Du kan ju börja med att sätta ett hanskydd på honom.
Har du möjlighet - om han inte ska till avel, se till att få honom kastrerad..
(Finns att köpa på div. djuraffärer)
Det andra överlåter jag till andra

Jag hade börjat med att minska hans schanser att kissa inne genom ett kisseskydd. Sen är det bara träna träna träna.

Hur länge har du haft honom?

Träna upp hans självförtroende. Klätter övningar/balans övningar är jätte bra. Kamptrasa som han oftast vinner osv. Sen hade jag inte låtit främmande människor hälsa på honom innan han är trygg med det. Tvinga honom aldrig att hälsa om han inte vill. Men människor som finns i er bekantskap måste han ju vara någorlunda trygg med så börja med dom. Ta dom lugnaste först som har lite hundvana. Be dom komma hem till dig ofta och bara vara. Sitt på golvet och prata en stund ex. Kommer han fram och vill hälsa så är det jätte bra men bry er inte om det i början. Efter ett par gånger kan personen få börja belöna med något gott godis och du kan börja peppa honom lite. Men ta det i hans takt. Och skydda honom i från människor som kan skrämma honom!

Har du fått honom som omplacering så du inte vet vad han har råkat ut för? Vore bra om man kan få en historia bakom.

Människor som böjer sig fram mot hundar visar, i hundens ögon, dominans. Så det är helt rätt av honom att gå undan och visa underkastelsesignaler i det läget. Tänk också på hur stora alla är jämfört med en pyttehund.

Du får träna människorna i din omgivning istället! Be dem strunta i hunden. Hon han visar intresse så är det bra om de vänder sig bort och gärna sätter en hand bakom ryggn så vågar han nog nosa på den. Går det att locka honom med godis så låt dem ha det i handen. De ska absolut inte se på hunden, varken innan, medan eller efter att han har tagit kontakt.

När det gäller kisseriet så är det viktigt att väldigt försiktigt låta honom veta att det är fel att göra det inne. Du får smyga på honom och vara med när det händer. Och självklart berömma ute och gå ut ofta.

Du säger att du har honom på foder. Jag hoppas verkligen att det inte finns en ägare någonstans som har tänkt att han ska bli pappa… Försök få dem att tänka om i så fall!

Tack för svaren .

1# okej tack för ditt svar skall kolla upp det direkt :)

#2 :tack för ditt svar.  jag har bara haft honom några veckor , så jag känner honom inte så bra ännu . men redan när ja kom o hälsade på dom som äger honom så gömmde han sig bakom soffan o då skulle ja kolla bak för det fanns nämligen två tikar i hans hus plus en kull på 5 små valpar som oxså gömde sig där bakom och insåg då att ingen av hundarna är rumsrena alls då det var bajhögar bakom soffan och luktade urin i hela lägenheten . men då var allt värre nu visar han iaf framfötterna o vågar gå fram om man sitetr på golvet men när jag var hemma hos hans ägare för första gången då kunde inte ens hon få tag på honom utan han sprang direkt bakom soffan o gömde sig när jag väl frågasatte varför hans beteende kan vara så sa hon bara jag vet inte fick nyss till baka honom från mitt ex o han var väldigt hårdhänt så ja har ju mina anigar . Ja brukar inte låta folk hälsa på honom om han själv inte vill gå fram men oftast blir de gamla människor som gärna stärcker fram handen  och fråga hur gammal han är . Men jag har många gånger sagt att dom inte kan hälsa på honom om han inte själv kommer fram.

#3 :tack för ditt svar men när jag skall sätta på honom halsband så gör han samma sak ryggar bakåt och vill inte alls vara med på den saken men när ja väl kommer ut blir han över lycklig o vill inte in . Jo jag har honom på foder o hon vill ha kull av honom men ja har sagt de till henne att han är jätte rädd av sig för jag ringde henne efter några dagar jag ahft honom och sa att han tex markerade inne då fick jag bara till svar ja citerar: ryck tag i honom slå han för nosen o sen trycker du ner nosen i kisset . det var de vettigaste ja fick ur henne o ja tror inte han haft de bra de märks på hela honom. utan de var då jag förstod att de är ingen som helst idee o rådfråga henne alls .

