Det är skönt att skriva av sig och gnälla ibland, och framförallt mänskligt!

Just nu är jag riktigt sur för jag varit sjuk sen i tisdags och jag är så trött på att ligga i sängen och snora med ont i hela kroppen! Jag vill ut och gå på långpromenad och träna med mina hundar! Så drygt att vara sjuk…

Sen är jag redigt less på att folk jämt och ständigt tjatar om vilken konstig Schäfer jag har, och varför min Border Collie har kapad svans… ja undra varför liksom…
Har varken BC eller Schäfer utan Aussie och Tervueren.

Åh, vad jag känner igen det du beskriver! Min tjej flippar ibland på andra hundar och vill gärna skälla, det håller på att bli bättre efter envist arbete men i tisdags var jag beredd att ställa mig och skrika. Jag och sambon var påväg hem till några vänner och skulle stanna till för att handla med oss mjölk på vägen. Hunden var redan halvtrött eftersom vi planerat in lite dumt så hon först fått springa av sig och sen gå hela vägen hem till dem. När vi kommer in mot affären får en tjej syn på hunden och börjar genast glo på vår hund och "morra, gläfsa och yla". Samtidigt kommer det en äldre kvinna med sin lilla hund och vår tjej får spelet och beter sig värre än vad jag någonsin varit med om. Samtidigt står tjejen och bara skrattar och tyckte förmodligen att det var det roligaste hon någonsin kunde ha gjort. Den tjejen kan vara väldigt glad att jag inte hann ifatt henne, för gud nåde vilken harang hon hade fått höra då.

Jag förstår verkligen inte heller poängen med att försöka hetsa upp djur, vad vinner dem på det? Förutom risken att få riktigt förbannade människor på sig, när det gäller barn och djur brukar ju människor kunna handla före dem tänker.

Oj vad det är härligt att folk förstår! Jag "känner" en som brukade hålla på och "morra, gläfsa och yla" till andra hundar (för hon PRATADE med dem, och de blev så GLADA tyckte hon), och envisades med att gå fram till alla främmande fastbudna hundar på stan. Kan ju säga att jag bara hejar på henne numera om man råkar ses! Argh!

Häromkvällen blev jag heligt förbannad på en äldre kvinna med en stor collie. Det var becksvart, och vi gick undan lite eftersom vi annars skulle mötas för nära för hunden att klara av. Tanten såg oss, satte kurs rakt emot oss, och så fort hon var inom hörhåll sade jag "Ursäkta? Är det er vi träffat tidigare?" (eftersom jag tänkte att det var den collie vi träffat). Hon reagerade inte så jag upprepade mig, lika artigt som jag alltid talar, och sade att hon kanske skäller. Ingen respons. Hon gick så nära hon bara kunde, och när de gått förbi skäller min hund.
Vet inte om hon var döv, stum eller bara kände för att vara irriterande, men jag bestämde mig där för att nu bannemej tänker jag inte vara artig mot varenda människa jag ser. Har de problem med mig och min hund, så får de ta upp det, och är de uppenbart glada och trevliga är jag som vanligt.
Idag sågs vi igen, och min hund var hur duktig som helst. Tantens hund såg jätteglad ut, och ville inget hellre än att få hälsa, men tanten sade något till den och drog med sig den. Så stum var hon då rakt inte. Jag fann dock lite glädje i att hon såg lite skamsen ut när hon sneglade på oss. Jag är nog ond som tyckte att det kändes så underbart. >;)

Oj, vad skönt det var att få skriva av sig. Den här tråden måste en av de bästa ventilerna någonsin. :'D

Å vilken fantastisk tråd!

