Igår var jag iväg på vårt första BPH och vi var första startande = första hunden att beskrivas Det som var roligast var att jag fick veta att jag verkligen känner min hund, för hon reagerade/ alternativt reagerade inte alls i stort sett som jag hade förväntat mig.

Så här gick det till För dom som orkar läsa):

Vi fick börja med att gå runt dom 4 personer som fanns på platsen. En man som följde med hela tiden och sa vad vi skulle göra. I mitten stod beskrivaren. Hoppas jag kommer ihåg allt i rätt ordning, men strunt samma egentligen - momenten kommer jag ihåg

Därefter ställde sig jag och den äldre mannen vid sidan om varandra så fick Mini själv ta kontakt och hälsa. Lite koll av tillgänglighet och känna på henne och sen fick jag leka med henne. Först med min leksak och sedan med en annan (spengummi !) Mannen tog sen kopplet och gick iväg med Mini för att se hur hon skulle reagera på det. Hon följde med när han kallade på henne, men vände sig om och kollade varför inte matte följde med - när dom stannade 10 meter bort sa Mini bara MAMMAAAAAAA och ville tillbaka. Väntat Mina hundar blir tyvärr oerhört bundna till mig då aldrig någon annan går ut med dom och jag bo själv, så det var väntat. Han försökte även leka med henne och det gick sisådär - lite intresse från Minis sida, men inte helt hundra på leksaken (spengummi - Mini vill ha kampludd…).

Nåväl. Moment matintresse och vilja att jobba för mat. Eget godis + korvbitar från dom lades i 3 burkar en bit ifrån. En med lätt lock, en med halvlätt lock och en med påskruvat lock. Mini fixade dom första snabbt, men upptäckte den åtskruvade inte var värt mödan efter en stund - varför jobba när man inga tummar har Hon fick gå fram sedan och äta upp med min hjälp att ta av locket.

Sen skulle vi gå en bit varav det på halva vägen skulle "hoppa upp" en halvfigur i form av överdelen av en trä/pappfigur föreställande en människa. Överraskning och först stannade Mini och reste ragg och skällde ett par gånger, men gick fram och kollade sen själv. Vi fick sedan gå fram och tillbaka runt den 2 gånger för att dom skulle kunna se ev kvarstående reaktioner. Hon klev nästan på den när dom fällde ihop den.

Nästa moment gick ut på samma sätt, fast då var det en plåttunna som började snurra och i den låg en tjock kedja. Mini stannade till, såg ointresserad ut och drog iväg en bit åt ett annat håll - och jag såg på henne hon vädrade något. Trodde först det var en hare, men insåg sedan de var personen i skogen. Hon vände och kom tillbaka snabbt, men ägnade inte tunnan speciellt intresse. Dock sa dom efteråt att när vi gick fram och tillbaka runt den efteråt, så trippade Mini på snabbare förbi den och det såg inte jag då hon gick snett bakom mig, så lite skum var den nog.

Därefter skulle vi stå still när en person i skogen började klappa i händerna och kom fram - iklädd mörka kläder, solbrillor och svart hatt. Han gick en bit mot oss och stannade. Då började Mini själv gå mot den personen. Personen gick en bit till mot oss och då började Mini muttra lite. Personen kom än närmare och Mini började cirkulera runt honom lite avvaktande, men hälsade när personen började prata med henne. När han tagit av sig dom svarta kläderna så hälsade hon som vanligt på honom.

Sen kom vi till moment olika underlag där det första var en typ plåtbro med räcke där mitten var satt på en typ rundel - så när man gick över så tippade den (som en gungbräda på agilitybana). Den gick vi över och så tillbaka samma väg. Mini var totalt oberörd av den - bara matte snubblade lite då den tippade mer än jag trodde

Nästa underlag var en stor bit upphöjd korrugerad plast och även där knatade Mini på som det var en vanlig gräsplan - helt oberörd.

Sen kom moment skott. Vi skulle gå en sträcka och på halva vägen sköt dom. Sen sköt dom en gång till när vi hade stannat på anvisad plats. Mini är helt döv för skott och det rycker inte ens i pälsen på henne

Summa summarum i eftersnacket. Öppet, glad, energisk och framåt hund. Helt oberörd av underlag och skott och avreagerar bra. Hon går ju fram spontant själv och hälsar på människor, men är oerhört fjäskig och underlägsen och fick av det lite neddrag pga av känslan av osäkerhet - och så är Mini. Överdrivet fjäskig (överdrivet jag är så liten och så snäll, så snäll).

Annars ganska så mycket som jag faktiskt förväntat mig. Mini kunde varit mer taggad på olika saker, men jag vet även hon har lite svårt koncentrera sig på nya platser och vill undersöka omgivningen först - men så är hon. Jag är jättenöjd med hur hon var i de olika momenten och jag upptäckte jag känner min hund riktigt bra

Här är övre delen av hennes beskrivning (lägger in den som två delar då det är svårt läsa nederdelen och vad som bedöms annars)