Misstänker att han fått en mycket dålig hantering och på grund av markeringarna har det blivit värre. Stackars hund.

 Ett råd jag kan ge dej är att du ser till att  han bara har ett rum han får vistas i. Ju större utrymme han har, ju fler ställen markerar han på. Försök att tvätta bort alla fläckar och tvätta med citronsyra efteråt. Den tar bort urinlukten som hunden känner, men inte vi.

Du får nog låta hunden ta den tid den behöver för att bygga upp ett fötroende er emellan. Tala lågt och lugnt med honom. Låt honom komma fram till dej på hans egna vilkor. Sätt dej med ryggen emot honom. Ta fram lite lockande godis och sätt dej på golvet och läs en bra bok så kommer han fram och söker kontakt. (sjutton också, det gör så ont i mej när man hör hur folk behandlar sina små vänner)

  Att ta en kull på denna hanhund är verkligen inte bra. Här ser man vilka oseriösa uppfödare det finns.

Lycka till med din lilla vovve. Hoppas det löser sej.

Sorgligt…

Jag har en omplaceringshund som var osäker. Detta gjorde att hon kissa inne och bajsade inne första 2 v. Det var trygghet inne men inte ute. Jag löste mycket genom 2 saker, första tiden tog man samma promenader 2 olika en för rasta o en för mortion endas dom för att hon skulle lära sig hitta hem och hur promenaden såg ut. Då börja hon göra ifrån sig ute.

Det andra jag har gjort är positivträning och kontaktträning detta har lett till att våran hund är mycket mer framot gladare och vågar mycket mer.
Är denna vavva inte rumsren måste du börja träna det kastrara och hormoner skulle inte jag göra nu utan träna hunden. Lycka till!

Det är verkligen tråkigt att höra hur han haft det. Jag hoppas innerligt att folk inte köper valp ifrån den här så kallade "uppfödaren"!

Du har fått mycket bra tips och jag tycker du ska ta det lugnt med honom. Ha överseende med att han inte gör som man vill att en hund ska göra osv. Ett tips är att ha på honom halsbandet inne så slipper du "bråka" med honom om det nu i början. Sen kan du börja träna att ta av och på det, men jag tycker det är för mycket annat nu och allt är inte värt att oroa honom med. Det är ju en rätt enkel sak att lösa tillfälligt. Ha bara ett halsband på honom som han kan dra av sig om han skulle fastna i något.

Lycka till och älska din lilla hund som ingen annan tidigare gjort!

(Jag hade ärligt talat varit så "oseriös" och tagit till alla fula knep för att uppfödaren inte hade fått sin kull i det här fallet.)

Stackars hund.

Menar inget illa men detta är ofta resultatet av den hysteriska sk avel som sker idag för att få fram små hundar.

Dom blir visserligen små men ingen brysr sig om hur dom är mentalt.

Jag hade inte låtit någon hälsa på honom oavsett vem det var utan byggt upp förtroendet mellan mig och honom först. Det kan ta långt tid och du måste ha mycket tålamod.

Lycka till.

Min ena hund är en valp som kom hem för några veckor sen. Min syster är uppfödaren och hon har haft det hur bra som helst där och var den mest självsäkra och busiga i kullen, och när hon kom hit var allt jättebra. Hon var inte rädd eller så. Men när jag kallade på henne blev hon skygg och ryggade tillbaka.

En kompis till mig tipsade mig om att prova med klicker vilket jag gjorde. Först vande jag henne vid klickljudet. Sen när jag kallade på henne och hon närmade sig mig så klickade jag och gav gottis så bit för bit kom hon närmre. Klickandet hjälpte till att stärka vårt band och hennes själv förtroende. Nu kommer hon utan problem.

Detta är bara ett tips som fungerade för oss, men om du vill prova så: Börja t.e.x med att klicka och ge nåt gott när han ligger i famnen hos dig för att han ska vänja sig vid klickljudet och att det innebär belöning. Fortsätt sen med att t.e.x sitta på golvet och kalla på honom och klicka och ge godis när han närmar sig. Inte säkert att det fungerar men kan vara värt att prova.