Jag är arg på min granne som låter sin stora arga hund vara ensam ute på tomten. De har inget staket utan bara (ganska tjocka) buskar, hunden är stor (rottis) och kastar sig mot buskarna och låter som ett monster, inte kul när man går förbi i mörkret på kvällspromenad och vet att hunden kan komma ut på vägen om den försöker tillräckligt mycket och att den inte bara gör ljud utan om den faktiskt kommer ut så flyger den på mina hundar (har hänt min kompis flera gånger när hon gått förbi med sin flat).  Usch inte kul.

Åh ser att ni andra har klagat lite så jag hänger på den med :)

Jag är lite arg på mig själv för att jag slarvar lite med mig själv… Jag har ofta ont i mina händer o vet att de skulle vara bra att kolla upp detta, det gör ont i lederna. Sen har jag givetvis klämnt handen på jobbet o detta märker jag att även detta skulle vara bra att ta en ordentlig koll på. Har redan vart hos läkaren för klämskadan så den är noterad men de bara titta lite på handen.  Ibland undrar jag lite varför är man så slarvig när det gäller än själv? Barnen ja de ser man till att ta till läkaren och djuren de får snabbt en vetrinärstid. Dags att skärpa sig lite, vissa saker kan man de läker men inte allt

Sen är jag trött på folk som inte kan ta upp hundskiten, dottern kommer hem med stor fin hundskit på sina nya skor. Så jag ska ringa kommunen igen o be dom ta upp detta problem mer korgar upp och gärna gratis bajspåsar vid dom promenadstigar vi har här. Kanske kan folk böja sig ner o plocka upp då? antagligen inte… Polisen har jag redan samtalat med o de menar att man ska ta kort på dom som itne tar upp skiten, gösses så vi ska sitta på lur för att fota dom :O Iaf  ahr gjort skyltar o ber andra iaf ta lite kort på dom som inte klarar av att ta upp hundskiten 3 av våran håla har fått böter för inte tagit upp hundbajsen efter sin hund. hahah vet ni vad det kostar här? 650 kr för dom pengarna kunde de köpt en massa bajspåsar  men iaf de är itne dom ända som itne tar upp…..

Härlig tråd!

Tja mest irriterad är jag förstås över knät, och Ryanair som inte kan kontaktas för att meddela kryckor eftersom jag ska flyga på torsdag.

Sen är jag irriterad på min granne. Just nu är det tyst där borta, men normalt brukar hunden skälla i flera timmar. Det är en liten fralla som är utstängd på balkongen i flera timmar i sträck, ibland mitt på dagen när det är stekhett. Inte ens mina hundar går ut då, och där sitter stackarn som ändå är av en ras som inte klarar värme så bra.

Sen är jag lite frustrerad av att inte kunna träna så mycket med hundarna nu när hela jag värker av nya kryckor. Seth gnäller en massa för han känner sig förbisedd trots massa fysisk motion från sambon. När jag är borta ska jag skriva vägledning så han åtminstone kan tränas lite grann om (när) det behövs.

Sist är jag irriterad på att hundarna börjat skälla på balkongen. Seth är ju värst förstås, men jag märker ju att beskedliga Sigrid hetsar upp honom. Innan for jag upp och stängde balkongdörren i ansiktet på honom så han blev isolerad. Men med kryckor funkar det bara inte, så där sitter jag och försöker be snällt medans grannars hyssjar på honom

6 ursh då stackars liten fralla, ganska vanligt fenomen har jag hört i spanien att man stäger ut hundar på balkongen lite som minihundgård sköta dig själv :-C tänka mig hur trevlig den balkongen är dessutom :-X Synd att vissa skaffar hund utan att tänka alls på deras välmående, du får väl nappa hunden o ta hem den hit

AARGH. Igår efter att jag tagit sömnmedicinen och skulle göra en macka, höll jag på att skära av kanterna på ostbiten. Skillad som jag är klöv jag nästintill hela tummen. Rätt igenom nageln. Blödde en del så jag tejpade eländet.
Fick självklart småpanik och ringde akuten som tyckte att jag skulle gå dit. Jag fick alltså vingla iväg, lätt påverkad av sömnmedicinen, och hoppas att inga jobbiga fyllon skulle bråka.

