Jag är inte helt säker på att kastrering skulle funka. Det beror på grunden till stressen. Är det hormonstress eller är han osäker?

Om han är osäker tycker jag inte att ni ska kastrera, då det kan bli ännu värre och leda till aggresivitet.

Om ni ändå vill kastrera, så kör en kemisk kastrering först istället för att att bara knipsa av kulorna. För då får ni ett hum om det funkar eller inte.

Annars hur tränar ni honom? Gör ni mycket passivitetsövningar och så?

Hur mycket fysisk motion, och vilken slags aktivering får han? Vad är det för ras?

Han är schäfer/rottweiler och aktiveras med långa promenader, spår, sök, lydnadsträning och viss trickträning. Jag har även funderat på drag då han som sagt verkar behöva utmaningen. Sen hålls han igång inne med mycket lek&bus tillsammans med sonen. 

Dock försöker vi inte träna honom för mycket då vi inte vill öka på stressen och förväntningarna. SÅ det är enbart lugn aktivering, för att han ska använda hjärnan - samt motionen för fysikens skull.

Att jag är osäker på om det är hormonellt eller inte är för att han är rätt fixerad vid dofter. Han har svårt att koppla av på promenaderna, och bajsar & kissar med jämna mellanrum gående då han vill ta sig till nästa doft så fort det bara går. Då han som sagt har svårt att slappna av ute så har vi tränat mycket passivitet, bara gå ner till parken, sätta oss ner på gräsmattan och vara görtråkiga.

Osäker upplever jag honom inte som. Dock väldigt glad och förväntansfull för vad som komma skall. Han älskar andra hundar, lite väl mycket, kommer det en arg hund som morrar så uppfattar han morret som lekinvit. Att han har svårt för hundspråket vet jag då han inte fått umgås med andra hundar nämnvärt som valp/unghund pga att han uppfattades som "aggressiv" av sin första okunniga ägare. Vilket han absolut inte är - inte någonstans.

Men då gör ni alltså inte så mycket passivitetsträning med honom? I sånna fall rekomenderar jag det omedelbart! :) 

Ni får alltså träna på att få honom lugn och hjälpa honom att bli lugn. :)

"Då han som sagt har svårt att slappna av ute så har vi tränat mycket passivitet, bara gå ner till parken, sätta oss ner på gräsmattan och vara görtråkiga." som ett exempel. 

MEN:

varenda vanlig promenad går ut på att dämpa och vara görtrista. Så passivitet är något vi tränar mest på. Annars har vi rätt omgående en hund som är halvt hysterisk och bara flänger.

Kan ni få kontakt med honom på promenader om ni har riktigt gott godis med er ut, någonting färskt som korv, ost eller blodpudding? Många hundar blir uppspelta om man tränar med bus och för glad röst som belöning medan däremot godis kan vara lugnande.

Det kan ju finnas en risk att ni gör er tråkiga hela tiden för att inte busa upp honom och att han då har lärt sig att ni är tråkiga och det är bättre att hitta på saker i naturen, som att leta dofter.

Ni kanske kan lyckas vända all den där glädjen och aktiviteten mot er istället, så att han lär sig att det roligaste som finns är att lyssna på er.

Ni kanske också ska försöka motionera honom på ett sätt som gör att han inte kan stanna hela tiden. Vår hund gillar också att stanna och nosa hela tiden och är totalt tokig i andra hundar, men när jag springer eller cyklar med henne får hon inte chansen, hon märker att hon måste hänga på. Då beter hon sig mycket bättre. Och efteråt har man en trött, lugn hund.

#5 Oj förlåt, missade det totalt.. Mitt fel! 

Men tycker fortfarande att ni borde göra övningar där i hjälper honom, inte bara där ni sitter..
Utan att du tar in honom i famnen och lugnar honom, fast ni kanske gör detta med?

Hur som haver så hoppas jag det blir bättre för er vad ni än väljer att göra! :)

#6

Där har vi ett av våra problem. Belöningar. Ingenting är gott nog när det kommer en jycke i synfältet ;). Han spottar ut allt.

Tror vi har försökt med det mesta. Inne äter han godis med stor aptit.

#8 Skade vill oftast inte heller ha godis när det kommer andra hundar. Därför struntar vi just nu att träna när vi ser andra hundar, vi gör ingen stor grej av det. Ser vi en hund så går vi bara, jag tittar inte på hunden, inte på ägaren och inte på Skade. Jag tittar och går åt ett helt annat håll och Skade får hänga på. Jag säger ingenting till henne och har ett jämnt drag i kopplet, inga ryck. Hon har alltid sele på sig också, så att det inte blir obehagligt runt halsen när hon ser andra hundar för det kan öka osäkerheten.

Ofta kan Skade skälla lite men hon blir hela tiden bättre och bättre på att hänga med och att släppa att den andra hunden var där ganska fort. Förut kunde hon vara uppstressad ett tag efter, ibland hela promenaden, men nu glömmer hon bort det så fort hunden är borta.

Kan du få honom att äta godis ute om ni är på ett lugnt ställe, där det inte finns någon annan? I så fall kan ni i alla fall öva kontakt ute även om det inte går med andra hundar.

Har hunden någon favoritleksak? Ta med den på promenaden isånnafall, du ska vara roligare än den andra hunden.

Vet ej om det funkar på eran hund men det är helt klart värt ett försök.

#8 Har du testat mjukost på tub? Mummsigt & kladdigt att få insprutat i lilla munnen, Dok opraktiskt & drygt men effektivt var det på min tokiga gamla vovve. Han kom av sig i tänket lixom  :)