Eftersom han är äldre och räddare så kommer det kanske att ta längre tid för honom än för min hund.

Det finns mycket tips och information att hitta om klickerträning på internet och i detta forum tror jag det finns många som kan detta mycket bättre än mig om du är intresserad.

Lycka till!

Sen är vavvor ibland lite rädda tänk er själva även om man är liten person blir man ett stor person man måste tänka lite på hur man rör på sig så man inte upplevs hotfult. Jag har fått ändrat mycket och inte låta bestämnd på hårt sätt utan sitt får låta som vanligt, hade jag sagt hårt SITT hade våran hund kuvat sig o gått under sängen. Hon är singnalkännslig till max, här är vi snälla :)

Tack för alla fina tips ska prova mig fram genom era tips ! jälle snällt det uppskattas ! MVH Pernilla

Detta är hunden jag pratar om "Nisse" . första dagen i nya hemmet.

12, söt som socker. Hoppas att han snart öppnar sig och vågar ta för sig mer på bra sätt. Låt det ta tid och ha tåla mod till max :)

hejsan, ville bara berätta även att de va någon månad sen nu så gick nisse bort hastigt i en skogspromenad. som tur va hann han aldrig få någon kull när ja hade honom o han slutade kissa inne och va inte lika skygg heller, fjäskade man med en korv bit komma han skällandes o svansen i hundra tjugo och vorre ha den . han hade en jätte bra tid under förra sommare i våran sommarstuga där han tyde sig otroligt mycket till min farfar o farmor, han fann en trygghet hos honom o dom i han så ja lät han bo vissa dagar o dom fick fram de bästa med honom. en genom go hund, men sen en dag lekte han i skogen vipps sa de sen låg han på rygger o inom 1 minut va han bort, hann precis få upp han i famnen då slockade han in, en otroligt jobbig kväll vart de. Förklarade för hans ägare vad som hänt med denna vackra hund men att ja fick till svar va : ÅÅH nej min avelshane. ja vart så ledsen o arg hur hon kunde säga så, sen fråga satte hon även om han verkligen va död o om ja kontakat vetterinären , självklart ja ringde vetterinären direkt men dom förklarade att de va redan försent dom kan inte göra något. ja berättade äen om platsen där vi begravde honom på men kvinnan vart arg o nästan skrek att hon va tvungen att köpa en ny hane tack vare mig, då kunde ja inte längre hålla mig tyst, ja skrek att hon behöver hjälp o inte en enda hund borde få vara där hon är, ett djurförbud vore de minsta ! då skulle denna kvinna anmäla mig o mitt i sorgen som hela min familj och speciellt farfar o farmor gick igenom kom allt detta som ett rent slag . inte roligt allt, såna människor blir ja bara så arga på, men nu vet ja till 100% att ldrig mer kommer han få återvända till henne o ja hoppas hon kommer gå ingeom samma hellvete han hade där, de kommer tillbaka allt en dag , nu får du lilla nissepisse som små tjejerna alltid sa vila i frid o vi ses snart min vänskade vän , dina kort o halsband ligger på min hylla, ja slänger en blick till dig varje dag min vän <3

Jag skulle kastrera hono och jobba mycket med positiv förstärkning.

#15 Om du läser inlägget ovan så ser du att hunden är död.

Beklagar sorgen!!

#16 Missade det ;/

Beklagar! :(

gud va hemskt, beklagar.  men han dog iallafall som en lyckligare hund, glöm aldrig det!

Blev medlemm bara för att kunna svara i denna tråd.. jaa vad tråkigt oj vad tråkigt skriver alla… men problemet kvarstår ju! att det finns uppfödare som föder upp ej livsdugliga och rädda djur och som dessutom i detta nu troligen fortsätter med sitt grova djurplågeri enkom för att tjäna pengar på folk som inte bryr sig om vad sina valpar haft för uppväxt.

Det är dags för oss att reagera nu och outa dessa idioter till uppfödare om man ens kan kalla dem för det.

Vad heter kenneln? var ligger den? vi måste ju se till att ingen annan köper valp därifrån som efter ett år lägger sig på gräset och dör.

mvh vavavi