Väl där, plirade sköterskan lite och tyckte det såg fint ut, och tejpade bara igen. Så fick jag gå hem. Har sjuk ångest nu, för jag har grav fobi för naglar som delas eller ramlar av. Vågar inte ta bort tejpen och se hur det ser ut, men ska till Apoteket sen och köpa mer tejp. Kanske att jag kan be dem kolla med, för jag vågar inte.

Var skitjobbigt att vara ute imorse när jag inte kan använda tummen. Nu ska jag ta en halv lugnande (hade tänkt spara den sista tabletten till ett riktigt akutläge) och försöka låta bli att svimma eller kräkas av fasa. Måste bandagera hela tummen så jag inte ser något för jag får panik.

#8 Då har du väl lärt dig en läxa nu, att inte göra annat än ligga i sängen efter sömnmedels intag.

Hoppas det läker fint.

#9 Den börjar inte verka på minst en halvtimme efter intag, oftast tar det en timme, så jag brukar förbereda en macka direkt efter. Att jag skar mig berodde således inte på medicinen utan på att jag hade för mycket i tankarna och inte tänkte på var jag hade alla fingrar. :)

Nu tänker jag inte skriva om mina piller här, så denna OT-tråd inte blir OT på annat vis än den var tänkt för. Ha det fint och tack!

När jag och hunden var ute började någon otäck knarkarsnubbe skrika åt oss och sa att han skulle slå ihjäl oss. Sen kom han mot oss i rask takt och enda anledningen att han stannade var för att jag och hunden vägrade backa undan. Frågade vad han hette och om han bodde här på området, och så insåg jag att eftersom han väntade på att någon skulle öppna så hade han uppenbarligen något för sig här.
Sade det till honom och han blev tyst och gick tillbaka och ryckte ilsket i dörren i väntan på att någon skulle komma. Fan vad arg jag blev. Jävla idiot.

Ska ringa bostadsbolaget och höra om han jobbar hos dem, och eventuellt polisanmäler jag honom dessutom. Att man kan bete sig på det viset!

Vad är det för fel på folk egentligen! Här går man och spatserar med sin hund på morgonen i godan ro och så utsätts man för något sånt här innan man ens fått i sig morgonkaffet!

Jag passar på att gnälla av mig också då! Jag blir skitsur på folk som inte kan plocka upp efter sin hund, där står jag och plockar upp efter min hund och upptäcker att jag står i jordens största bajshög!!! Morr!!! Så självklart gned jag av skiten mot marken och tog upp det också för att inte göra om samma sak nästa gång jag går ut (vi har valp så går ofta till samma ställe).

En annan sak, tuggummi!! Är det så svårt att slänga tuggummin i en papperskorg?! Både fåglar och valpar sätter i sig sånt de hittar och det är sååå äckligt att pilla ut ett gammalt tuggummi ur en valpmun *ryser* Händer flera ggr om dagen och jag börjar ledsna……..

Det som jag tycker är mest irreterande när det gäller hundbajs det är inte att folk inte plockar upp det.. men när de har det så kastar det PÅSEN MED BAJSET I PÅ MARKEN IGEN?! verkar vara livsfarligt att gå runt med en bajspåse en liten bit för att komma till en papperskorg så man kan kasta den..

Jag är irriterad över att flygbolaget lämnade min hund själv när vi landat efter en flygresa. De lämnade henne alltså i sin bur där man hämtar bagaget utan tillsyn från någon. Eller ja, det stod någon där när jag kom men jag tvivlar på att han var där för att vakta hunden. Det var ingen som kollade vem jag var och om jag verkligen ägde hunden heller när jag tog med mig henne därifrån. Som tur är så var det nog första och sista gången jag flög med henne. Tänk om någon annan fått för sig att ta henne? Usch.. Jag vill inte ens tänka på det. :/

ÅÅÅÅÅH! Vilken underbar tråd! Kom precis i rättan tid.. Idag är en sån där dag då jag bara stör mig på precis allt och alla!

