Man ska lämna dem så lite som möjligt själva.
En hund på skolan jag gick på fick anfall trots medicin, som tur var, så var en lärare i närheten.

Inga problem att lämna min hund ensam. Får han anfall så fixar han det ganska bra på egen hand, tuggar inte eller beteer sig på annat sätt så han kan inte skada sig själv. Även min hund får anfall trots medicinering men är betydligt färre och mildare…

Kan ju bero på hur din hunds anfall ser ut skulle jag säga!

Skulle också säga att det beror på hur anfallen ser ut. Är han sån som kan skada sig under ett anfall hade jag skaffat hundvakt.

Egentligen är väl hundvakt bäst i vilket fall som, då slipper hunden vara ensam :)

#1: Okej, lite så jag känner också, men svårt i praktiken om man måste jobba och inte litar på folk tillräckligt för att ordna hundvakt.

#2: Skönt att höra! Min hunds båda anfall såg ut som så att han kräktes och sen började han springa i lägenheten, sen krampade han och kissade på sig och så. Då kramperna avtog så låg han kvar några minuter och var förvirrad, sen klev han upp. Men han har aldrig tuggat sig i munnen. Då han springer så kan han springa in i saker men han har inte gjort illa sig på det sättet hittills och det finns inte några spetsiga föremål eller liknande utan det blir väll som mest en bula om han springer in i nåt, något jag inte kan stoppa om jag är hemma heller. Det jag är mest orolig för är om han blir orolig efteråt, men sist så var han inte så skärrad utan då han kom på benen så var han sig själv. Kanske en vanesak, att han lär sig att det bara är nåt som händer ibland?
Sen är jag såklart rädd för de där krampanfallen man hört om som inte slutar så man måste ta in hunden till klinik eller ge den akuta epilepsipiller. Men det kanske är väldigt ovanligt och då kanske alla anfall är så kraftiga?
Har också funderat på att rigga upp kameror i lägenheten så jag kan övervaka via mobilen, men det verkar komplicerat och dyrt.

Bör kanske prata med min veterinär imorgon och se vad hon säger också.

#3: Ja, absolut. Men jag litar inte tillräckligt på folk för att lämna över honom till nån. Jag älskar honom så mycket så jag skulle aldrig våga lämna honom till nån jag inte känner. Han är dessutom väldigt stark och envis så jag vill ha en hundvan och stark person, vilket minskar antalet "möjliga hundvakter" kraftigt. Sen har det varit gånger då jag lämnat bort honom tidigare och jag har sagt tydligt vad dom får och inte får göra, så har jag efteråt fått veta att dom inte gjort som jag sagt. Bland annat haft honom lös på platser där jag tydligt sagt att han måste vara kopplad, mm. Så mitt förtroende för folk är i botten och jag vågar helt enkelt inte släppa ifrån mig honom längre. Jag kan som högst lämna ifrån mig honom till min mamma om jag är borta länge, men även då kan jag sitta och oroa mig hela dagen för att hon ska tappa honom eller liknande. :P

#5 Men hur har du tänkt göra den när du får jobb?

#6: Får jag ett jobb där han inte kan följa med och där det är långa dagar så får jag helt enkelt försöka komma över det där. :) Men det är en framtidsfråga, nu undrar jag om epilepsin.

#7 Som sagt, om han nu blir förvirras och springer runt så hade jag personligen inte velat lämna honom ensam om han var min. Hade inte känts tryggt.

Funderat på hunddagis under utbildningen? (om det finns något tillgängligt) då kan man ju få referanser från andra kunder och även följa med en dag om man vill se hur personalen agerar runt saker. Vi har en hos oss som har EP och hennes EP har även mildras sedan hon kom till oss . Och vi vet protokollet för vad som ska göras vid ett anfall osv. Bara en tanke som kanske skulle fungera om du inte får ta med hunden på Jobbet :) Hur länge har din hund fått medicin? Vet att en vän vars hund fick EP inte regerade (och nästintill slutade få anfall) förens han gått på medicinen i ett par månader.

Dagmatte är ju ett annat alternativ. Vi har dagmatte och d¨å kan man ha olika mycket olika veckor, vilket inte alltid är på dagis då m an oftast måste ha hunden heltid.