ÅSa

du får införsakaffa riddar kläder till barnen! :-)
Ända utvägen, låter det som….hihi
Det är klart att du ska få som alla andra här inne skriva av dig.

Men jag kan tänka mig att det inte är lätt och ha rädda barn för en hund som inte fattar nått och bara vill leka och mysa, att det bara lixom blir fel…
Fel som hon inte riktigt nnu kan hejda sig till, för hon vet ju tyvärr inget annat än…..
hon tror ju att man kan leka med människorna.

Men hon är ju slyngel, och slynglar är inte roliga, men oftast trevliga. :-))

Ja hon är snäll, jätte snäll. Men ändå så skrämmer hon skiten ur dem. Och de är inte så lätt skrämda mina barn liksom.
Men både jag och gubben jobbar hårt med henne nu. Vi tränar henne med så mycket här så ibland undrar jag om det inte blir kortis snart. ;-)
Nej skämt och sido, det är ett problem. Turligt nog brukar jag inte backa för sådana. Men det tär på hela familjen.

ja du…det är inte lätt och vara hund i den familjen…
En matte som är snoris, och en hund som är slyngel…snart blir det väll att hunden får lära matte! =)

men jag tror det är viktigt att man får hitta nått sett att se problemet INNAN hunden ens hinner tänka, när hon få på barnen på det viset….men det är inte lätt, att ta över en så ouppfostrad "soff-hund"…..

Åsa…kan du inte erkänna liiite…..det skulla kännas såååå bra…
Att du har tagit lite vatten över huvvet, denna gången?

Det hade varit skojj och och låta henne träffa en hundpsykolog, så att man får höra vad som håller till i hennes lilla skalle! :-)

Kalle om åsa blir för jobbig, så lås inhenne i buren, bara!

Det är inte helt omöjligt att du får höra att jag har tagit mig vatten över huvudet när det gäller denna dam.
Men jag är inte riktigt där än. jag är nog för envis för att hamna där ännu i alla fall.
Men håller du tummarna bara så kanske hamnar jag där snart. ;-(

skulle du ta vatten över huvvet om jag höll i tummarna??

Isånna fall…så håller jag inte tummarna, utan hoppas det går bra i alla fall! :-)

låter som om ni har fullt upp, ja tråkigt me barnen att dom blir rädda för henne, men först va hon ju lite passiv o liksom vill komma in i familjen, nu har hon kommit in i familjen o vet ju inte rikgigt huir man beter sig i ett hus med människor, tänk att all den energi och allt bus som hon haft inom sig kanske inte kommit ut förens nu.. d kommer säkert kännas hopplöst ett antal ggr framöver, men d känns som att ni är på god väg att d ska bli en underbar hund av henne, som sagt d va ju ganska mycke possitivt också, om nått år så kommer ni ha en annan hund om det fortsätter så här.. klart du måste få skriva av dig, men du glömde lite bilder ju =D

hur går det me henned hull? fått upp henne i vikt nått??

#6: Måste skämmas och säga att jag varit oerhört dålig på att fota min tös. Vi bara tränar och tränar. Allt vi gör är att träna i olika situationer. Till och med maten är en träning känns det som. Och ute har vbarit så fullt av bitande och hoppande att jag inte tordas riskera ha kameran med mig. Även om jag inte har någon värsting kamera så är det den enda jag har. ;-)
Ska försöka skärpa mig.

#5: Exakt, om du håller tummarna kommer du säkert få höra mig uttropa att jag har tagit mig vatten över huvudet. ;-)

aha okej då förstår jag.. har man bara en kamera så är man väldigt rädd om den..  =) hur va d me vikten då? har hon gått upp?

Vi har inte vägt henne. Och det känns inte direkt som om hon har gått upp så där jätte mycket. men kanske har hon gått upp lite grann :-)

Okej Åsa detta var ju inte bra. Men som sagt du har bara haft en lite över en vecka och ändå har det h'nt någonting med henne iallafall. Så träningen ger nog snart resultat. Hur är det på nätterna nu?

Vet inte så mycket om Busan, mer än att Du nyligen tagit över henne. Vet inte hur Ni tränar eller vad Ni tränar på, men det låter som om det blir en hel del träning varje dag.

Passa lite bara så att det inte blir för mycket. Har själv haft 2 omplaceringar och  1 "jourhund" och rent generellt har de gått in i väggen vid ganska exakt 14:e dygnet. Även om man inte anser sig träna så hårt, så tar det rätt mkt energi till att bara byta miljö,familj och få nya regler. En hund som går in i väggen, blir antingen lite apatisk eller mkt jobbigare än vanligt. Så försök ge henne lite svängrum, utan att hon för den delen får göra som hon behagar.

Lycka till! Efter regn kommer solsken!

Åsa jag tror du har en lite jobbig dag bara…jag är så gott som hundra procent säker att hon kommer att bli bra (för hon är ju snäll) Det som måste vara jättejobbigt är att barnen är rädd..det är ju rätt viktigt att dom känner sig trygga med Busan också, kan ju bara tänka mig hur det skulle kännas att hela tiden gå runt och vara rädd att hunden ska börja busa (då menar jag för dom).