Dagen började med att jag glömde bajspåsar på första rundan.. Och v bor i ett tätbebyggt lägenhetsområde.. Så alla ser ALLT.
SJÄLVKLART, kommer nån tant o påpekar detta..

Min daghund får lite rabies o börjar stormskälla på tanten som kom bakifrån oss (daghunden är en skyddstränad schäfer, som då ju är tränad att reagera på sånt).
Lille Ruff är inte sen på att haka på skällandet..

När vi kommer in o jag äter frukost.. Så kommer Foderbilen med ett paket (utan kvittens, så det ställs bara utanför). Men då ska dom prompt ringa på dörren trettionittion gånger.. Så hundarna börjar skälla igen.

Väl ute igen, halkar jag nästan på en isfläck.. Jag får en spydig kommentar om Ruffs täcke (för hundar behöver minsann inge kläder!!).. Sen att Ruff inte har nån päls kvar förutom lite fjun till underull.. Det hade inte med saken att göra..

Och till råga på allt är jag trött på att mina hundar är sjuka.. Ruff med sin förbannade allergi, och Xoxie som nästan slitit av sig korsbandet..

Sådärja, nu känns allt genast mycke bättre - tänka sig vad skönt det kan vara att bara få klaga av sig ibland!

#15 Hur går det med allergin?  Har frågat i en annan tråd, men du har inte svarat

#16, Svarat!

Vilken härlig tråd!!

När min förra hund var vid livet så hade vi väldigt mycket problem! Han var en stor svart hund och i vårat område fanns det i stortsätt bara ''fint'' folk…

De gillade inte honom alls… de tyckte han såg aggressiv ut och var farlig.. och att vi tydligen varnvårdade honom?!

De skickade brev till grannar om att de skulle anmäla oss så att vi skulle flytta osv eller bli av med Nappe…

De kom någon som skulle undersöka fallet efter att vi blev anmälda… han skrattade och antydde att det fanns inget fel.

Vi var nöjda.. nästa år dock hände det igen… och igen… sista gången så beslutade undersökaren att de skulle strycka oss ur papprena då det inte handlade om vanvård bara om jobbiga grannar…

Det jobbiga var att de aldrig kom och pratade med oss om några beskymmer! Utan de skulle bara prata med alla andra osv…

Han dog tyvärr för 5 månader sen.. hans hjärta pumpade ojämt och det fanns inget vetrinären kunde göra utan att han skulle lida.

Så han fick somna in istället för att lida <3 R.I.P Nappe

#18 Han var verkligen fin! Ser ut att varit en härlig hund Förstår att det måste känts hemskt trist med såna grannar!!

#19

Ja finare hund kunde man inte hitta! Han älskade allt och alla :(

Mamma kunde inte försäkra honom pga grannarna då hon var orolig för att de skulle ta honom då.

Men han hade iaf ett ett normalt långt liv med lycka och han var frisk till den sista dagen då :'(

#20 Va? Vadå kunde inte försäkra honom? Vad har grannarna med det att göra?

#20 Hur menar du nu?
Varför skulle en försäkring göra så att din mammas grannar tog honom?

21# och 22#

Jo det var så att så länge han inte var försäkrad så var han inte skriven hos oss(vi var inte ägare i papper kan man säga)

För mamma var så rädd att det skulle vara så att om han var skriven så skulle de ta honom ifrån oss pga alla klagomål.

Så hon la istället undan pengar varje månad för säkerheten skull.

#18 Jättefin hund!! ser ju varken aggressiv eller vanvårdad ut.. ursh för såna grannar..

