Då jag har huvudansvaret att klippa klorna på alla hundar här hemma är det en sak som jag funderat på det senaste - jag har upptäckt en stor skillnad på hundarnas klokvalitet!

Yims och Vildas klor skulle jag vilja kalla "normala". De växer i ungefär samma hastighet, är varken för "lättklippta" eller för hårda. För mig rätt så idealiskt, då de även håller bra.

Viggos klor växer ytterst långsamt och är dessutom väldigt svåra att klippa. Då de är så hårda. Lyckligtvis behöver de inte klippas lika ofta. Hans klor har aldrig gått sönder eller haft några som helst problem med.

Så har vi Ronja då… Hennes klor är verkligen fruktansvärda. Två gånger har hon fått operera klorna då de gått av långt långt in och gjort fruktansvärt ont. (går inte direkt av utav trauma, utan kan vara vardagliga saker så som att springa i skogen) Dessutom växer hennes klor fruktansvärt fort. Trotts att jag klipper klorna så tycks dom växa ut nästan med en gång. Nu pratar vi inte att de växer några få millimeter, utan vi pratar om nästan en centimeter på 1 vecka. Därför måste jag alltså rent naturligt klippa hennes klor oftare än de andra hundarnas. Det jag upptäckt är att hennes klor nästan är lite "spröda" och går väldigt väldigt lätt av. Dessutom blir det lätt sprickor i klorna.

Jag vet inte om de övriga tre hundarna i flocken är unika för sin klokvalite. Men jag tycker lite synd om Ronja… Hon har alltid mer eller mindre haft problem med sina klor, dock inbillar jag mig att klorna den senaste tiden blivit värre och växer än fortare? Veterinären sade att vi inte skulle oroa oss, då hon inte lider av det… De sade att vi enbart bör hålla klorna korta.

För mig tycker jag inte att Ronjas klor låter normala? Vad anser ni? finns det något man kan göra för att få hundarna att få starkare klor?

Vi har testat med att byta foder, och det har inte hjälpt…