Jag ska hålla tummar och TÅR som vanligt att det ska gå bra =))

#11: det jag benämner som träning här är det vardagliga som bara blir automatiskt i princip. Ja bortsett från att sitta när vi tar av och sätter på oss för att gå ut. Och så inkallningen.

Men annars kommer det automatiskt i det liv vi har liksom. Men det är nog så att jag är ytterst dålig på att skriva ut hur jag menar.
Har också haft omplaceringar förrut och vet om att det är viktigt att skynda långsamt.
Men tänker inte på att skriva så att ni visste att när det gäller den här damen så är träning något annat än när man har en hund från början liksom :-)
Ber om ursäkt för klumoig formulering. ;-)

#10: Jodå, nu sover hon om nätterna faktiskt. Så där har det gått frammåt. Jag tror ärligt talat inte att hon orkar hålla igång. Det händer för mycket i hennes hjärna varje dag för att det ska finnas ork kvar att busa om natten. :-)

#12: Ja, kanske har jag en jobbig dag. Fast jag tror inte det. Det är onekligen jobbigt för barnen och då blir det jobbigt för mig med. Det är ju ändå mitt beslut att hon skulle komma hit.
Men jag ger inte upp. För hon är trotts allt snäll. Men så otroligt ouppfostrad. Hon testar en till bristningsgränsen genom att bita mig och skälla och morra om jag tillrättavisar henne.
Säger jag NEJ, så börjar hon skälla sedan morra sedan biter hon mig.
Inte hårt men hon biter.

Jäkla skrot tös. Tur hon är snäll i alla fall. hihi

Idag flög hon på mig i trappen ner i källaren. Det gör lite ont att ramla ner för källartrappen kan jag berätta.
Men hellre jag än ungarna.
Ryggen protesterar ännu mer och jag är lite emå less på min puma idag.
Nu ska vi ut och sätta oss i solen och blåsten en stund så att barnen kan röra sig utan rädsla en stund.

Ha en bra dag allihopa.
Kram Åsa

ojdå.. varför flög hon på dig så?

oj, flög hon på dig för att hon va glad o typ puttade dig hoppade upp på dig, eller typ flög på dig av ilska??

hoppas ryggen blir bättre o att ni får en trevlig stund ute..

tror hon flög på henne flr att hon var glad, iaf den busan jag har träffat skulle göra så. Nr jag va och hälsade på så hoppade busan upp på mej å tog hennes framtassar på mina axlar och pussade mitt ansikte.

ja d borde d ju va.. Lusse kan komma iböand o hoppa upp på en utan att man e beredd o d gör så himla ont i bröstet, o så flyger man bakåt.. =/

ja dem menar inget illa, det e ju deras sätt att hälsa:) hur mkt väger Lusse?

hmm sist vi vägde honom så vägde han 37 o då va han ett år o nån månad, nu är han ett år o 8 månader så kanske han e uppe i 43-45 nått sånt..

ojdå.. jag me min hund på 2 kg:P

haha ja d e lite skillnad..  =D

Usch, låter inge kul Åsa. Om jag hade haft min gospojke kvar så hade jag åkt upp med honom till dig, så hade han kunnat lära Busan en massa saker. :/ Men jag och Idelma hoppas på er, ni kommer klara det.

Nejdå hon hoppade inte på mig av elakhet. Det var en reaktion på att hon inte fick bitas.
Då jag sa nej, morrade hon och hoppade på mig och bet samtidigt. Jag tappade balansen och föll. Inget hon räknade med.
Väl nere i källaren fortsatte hon bita mig så det vart en brottningsmatch mellan oss. Och jag vann.
Hon slickade mig på handen till ett sorts förlåt och hon fick omedelbart berömm för att hon inte använde tänderna på mig.

Jag ger inte upp. Är nog för envis. Nu har vi i alla fall suttit länge ute på gården. Hon har tuggat pinnar halvt uppe i mitt knä. Sedan har hon legat med huvudet i mitt knä och jag har klappat henne medans jag läst en bok.
Dagen har varit skön och vi ser snart fram emot en av lång proemaderna i skogen där hon verkligen får sträcka ut och springa av sig en massa energi.

Mvh Åsa

hon verkar j väldigt förtjust i dig:)

Låter ju som en väldigt snäll vovve…man kan ju hoppas att det inte blir så hårda tag mot barnen (även om hon är snäll)

#26: Hon gör likadant på barnen. Kanske därför de börjar bli rädd för henne.
Men vi har faktiskt kommit en liten bit på väg. vi behöver inte slåss lika länge nu. Men det är dortfarande slagsmål. *suckar*

Ojojoj ett sånt elende. Hoppas du får ur henne de fasonerna snabbt. Kan ju bli problematiskt annars. Mycket Lycka till!

Det är väl aldrig så att dina barn vill bli av med den dumma hunden ;)