Jag blev riktigt sur sist jag cyklade genom ett litet samhälle här i närheten.. Ena vovven vilar i cykelkorgen och andra travar fint bredvid cykeln med slappt koppel. Så cyklar vi förbi en stooooor gård med flertal hus vars tomtgräns går intill cyklevägen. Dom har ett typ 3 meter högt monsterstaket i järn runt hela gården och när min hund lugnt travar på någa decimeter ifrån staketet kommer plötsligt en gigantisk och hysteriskt aggresiv hund rusande från och kastar sig mot stacketer i hysteriska anfall mot mig och mina hundar. Fy fan vad rädda mina stackare blev :-(

En sån hund ska inte finnas i samhället alls! Med eller utan staket… vad händer den dagen någon glömmer en grind öppen? Han hade ju slitit mina hundar i stycken på nolltid!

Idag var jag med om något som gör mig så j-vla förbannad!

Första grejen var att jag skulle till stallet. Åkte då till Maxi med min kompis för att köpa dricka och något snacks till oss för vi var sugna på det. Hon fick vänta utanför eftersom hon var rädd att ta fel saker. Väl inne så smsar hon att jag ska skynda mig ut för en man var skit jobbig. Hon berättade att han stod kvar där men berättade senare vad han gjorde. Så alltså: medan jag var inne SNABBT (max 5min) så stod han och terrade henne, tog på hennes läppar och tryckte tydligen in socker med plast på i käften på min hund men min kompis tog bort den då min hund verkligen inte öppnade käften. Han försökte tvinga ner henne på marken (hunden alltså) men hon vägrade. Sedan tände han en cigg, framför nyllet på min hund, fimpade någon centimeter från henne! Min vän var skit rädd och bad han sluta röka nära henne. När jag kommer ut blev min hund ruskigt glad och då ropa han "där var matte!!!" skit högt och shit vad jag blev förvånad och ruskigt arg på en gång eftersom jag tycker verkligen inte det är okej att gå fram till någon annans hund sådär! Så jag knöt bort kopplet, nervös som attan och kopplet fastnade och han slängde ur sig " vadf*n! Borde du inte kunna det där nu när du haft henne så länge?!!?!" skit förbannad, jag ba "vad menar du??" och då blev jag ännu mer arg och bara tog hunden och gick några meter och då skrek han "aha är du sur på mig nu eller?!" då sa jag "ja, jag är sur på dig!" Då sa han förlåt och gick. Helt ärligt förstår jag att min vän var rädd men enligt henne gjorde hon inget mer än att sa att han skulle sluta röka vid henne men ändå tycker man att hon borde bett han lägga av.

Andra saken var på bussen påvägen hem. Några utländska killar fick syn på min hund. Hon ställde sig upp och tittade nyfiket på dom. Då börja dom säga till varandra högt (dom satt precis bakom mig) " DOGGIESTYLE!! haha doggie style!" då gav jag den första killen jag såg faktiskt en riktigt arg blick och tog bort henne från gången. dom fortsatte prata och sen när jag gick av blev dom helt knäpp tysta och sa sen "nu kommer hunden bita". Vill tillägga att jag har en riiktigt vänlig schäfer som bara är osäker vid hundmöten och har en riktigt vänlig blick och ser hur snäll som helst ut. Jag blir faktiskt förbannad när folk håller på så. Speciellt de där med doggie style, vad höll de på med egentligen?

Skönt att få skriva av sig faktiskt. Men är fortfarande upprörd över dagens händelser…

Kära surpuppetråd. Idag är jag full av undran över vad som skall hända med mänskligheten.
Alla klagar på "dagens ungdom", men jag står fast i min övertygelse att de flesta ungdomar är långt mycket vettigare än många av de äldre. Jag är tydligen fortfarande ungdom trots att jag är 30 och behandlas som en snorvalp utan kunskap, av den enkla anledning att jag inte klär mig som en tant och ser ung ut.

