Har fastnat för en hund
Jag skrev för ett tag sen att jag och min sambo är så sugna på en till hund men har sagt att vi ska vänta till nästa sommar för att båda ska vara lediga och för att Skade ska hinna bli äldre så att vi inte har en unghund och en valpis.
Men samtidigt som vi har funderat på valp och ras hit och dit så har vi också känt att vi lika gärna skulle kunna ta en omplacering och att rasen inte är så viktig så länge individen passar vår familj.
Och nu har vi hittat en hund som både jag och min sambo fastnade för, både utseendemässigt och enligt beskrivningen av hunden. Det är en tre år gammal tik som är mjuk, lite försiktig, lätt att ha att göra med men kräver lydnadsträning.
Vad tror ni om att skaffa en vuxen omplacering när vi har en ett och ett halvt-åring här hemma? Blir det konstigt när den nya hunden är äldre än den som är van vid att vara ensamhund i huset?
ha aldrig haft något problem med de :) har varit omplaceringshem och ha fått både gamla unga och mittemellan åldrar som flyttat in med våra hundar :)
#1 Det låter ju betryggande :) Det finns de som säger att man aldrig ska skaffa en till hund när ens första fortfarande är unghund, innan tre års ålder, medan andra säger att det går utmärkt att skaffa en till och att de aldrig hade kunnat göra något bättre. Man blir osäker själv då på om man tar en dumt beslut eller inte.
Det ska inte vara några problem 
Sabina
www.anibaz.blogg.se
Tror som dom andra (:
// Hannah
#3 Skönt att höra :)
Det är två saker som jag bekymrar mig över. Det ena är ifall det kan komma att bli så att två hundar blir för mycket för mig på promenader. Tänk om det blir så att man måste rasta dem separat helt enkelt för att de blir för starka och stökiga för mig. Självklart kommer vi att träna, träna, träna på att gå fint tillsammans, men tänk om det ändå inte går? Det är ju två jakthundar, vad händer om jaktlusten är allt för stor? Jag vet ju att två hundar kommer att innebära dubbelt så mycket lydnadsträning och mental aktivering, men just den fysiska aktiveringen vill jag kunna göra med båda samtidigt. Jag vill inte gå två långpromenader per dag eller cykla två rundor, det skulle bli för mycket.
Det andra jag bekymrar mig över är faktiskt vad andra ska tycka, och då menar jag andra som vi umgås med. Jag vet att det är vi som ska leva med hundarna och vi som bestämmer men jag är med mina föräldrar ut på landet en eller ett par gånger i månaden och då vill inte jag att de ska tycka att det är jobbigt att jag följer med för hundarnas skull.
Jag har tagit omplaceringshundar ena unghund Donna som vi har nu och innan hade vi Chanel. Båda två har vi fått lägga ut en del extra träning med, men det har vi inte ångrat något alls tvärtom de har vart jätte rara o goa hundar. Jag tror faktist inte ni får problem. Hur är Skade på promenaderna? Denna tik är 3 år och våre jag du skulle jag ta promenad när man hälsar på för se lite hur är hunden under promenaden. Det hänger en del på att få kontakt sen o samarbetet så man blir ett bra team med den omplaceringshunden man väljer. Jag anser att ni har stor kunskap iaf det man läst här inne hur man kan träna o skapa bra band med sin hund. Faktist tror jag inte det kommer bli hinder för er alls. är hunden långt i från er? ta med Skade o hälsa på denna hund o känner efter, gå gärna gemensam promenad med hundarna sen får de hälsa efter promenaden. Men ser ju snabbt om hundarna trivs ihop :)
Jag skulle väntat med ytterligare en hund. Bättre (enligt min åsikt) att kunna ge Skade all uppmärksamhet som hon kan få istället för att hon ska behöva dela tiden med en annan hund.
Vill minnas att ni har lite "lydnadsproblem" med Skade. Kommer krävas mycket av er om ni ska få till två bra hundar på en gång. Så jag tycker det skulle vara bättre för er & Skade att hon får vänta med en hundkompis tills ni är nöjda med grundlydnaden.
Det är betydligt jobbigare att cykelträna två busiga/glada hundar samtidigt än en till exempel. Speciellt om det är stora hundar… & med jaktintresse så kan det bli riktigt vådliga färder om de triggar varandra.
Sedan är det kanske svårt för er att hinna jaga med båda då detta blir första riktiga jaktsäsongen för Skade?
Lycka till.
