Hur länge har ni haft henne?

Hon kom igår.

Strax efter att jag skrivit frågan här så tog min man med henne och vår äldsta hund ut. Han gick bara runt kvarteret och när dom kom tillbaka sökte hon kontakt med honom helatiden. Hon gick in genm dörren lugnt och sansat, satte sig på kommando och var hur lugn som helst!

Frågan är nu bara, kommer hon att fortsätta att vara rädd för honom så fort han har varit borta en längre stund?

#2 Ge henne tid. Vi pratar mer än några dagar. Se till att din man är den som ger henne mat till exempel … och går ut med henne. Då kommer det nog att gå över rätt snabbt. Det bästa är att han i övrigt låter henne vara, och komma fram i sin egen takt, dvs inte muta henne med godis eller nåt, utan låter henne i lugn och ro utforska ert hem, era dofter, hans rörelser osv.

Vissa hundar är ju rädda för män.

Tycker det #3 skriver låter vettigt.

Det jag tycker är så konstigt är att hon igår slappnade av väldigt bra tillsammans med min man. Men när hon inte sett honom på en dag så var rädslan tillbaka. Frågan är hur länge det kommer att vara såhär.

#5 Jag tror inte att du ska analysera och fundera så mycket bara efter en dag. För en hund kan det ta många veckor att landa i det nya, och är hon rädd för män så kan det ta ännu längre tid.

Nu vill jag inte att ni dömmer mig, men jag har inte mer än en vecka på mig att få henne trygg med honom. Då börjar han sin semester medans jag jobbar tre dagar i veckan. Anledningen till att vi sitter i denna situationen är att familjen som hade henne var i akut behov att bli av med henne snabbt annars hade dom avlivat henne. Vi har febrilt letat efter någon som kunde vara jourhem, men ingen var villig att ta en så rädd hund Familjen hon bott hos har väldigt stökiga barn, dom har inte någon som helst kunnskap om hundar, dom har köpt henne utan kvitto, hon var inte vaccinerad, veterinärbesiktadm chippad eller avmaskad. Dom har inte haft tid för henne så hon har inte fått träffa folk eller andra hundar. Så fort det kom folk till dom så skällde hon och blev då instängd i en bur i tvättstugan. Tillslut blev hon så understimulerad och rädd för folk att hon bet ett av deras barn, därav att dom skulle göra sig av med henne så snabbt.

Här hemma har hon fungerat klockrent så när som på att hon är rädd för min man. Hon fungerar bra ihop med mina hundar och dottern på 4år leker hon med som om hon aldrig gjort nåt annat. Hon har blommat upp och blivit en jätte mysig tjej på bara ett dygn vilket känns fantastiskt.

#7 Jag dömer absolut inte någon, men att säga att man inte har mer än en vecka på sig att få hunden trygg med din man, när hon är rädd för män … det låter tokigt i mina öron. Man kan inte TVINGA en hund att sluta vara rädd, det tar den tid det tar helt enkelt. Men,som jag sa tidigare, det enda ni kan göra, är att låta din man sköta utfodring och promenader och i övrigt inte göra så mycket mer än att låta hunden ta första steget. Tilltro och Förtroende är inget man skyndar på, eller LÄR hunden ….

#7 Var bor du någon stans? Du kanske kan annonsera här på HIF?

#7 Måste bara säga att jag tycker du är fantastisk som tar dig an denna hund och räddar henne.

#8 Men jag HAR inte mer än en vecka. Så enkelt är det. Om jag inte kan lämna henne med min man när han börjar sin semester kan vi inte ha kvar henne. Det vore grymt mot dom båda att lämna dom ensamma om hon är rädd för honom.

Ärligt talat vet jag inte vad som händer med henne om hon inte går att lämna med min man och dotter tre dagar i veckan från och med vecka 28. Det känns skit bara att tänka tanken. Hon är verkligen en riktig guldklimp <3

#9 Jag bor i Mullsjö. Har tänkt sätta ut en annons på omplaceringar iFokus.

#10 Tack!

http://omplacering.ifokus.se/discussions/4fe1c63fd4ebea390800118c-omplaceras-svea-soker-nytt-hem

Det var visst där jag satte in den!

Jag skriver varje dag om Svea i min blogg nu. Lägger även upp lite bilder osv så den som är intresserad kan läsa mer om henne där. Dela gärna sidan i er facebook profil. Min blogg: linaahnvik.wordpress.com

Kanske om han är extra nog med de signaler han sänder ut. Aldrig titta rakt på henne, snegla, slicka sig om munnen, gäspa, dvs använda sig av lugnande signaler.

Aldrig tyngdpunkten framåt, utan bakåt, kanske vrida sig lite från henne när han pratar med henne. En rolig promenad, kanske godissök od kan göra honom mer som en resurs än ett hot.

Skriver kort från mobilen för jag är så glad! Idag mötte hon honom i hallen när han kom! Skällde, viftade på svansen och hälsade! Hon har även ätit godis från min brors hand!

#15 Härligt :)  Hunden kanske aldrig var rädd, utan mer osäker?! :)

men oj så söt, jag tror att det kommer gå bra så fort hon ser fördelen med män oxå. Mycket fint av dig att ta dig ann henne jag hoppas verkligen att hon blir trygg o får ett toppen hem :)

Jag tycker du får/fått så bra tips av andra, jag tror på tid är A och O men oxå att hon är säkert mycket signalkänslig.

Tyvärr har det hänt en tråkig sak i dag som jag inte vet hur jag ska lösa. För att Svea överhuvudtaget ska kunna bo här (vi har ingen annan tyvärr) så måste hon lära sig att vara i vår hundgård tre dagar i veckan. Så det har vi tränat på nu hela helgen och i dag började det gå lite bättre! MEN när hundarna hade varit där en timme i dag så skulle jag gå och släppa ut dom, då ser Svea att jag kommer och hoppar upp på handtaget på dörren och fastnar! Hon skrek som en galning och när jag kom fram satt hon innanför dörren med frambenet hängandes. Jag trodde minst att det var brutet, men hon haltade in till huset och la sig, 20minuter senare var det lugnt och hon går helt normalt nu. Det värsta är att jag jobbar tisdag, torsdag, fredag denna veckan… jag har fixat så en kompis kan ta henne i morgon. Men torsdag, fredag har jag ingen!!

Nu verkar hon ju trygg med min man så jag har ju löst det i 4veckor framöver, men vad gör jag om hon blivit så skrämd att hon inte vågar vara i hundgården mer?