Imorse mötte vi ännu en tant som inte brydde sig om att vänta på svar innan hon försökte hälsa på min hund. Jag fick skärpa tonen en aning och förklara att vi fortfarande tränar på människohälsningar.
Jag vill inte att hon ska hälsa på alla man ser, som hon försökt göra tidigare.
Tanten förklarade att det är naturligt för hundar att hälsa, och betedde sig som att jag var en noob. Hon sade att hon haft hundar i hela sitt liv.
Jag suckade lite inombords men struntade i att svara.
Hon sade sen, för att understryka att jag var okunnig, att jag dock gjorde rätt när jag lät hunden nosa på en spännande fläck. Hon stod och såg på då.

Oj vad tröttsamt. Men jag tror hunden just klarade sitt eldprov, för hon kastade inte sina tjugo kilo på tanten när hon krummade, jollrade och plutade med munnen. Hunden såg ganska skeptisk ut, faktiskt.
Jag brukar låta min hund hälsa på de främlingar som är vettiga, om jag har tid att stanna, och då ber jag dem bara sträcka fram en hand så hon får nosa. För man hälsar inte genom att hålla fast folk och agera sugkopp i deras ansikten så att de inte kan andas. Det ska gå lugnt till, tycker jag.

Tack, kära surpuppetråd för att du finns så att jag kan skriva av mig ibland.

Känner också för att skriva av mig faktiskt!

blir så irriterad när folk tar upp sin hund i famnen när jag möter dem med Klenod… Vi går på en gångbana och framför möter vi en människa med en papillon. Direkt när hon ser oss så böjer hon sig ner och plockar upp sin lilla hund som inte fören då börjar skälla.

Och när den lilla hunden börjar skälla så blir Klenod nyfiken och tittar på hunden och sträcker huvudet lite ditåt. Vi är en bit ifrån varandra när hon skriker till mig "Håll in din hund!!" och för en gång skull så säger jag tillbaka till henne "få du din hund till att sluta bjäbba istället" vilket hon blev skitförbannad  för att jag sa. Jag menar, Klenod gick precis brevid mig på höger sida. Tanten som vi mötte gick på vänster sida. De var inte ens i närheten av varandra ju :S
så suckar hon högt och spydigt och säger "att folk inte kan förstå rätt och fel" Gaah jag blev sååå irriterad! Helt ärligt så kände jag för att slå till tanten så hon bröt höften eller något liknande!!

Just denna tråd som jag behöver!

Jag och Tyra hade en perfekt dag och var glada båda två, vi hade gått förbi stallet där jag socialtränade Tyra med hästarna och på väg hem möter vi en tjej med sin hund, de var kanske 30 meter bort. Hunden börjar springa mot oss och jag stannar så att de kan hälsa ordentligt. Det går fintfint och hunden vill häsla på mig. Jag sträcker fram handen och hunden blir så glad så att den lägger upp tassarna på axlarna på mig, så att jag snubblar två stora steg bakåt.

Den var rätt rejäl och såg ut som någon slags molosshund och vägde minst lika mycket som mig. Jag tar tar ner hunden men då hoppar den istället. Hoppar! Inte lägga upp tassarna utan hoppar med alla fyra ben, mot mitt bröst och välter mig. Jag (15 år) som är 155 lång, väger 50 kg och rätt liten och inga muskler går ju att välta hur lätt som helst. Jag ramlar inte genom att benen viker sig utan hunden hoppade med sån kraft att jag vältes rakt bakåt som en planka och slår huvudet i marken, med hundens extra vikt på bröstet/magen.

Jag är inte alls irriterad på hunden eller att den hoppade, det är lätt hänt med unga hundar (såg rätt ung och sprallig ut). Sen vet jag ju inte om de tränar på det eller inte men det jag är JÄVLIGT förbannad på är hundens ägaren. Hon såg allting, såg hur jag slog i huvudet rejält i den frusna marken. Hon ropar in hunden, kopplar och går iväg! Vem gör så?! Hon ursäktade sig inte eller kollade att jag mådde bra. Jag kunde fått en hjärnskakning! OCH tänk om Tyra (sheltie på 5 kg) skulle varit bakom mig? Hon skulle med all säkerhet vara död vid detta tillfälle.