Forts. 7
Annars ser jag inga åldersproblem i att skaffa en till hund
Bara praktiska
Lättare att ha en hund på löplina än två till exempel. (Fast ni kanske har dem lösa i trädgården på landet)
Om hund nummer 2 är tänkt till jakt borde ni se provresultat innan ni överväger henne eller åtminstonde prata med några olika som varit med & jagat med henne, säljare är inte att lite på. Om hon var riktigt bra hade nog någon i bekantskaps kretsen velat ha henne.
Lycka till
Vad är det för ras? :)
/Mvh Sara - Sajtvärd på Dokumentärer
Medarbetare på Bullhundar
Besök gärna min blogg: loveradioblog.weebly.com
Självklart blir det mer jobb, men jag tycker det är värt det. Att ha två hundar gör att dom får ut så mycket av varandra och min tik levde verkligen upp när hanen flyttade in. Hon var pigg och fräsch innan, men nu är hon verkligen full av livsglädje och jag ångrar inte en sekund att jag skaffade en till hund. Visst vill man slita av sitt hår ibland, men det hör väl till 
Angående promenaderna så kan det bli jobbigt om dom t-ex drar i koppel eller gör utfall, men allt är ju en träningssak. Det beror ju helt på hur mycket du orkar lägga ner.
Sabina
www.anibaz.blogg.se
Oj, vad mycket svar jag har fått medan jag var på jobbet. Jag ska försöka svara på alla nu. En sak innan bara, hunden som vi har intresserade av är redan ute på prov hos en familj, så högst troligt blir det inte den hunden. Frågeställningen kvarstår dock och situationen är i princip den samma. Ska vi skaffa en hund nu snart eller senare? Och vilken hund skulle i så fall passa oss?
#6 Kul att höra att det har gått bra för dig med dina omplaceringshundar. Självklart behöver man jobba mycket på relationen med den nya hunden, kanske arbeta med vardagslydnad, men jag kan inte tänka mig att det krävs mer än vad vår lilla galna valp krävde :P Vi kommer inte att ta hand om en hund med beteendeproblem utan det ska vara en mjuk, kanske lite försiktig hund. Självklart kan problem uppstå men sålänge hunden inte har några allvarliga problem tror jag att vi kan tackla det.
Skade är jätteduktig på promenaderna ifall vi fokuserar på henne. Om vi arbetar mycket under promenaden, talar om för henne hur vi vill att hon ska göra, så får vi bra kontakt. Om vi däremot bara strosar runt och inte bryr oss så mycket om henne går hon med nosen i backen. Hon är inte särskilt dragit men om hon väl går med nosen i backen händer det att hon lockas av något doftspår och drar i kopplet. Men jag kan inte säga att hon är en besvärlig hund att gå med utan oftast väldigt lugn. Det som triggar henne är andra hundar, som jag har skrivit om förut, hon vill leka med alla. Men vi har kommit så långt med detta att jag inte längre ser det som ett problem. Vilken hund vi än väljer, och när, så kommer jag att vilja gå ut med hunden och vistas lite själv med hunden för att se hur det känns, att man får kontakt. Det där ömsesidiga samarbetet är ju något som man sedan kan bygga upp tillsammans.
Vad kul att höra att du tycker att jag verkar ha stor kunskap. Skade är ju min första hund så jag har bara hunderfarenhet från ett och ett halvt år tillbaka, men jag känner att jag har lärt mig otroligt mycket. Skade har varit en svår men lärorik förstagångshund och jag är väldigt nöjd med min syn på hundar, hundträning och hur Skade har blivit.
#7 Det du säger om att ge Skade mer egentid är ju just det som jag går och funderar på också, är det rädd att införa en till hund i familjen redan? Men samtigit ser jag hur mycket andra hundar ger till Skade. Självklart ska man inte låta hundarna uppfostra varandra men jag har hört om så många som berättar hur positivt deras hundar förändras av att det kommer en till hund.
Jag tycker att vi har haft lydnadsproblem med Skade, eller egentligen är det inte lydnaden som det har brustit i, utan det är att kunna påverka Skade så att hon inte stressar upp sig i vissa situationer, men jag tycker att Skade är precis så bra som vi skulle kunna önska oss nu. Att Skade har lätt för att gå upp i stress är något som ligger i hennes personlighet och är något som vi kommer att få arbeta med hela hennes liv, men jag känner att vi har kontroll över det nu.
När jag cyklar med Skade springer hon perfekt brevid cykeln tillsammans med mig. Då drar hon aldrig i kopplet. Vi kan till och med cykla förbi andra hundar på en smal cykelväg utan problem, något som inte skulle gå om vi promenerade. Eller jo, det skulle ju gå men hon skulle skälla och dra i kopplet. Men när vi cyklar tittar hon bara på den andra hunden. Frågan är ju om jag kan få två hundar som gör på samma sätt.
