Justja.. Det här med ensamhetsträning var det ju också..

Man är ju inte mer än människa.. Och det här med ensamhetsträning har helt fallit ur mina tankebanor.. Det har ju liksom aldrig behövts hittills..

Men nu är Segra 5 månader.. (vart tog lilla skruttvalpen vägen?)
Och jag min dumme f*n, har inte ens börjat ensamhetsträna henne..

Så..
Vilket är bästa sättet enligt er att ensamhetsträna en valp/hund?

**Hur har ni gjort? Hur började ni? När började ni?

**Tänka sig.. Segra är min fjärde valp.. Och ändå känns allt så nytt, så mycket och tänka på, så osäker..
Kanske är det för att man lärt sig så otroligt mycket med tiden.. Och vet mer.. Och därmed också vet hur mycket som kan gå fel.. Det här med o nojja mig.. Det verkar jag faktiskt vara världsmästare på, haha.. :b