Jag har inga problem med stora hundar och inte efter detta heller, och jag klandrar inte hunden. Men jag är så jävla förbannad på kvinnan för att hon bara gick iväg, sa inte ett ord till mig., och nu sitter jag här med fetaste huvudvärken, ett väldigt svullet finger och ont i höftbenet.

Säger bara VISSA hundägare!!!! Går lugnt å fint med valp kommer runt ett hörn då ser jag en kvinna valpen blir jätte glad.. Då tänker jag nä nu stannar vi tills han blivit lugn men han lugnar inte ner sig hmm då tittar jag upp å ser en LÖS hund komma kutandes mot oss!! Skiiit….

Jag motar då bort den här hunden genom att bara ha benet utsträckt mot han så hunden inte lyckas komma fram.. Då Står Ägaren till hunden å pratar i mobil utan att bry sig!! ÅÅÅÅh vad irriterande…… tillslut kommer hon  å hämtar hunden men låter den fortfarande vara lös så han springer efter oss när vi försöker gå därifrån HON pratar fortfarande i mobilen å ser ALLT.. ååååååå här försöker man träna sin hund att inte hälsa på allt å alla då dyker en sån situation upp….

Usch! Så trött! Min hund blev biten i somras så har hunden hon blivit biten av fått valpar idag! Vissa ska inte ha hund!

När vi först tog hand om vår "helghund" Grimm så skällde han och hoppade runt i kopplet när man mötte en hund. Så vi har tränat, tränat, tränat och tränat lite till. Visst kollar han på hunden som går förbi, men det tycker jag är helt naturligt, men han går fot och kopplet är slappt.

Förra helgen fick han springa av sig i en fårhage. När vi var klara började vi gå mot grinden. Då kommer det någon gubbe med typ en Samojed-valp och stannar precis utanför. Hans hund hoppar upp på staketet och börjar morra! Då skällde Grimm till och jag sa till gubben att gå, men han stannade!

Tillslut fick jag på koppel på Grimm och gick tillbaks in i hagen. Nästa hund vi mötte på promenaden skällde han på och drog i kopplet… Tillbaka till ruta 1 typ 

Ibland blir jag bara så jävla förbannad på folk att jag inte vet vart fan jag ska ta vägen.

Var precis ute med hundarna på gatan för att kissa dom lite för att sen gå in då det är ett riktigt äckligt väder ute.

Ut kommer grannen men sin hund (9mån). Flygandes mot oss. Jag försökte sätta hundarna bakom mig och visa den andra hunden att den inte får passera mig men ägaren sa "ja kom så springer vi och hälsar!" Det gick inte, mina hundar total hatar deras alla hundar, båda mina hundar vill bråka med den medan den slänger sig på marken (villket jag tackar gud för, annars skulle jag vara otrygg hela tiden för att det ska riskeras bråk).

Jag vet inte vad fan jag ska göra snart. Jag har så in i helvetes svårt att hålla min ilska lugn och sansad så jag bara gick och var redo att explodera. När jag gick tillbaka, totalförbannad så hör jag "öööö aaaaaaah!!" (han skriker för att han inte kan få stopp på hunden) och jag bara stanna, redo att bara skrika åt honom att det ÄR INTE OKEJ att springa fram sådär, även om vi är grannar och det funkade när min unghund var valp! När i helskotta ska folk förstå?! Jag har sagt flera gånger "Nej, dom får inte hälsa", men det kanske bara var EN gång jag menade så. Tur som det var gick han in bara.

ååh vad jag inte vill bo kvar här. Rena jävla helvetet sen jag flyttade hit.

(Vill ursäkta mitt språk)