Stress eller tidig spökålder?
Orolig för min valp! Eller, unghund, eftersom han om en vecka är fem månader. Det är en cavalier och han har hela tiden varit en väldigt lätt valp som knappt har skällt något alls. Nåt enstaka skall bara.
Nu har det varit ganska mkt de senaste två-tre veckorna. Innan har det bara varit nåt besök hos någon 1-2 ggr i veckan och en gång bodde vi några dagar hos min syster och hennes cocker spaniel. De hundarna funkar väldigt bra ihop, och vi har såklart sett till så att valpen får vila. Får han välja vill vill han bara leka hela tiden ;)
Nåja. Till saken. Först åkte vi tåg till Malmö (en timme) över en helg för att bo hos min bror och hans flickvän. Därefter bodde vi hos min syster några dagar (bil dit) inna vi var hemma en vecka, och nu är vi hos min andra syster (bil igen) denna vecka. Jag hjälper dem med deras barn för att de har mycket på jobbet, eftersom jag pliuggar distans.
Igår och idag har han plötsligt börjat skälla på ingenting. Som imorse skruvade jag av tandträmslocket och han skällde till, en dörr knarrade och han skällde etc. Idag har han sovit nästan hela dagen, han har svårt att bara lägga sig och sova men i mitt knä eller i sin valphage lägger han sig på en gång och sover.
Jag inser att det är svårt att säga när ni inte träffat honom, men förutom skällandet tycker jag han uppför sig normalt. Han har såklart sina tröttare dagar än andra. Vi var mest "hemma" på de nya platserna men det måste ändå ha varit mkt intryck. Undrar om skällandet kan vara stress eller om det är en tidig spökålder (har hört att den inte ska komma förrän tidigast sex månader).
Vad tror ni? Några tips? Tips på stresssymptom hos valpar? Om det är stress, vad kan jag göra (förutom att inte dra med honom på fler äventyr närmsta tiden)? Är det skadligt för valpar att byta miljö, även om det är lungt och skönt på de nya platserna så är det ju massa nytt och människor som han kanske inte kommer ihåg. Barnen kommer inte hem förrän vid tre och då är det läxor och xbox som gäller, så sällan massa stoj och stim.
Tacksam för alla tips. Är så orolig för min lille kille och har dåligt samvete…
![[RMSLiners]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Min första reaktion är allt ditt flängande hit och dit med en valp. Personligen hade jag aldrig utsatt en valp för allt ständigt resande, inte när den är så pass ung.
Vad gäller skällandet så kan det mycket väl vara stress och det skulle nog inte förvåna mig heller om det var det. Du skriver även att han har svårt för att gå och lägg sig.
Det du kan göra är först och främst, sluta res hit och dit med en valp och för det andra lära honom varva ner med hjälp av passivitetsträning.
#1 Tack för ditt svar. Ja, jag har ju insett att det troligen blivit för mycket de senaste veckorna. Eftersom vi stannade en vecka på varje ställe (utom helgen i Malmö) och höll oss hemma där tänkte jag att han skulle hinna komma till ro. Men uppenbarligen så är det förmodligen inte så.
Vill bara förtydliga att han haft problem med att koppla av själv från dag 1 och vi övar på detta. Detta är alltså inget nytt. Det är lika mycket problem med avkopplingen hemma som borta, men sätter jag honom i valphagen (som jag har med mig) när det är dags att sova lägger han sig oftast direkt för att sova. Så jag är inte orolig för att han sover för lite.
Jag tror inte alls valpen fart illa av ert åkande, då du själv varit med som är trygghet. Däremot kan 5-6 månaders ålder vara en rätt jobbig period för många hundar när hormonerna börjar spöka i kroppen - jag vet, då jag har en själv
Min tös har visserligen inga problem att vila vare sig hemma eller borta, men hon fick svårt för andra hundar som gick från osäkerhet till utfall på bara 3 veckor = försöker visa sig stöddig istället för ynklig under den korta period då hon började bli mer hormonstinn med att pinkmarkera mm. Vi har jobbat med det hon har blivit så otroligt mycket bättre och kan nu oftast släppa fokus på andra hundar hon inte känner. Hon är en hund som har lätt till skall i flera lägen, så att gapa på okända hundar låg nära till hans för henne.
Vi har varit iväg en del, även om vi inte sovit borta - men väl gjort en del långa bilresor och varit på en hel del främmande platser och bara hon får kolla läget och kanske gapa en gång eller två på någon hund eller sak, så är allting lugnt sen.
Ni behöver däremot träna massor på detta med att kunna slappna av - oavsett vart ni är och börja hemma. Lägg honom i knät och mys tills han är helt lugn och fortsätt så senare ute på en gräsmatta och han ska kunna ligga avslappnat även om det går folk förbi. Försök undvika lekar som stressar upp och kör mycket kontaktövningar med lugna belöningar (god mat t ex). Kankse prova på att spåra - antingen lägga spår eller bara enkelt gömma hans bästa leksak så han får söka efter den. Just lugn hjärngympa är bästa medicinen för en stressad valp, då den får lägga sin fokus på en lugn aktivitet där den är tvungen att tänka och tänker den inte så missar den vad den blir belönad för.
#4 Tack för ditt svar, du lugnade mig en del! Eftersom han är en stabil individ (förutom då att han har svårt att koppla av själv) trodde jag inte han skulle fara illa, annars hade jag självklart inte tagit med honom.
Tack för dina tips på hur jag kan arbeta med honom! Passivitetsträningen går ganska bra - så länge han får ligga i mitt knä. Men nu har jag börjat öva på att han ska ligga på en filt bredvid mig och det är lite svårare. Men vi jobbar på! Ska prova att lägga ett valpspår åt honom, det kommer nog uppskattas.
Nu igår var han mindre skällig, han skällde på en omkullvält hink, en läskig porslinshöna etc. Skönt, för detta känns normalt att skälla på såna grejer, även om det inte varit så mkt sånt innan! När jag skrev det här för ett par dagar sedan hade han bland annat stått i fönstret flera gånger och skällt på ingenting, men han kanske var övertrött eller fick nåt ryck. I vilket fall känndes det bättre igår.
#4 - jag har kört blodspår med min unga tös några gånger nu och oj så fokuserad hon är - och superduktig
Min andra hund började jag med personspår ganska tidigt och även hon tyckte det va superkul.
Tror som 2. Jag har själv akterverat mina smått med här redan i denna ålder, spår,trix o lite grundträning. Kurser har jag gått o just denna ålder träna jag in lite gå in i agility-tunnlar.
Har nu varit i kontakt med min uppfödare och hon säger spökålder. Skönt! Hon är väldigt vettig och jag litar på henne.
Starta ny diskussion