Det är inte tänkt att vi ska ha en till hund för att jaga med den. Det är tänkt att vi ska ha en till hund som sällskap bara. Hunden som tittade på hade inte jagat även om det var jakthund i den. Men om det skulle visa sig att den nya hunden har en fallenhet för jakt och gillar jakt kommer vi att släppa den också. Vi har stor mark och brist på hundar så det är ingen risk att de skulle konkurrera med varandra om jakt. När vi åker till jaktmarken är vi där flera dagar och då är det bara skönt för hundarna att byta av varandra.
#8 Löplina har vi i princip aldrig Skade i. Vi har staket runt trädgården och i skogen går hon lös. Ibland inne i stan använder vi flexi men det blir ingen större förlust, bara att ta flexit om man går med en hund och vanligt koppel om man går med två.
Som sagt är hunden inte tänkt till jakt så även om vi skaffar en hund med jaktras i sig så gör det ingenting om den inte jagat tidigare. Antingen får den en sen debut eller om den är kass så får den vara med på alla andra aktiviteter som vi gör varje dag istället.
#9 Hunden som vi tittade på, som det nu inte blir, var en korsning mellan jämthund och husky. Men som sagt, rasen är inte supervikig, jag kan tänka mig många alternativ, så länge vi känner något för hunden och hittar en personlighet som verkligen passar.
#10 Vad kul att höra att dina hundar får ut så mycket av varandra. Det är flera som har sagt till mig att hundar inte får ut något av varandra, att man bara ska skaffa en till hund för sin egen skull och inte för hundens. Vissa säger att andra hundar inte ska spela någon roll för en hund för att hundens matte och husse ska vara hundens allt. Det tycker jag känns helt fel. Jag anser inte att Skade får en sämre relation till mig bara för att hon knyter fler relationer till andra individer. I så fall skulle hon ju inte få umgås med andra människor heller, för då blir relationen till mig sämre. Det tycker jag låter knasigt.
Ja, precis. Självklart kommer jag inte acceptera att jag har två hundar som drar i kopplet som två idioter när vi är ute på promenad. Skade får ju inte göra så nu så då kommer hon ju inte få göra så sen heller. Bestämmer vi oss för att skaffa en till hund nu får vi helt enkelt träna tills det går.
#12 Ja ville inte riktigt kalla det lydnads problem satte därför ".." om ordet :) Ok trodde det var en speciell hund det gällde, Men det var ju allmänt. Skaffa en valp då så ni får en ny & oförstörd hund som ni kan göra alla rätt med själva istället för att behöva jobba med invanda beteenden. & med tanke på att Skade springer bra m cykeln så är det ju på god väg att vara helt dragfri. Bra jobbat!
Har själv skaffat hund tätt & det gör jag inte om i onödan, så roligt att ha en valp/ unghund i taget. Nu har vi 3 år mellan våra yngsta hundar, lite mera lagom tycker jag personligen. & en omplacering skulle jag inte ta om det inte var en riktig jaktmaskin ;)
Hundkompisar kan Skade ha ändå.
Lycka till
Hoppas du förstår mig rätt. 
#14 Om vi skaffar en vuxen hund så ska det vara en som inte är "förstörd" utan som är en lättsam hund. Nu förstår jag vad du menar, att med en valp så kan man forma den helt själv, men om vi skaffar en vuxen hund kan vi noggrant välja så att vi får en som är lugn och mjuk till sättet. Tar man en valp vet man ju inte riktigt hur det blir med detta. Jag tror också att jag skulle känna en tillfredsställelse i att få ta hand om en vuxen hund som behöver ett nytt hem.
Om vi tar en omplacering så är det inte för att vi har några särskilda krav på kunskaper. Hunden är ju som sagt inte tänkt som jakthund eller som någon annan arbetande hund heller utan det är bara personligheten som spelar roll i det här fallet.
Jovisst har ju Skade hundkompisar, och många hundar som vi bara träffar sporadiskt i hundrastgården. Men man har ju ändå hört om många där en till hund hemma påverkar hundarna väldigt positivt.
Så länge som vi känner oss lite osäkra kommer vi ju inte springa iväg och skaffa en hund i alla fall, utan vi kommer att diskutera detta mycket fram och tillbaka, diskutera med er andra hundmänniskor och fundera på vad vi egentligen vill ha. Vi kikar lite på vad det finns för hundar som söker hem just nu men det är ju inte akut att skaffa en till hund.