Den enda erfarenheten jag har är att min hund inte orkar äta upp den dagliga givan av sitt foder. Mängden som rekommenderas blir alltså för mycket för honom. Men det är ju olika från hund till hund :)

#1 Ja, klart och från ras till ras! Labradorer ska vad jag förstår vara väldigt glupska ;)

Det tror jag absolut kan bli ett problem.

Jag har ju t.ex. en kastrerad hane som har mycket lätt att lägga på sig vikt. Så jag undviker ju gärna de alltför energitäta fodrena annars får ju stackarn knappt något foder alls.

Just nu bantar jag honom och då märks det givetvis att han är hungrig när det börjar närma sig nästa fodring. Så visst skulle det gynna honom att ha ett foder som inte är lika energitätt, problemet är ju dock att då brukar det innebära mer kolhydrater i fodret.

Sen tror jag det kan vara positivt för de hundar som behöver mycket energi att ha mer energitätt foder. Eller till de väldigt små hundarna.

Men jag upplever det som att det redan finns en väldigt stor variation bland fodrena. Vissa foder är ju mer energitäta än andra.

Annars finns ju alltid möjligheten att bulka med morötter/vitkål osv..

En allmän fråga, jag upplever det som att väldigt många här på forumet är negativa till att foder innehåller kolhydrater, varför är det så? Visst en hund klarar sig bra utan kolhydrater om det finns tillräckligt med högkvalitativt protein i fodret men en hund kan ju trots det tillgodogöra sig kolhydrater ganska bra (till skillnad från katter). Jag är bara nyfiken på att lära mig mer :)

Det är ina större problem. De är skapta för att äta rent kött och lite av nälvorna och ben då förståss. Men det ska ju vara medräknat i ett bra foder. Annars går det ju bra att ge ben som hunden inte äter upp för snabbt bara!

Jag antar att du syftar på den "koncentrerade" foderna som är utan spanmål/grönsaker osv, dvs de som är i princip bara kött och lite mineral/vitamintillsatser.

Men till själva torrfodret. Normalt sett är de inte skapta för att äta torrfoder utan "blötmat" (färskt kött som det är vatten i). Normalt sett dricker hunden till maten och detta vatten får ju således också räknas till maten kan man säga. Dricker de dåligt eller man bara vill öka mätthetskännslan så kan man ju blötlägga torrfodret eller helt enkelt ge blötmat.

Att vissa hundar kastar i sig maten och skulle kunna äta 5 portioner om de fick är ett faktum. Men det betyder inte att de är hungriga, och fortfarande är det efter 3 portioner…

En varg i det vilda (alltså en stor "hund" som rör sig flera mil om dagen) äter upp till två kilo kött om dagen.

Kött innehåller ca 70-75% vatten, således är det fullt rimmligt att det näringsmässigt är alldeles utmärkt med en till synes liten mängd torrfoder.

Hundar är dessutom inte skapta på samma vis som växtätare. Köttdjur äter i regel mycket och sällan medan en växtätare alltid ska ha mat i magen. Maten lämnar magsäcken efter drygt 30 minuter så det är inte den som styr hungerkännslan (även om vi känner oss mätta när magsäcken är pinfull, men så mätt är det inte meningen man ska bli, magsäcken anpassar sig efter storleken på mål den brukar få).

Det är när energin från matsmältningen (tarmarna) börjar tryta som hunden blir hungrig, och får de inte mat när det börjar ta slut tar de av fettet som kroppen lagrade i början av måltiden när kroppen tog upp mer energi än den gjorde av med just då. Men det tar ca 30 timmar för maten att passera tarmarna, och på så vis är det helt naturligt att de oftast inte äter mer än 1-2 gånger/dygn, och ingen större fara om det råkar gå lite längre heller.

Så nej, det är inte synd om hunden för att den vill ha mera just då, förutsatt att man ger ett foder utan eller med mycket lite spanmål.

Om man däremot ger hunden spanmålsbaserad kost kommer hunden snart bli hungrig igen. Kolhydrater från spanmål tas upp nästan lika fort som socker vilket innebär att de ganska snart kommer bli hungriga igen (efter som tarmarna inte tar upp särskillt mycket mer energi), efter bara drygt 2 timmar är det mesta upptaget av kolhydraterna. Så en hund på sådant foder kommer garanterat hinna bli ordentligt hungrig mellan målen.