Vi har inte alls ensamhetstränat Bira, 16 v, speciellt seriöst utan vi har väl sett till att hon har kunnat vara i ett annat rum än oss bara men inget mer än så. Är jag hemma själv med Bira så stänger jag inte ens toa-dörren… Så vi har varit lite väl försiktiga tror jag.

Eller ett par gånger nu under ca två veckor så har jag vid några tillfällen gått ut genom ytterdörren, väntat en kort stund (under 1 minut) innan jag kommit in igen.

Idag så avancerade vi här hemma! Bira fick ett mumsigt märgben och jag gick ut och satte mig i trappuppgången. Tänkte att 5 minuter fick räcka men jag hörde innefrån lägenheten hur hon nöjt tuggande på benet så jag satt utanför i en hel kvart!

Bira lämnade inte bädden överhuvudtaget, inte ens när jag kom in (!) och hon var väldigt tillfreds med tillvaron. Åh så skönt det känns alltså! Min lilla tjej det!

Och sen, bara för att testa i och med att jag är ensam hemma så gick jag in på toa med stängd dörr! Hon satt visserligen utanför då jag kom ut men hon var utanför även då jag gick in så…

Hur fortsätter man träningen härifrån? Ska hon få märgben varje gång vi går hemifrån eller kan jag lämna henne när hon sover?

Vågar jag lämna huset och kanske gå och handla lite snabbt? Är väldigt mammig av mig känner jag men det är ju min lilla tjej! Jag vill inte att hon ska tycka att det är obehagligt och sedan få problem med att vara ensam utan jag vill ta det långsamt.

Dessutom så är trapphuset ganska lyhört så jag vill inte riktigt att hon ska dra igång och skälla av den anledningen heller… Jag vet att man inte ska gå in om de gnäller/skäller så därför vill jag ta det långsamt så att jag inte behöver "vänta ut henne" medan hon skäller.

En helt färsk mobilbild på en trött Bira efter lite bus och massa märgbensgnagande idag

Ja, väldigt stolt matte är jag iaf! Min duktiga tjej!