Har alltid haft hundar som inte dragit i halsbandet ö.h.t. och vi har aldrig gjort det heller, finns ingen anledning till att krångla på en sele så fort man ska ut.

Bara för att man har halsband så behöver det ju inte betyda att man nödvändigtvis rycker/sliter/drar i det.

Jag använder stort sett enbart sele, men kan hitta flera argument för att använda halsband med egentligen. Allt beror ju på hur hunden går i kopplet och hur jag som förare hanterar kopplet.

Däremot tycker jag inte att det är krångligt att sätta på en enkel spårsele tex. Men jag som har en omplaceringshund m stor rädsleproblematik som absolut inte får komma lös skulle aldrig våga ha en sån enkel sele på honom (bara att backa ur ju) och då blir det genast mer invecklat m sele. Han har gått mkt i halsband just av säkerhetskäl.

Krångligt och tar tid att sätta på en sele. Smidigare att bara haka i kopplet och gå ut. Sen håller jag med #1, bara för att man har halsband betyder det inte att man rycker, sliter och drar i det.

#3 fast jag skulle aldrig lämna halsbandet på hunden när den inte är kopplad. Risken för olyckor är alldeles för stor, iaf om man som jag har flera hundar.

#4 ja, om man har flera hundar kan jag förstå det.

Lämnar inte heller halsbandet på, en olycka kan ju ske när man inte ser. Men det är så pass stort så det är bara att dra över huvudet när man ska ut (och OM han skulle fastna så kan han ta sig ur det).

Nej, visst är det så att inte alla hundägare som har halsband på sin hund drar i det. Men tänkte att de flesta hundar blir ju någon gång uppspelta och drar i kopplet. Men det är klart att det finns hundar som inte gör det heller. Då kan jag tänka mig att det inte spelar någon roll om man har sele eller halsband.

Det där med att det tar längre tid att sätta på en sele tänkte ju vi också på när Skade var liten, hon hade halsband första veckorna. Men nu går det superfort att sätta på selen, bara trä över huvudet och knäppa under bröstet, storleken är ju förinställd.

Jag kom själv på en nackdel med sele. När kopplet hamnar under hakan på en hund med halsband så snurrar ju halsbandet, men med en sele så fastnar ju kopplet runt bröstet. Dock tycker jag att bekymret att stanna hunden, böja sig ner och fixa kopplet är värt det jämfört med halsband. Men det beror ju också på att vi har en ganska energisk, hundglad (vill hälsa på alla) vovve som ganska ofta glömmer bort sig och rycker iväg i kopplet. Hon väger redan 25 kilo, trots att hon bara är sex månader, och den kraft som hon far iväg med skulle jag inte vilja belasta hennes nacke med.

#7 hunden lär sig trassla ur sig om man låter den lösa problemet själv ;) Jag trasslar nästan aldrig ur mina hundar om kopplet hamnar galet, utan det får de fixa själva. Sen måse jag säga att ja tycker trasselrisken ökar m halsband. Går hunden och nosar tex och man inte har mer eller minde streckt koppel hela tiden så hamnar ju lätt ett ben över kopplet eller så. Sånt slipper man ju m en bra sele.

Jag har sele på min hund för tidigare så drog hon men inte längre men jag har sele ändå. Ibland har jag halsband, det funkar också bra.
Vi har halsband på min systers hund, tidigare hade han sele för han drog men det nötte så mycket på pälsen och han har slutat dra nu.

Min hund som har sele brukar inte trassla in sig i kopplet och om hon gör det så trasslar hon ur sig själv.

#8 Ja kopplet hamnar ju högre upp i luften med sele så det är mindre risk att hunden kliver över det. Vår hund trasslar ut sig själv om kopplet hamnar runt benen men inte om det hamnar framför bröstet/halsen, då ångar hon bara på.

#9 Vår hund brukar aldrig trassla in sig med sele, men ibland om hon vänder sig snabbt hamnar kopplet framför bröstet. Inget större problem dock, oftast kan man bara svinga kopplet runt henne igen.

Ibland när vi leker där det finns mycket folk har vi lång lina på henne och då trasslar hon in sig ibland, men det löser hon själv. Med lång lina skulle jag absolut aldrig ha halsband. Hon får upp hög fart och har inte själv riktigt koll på när linan tar slut. Oftast följer jag med och håller koll, men ibland blir den ju sträckt.

Jag har halsband på Wikus, men på min förra hund (en whippet) hade jag sele mest hela tiden. Han hade dock alltid halsbandet på när vi var ute (om jag släppte honom och oturen var framme och han rymde, så hade halsbandet en bricka som gjorde chansen att han kom tillrätta mycket större), så jag kunde byta till halsbandet om han blev lite okontrollerbar.
För det är lättare att kontrollera hunden om man har dess huvud om man säger så. Men med en väluppfostrad hund så är sele väldigt bra.

Jag har egentligen länge undrat varför vi har selar på alla djur - utom hund. Hästar har iofs. en "sele för huvudet" snarare än en riktig sele när man går med dem, men de har inte halsband.
Hamstrar, kaniner, katter, t.o.m ödlor och fåglar - selar.
Hundar - halsband.

Att man har sele för de andra djuren förstår jag, för det är mer skonsamt mot djuret, så frågan är snarare, varför har vi halsband åt hundar?

Jag har alltid minst ett retrieverkoppel i fickan, vart jag än är. Möter jag en lösspringande hund vill jag kunna få den under kontroll på snabbast möjliga sätt. Då är ett retrieverkoppel otroligt smidigt, passar runt alla halsar ;)

Jag har retrieverkoppel till mina oftast, då det är smidigast att ta av och slänga på, de går/springer lösa mycket och drar ändå inget. Och skulle det behövas kan strypet göras om till stumt halsband och koppel. I jaktträningen använder jag retrieverkopplet också, av samma smidiga anledning. De ska ju gå att ha dem lösa men ibland kan det vara skönt med lite stöd, att gå på vilt som inte ska gås på kan bli lika fel som att ta för lång tid på sig att få ut hunden för att selen är krånglig att ta av.

En annan anledning till halsband är ju att hunden tar sig ur selar eller att man har svårt att hitta en som passar.

Då kommer jag här nu, och är lite kärringen mot strömmen. Och frågar, Varför ska vi egentligen ha sele på våra hundar? För att det är skonsammare? Ja, det är väl där det ligger.

Men använder man ett halsband på Rätt sätt, så är det lika skonsamt mot hunden som ett sele!

Jag skulle aldrig komma på tanken att sätta på min hund ett sele, bara för att det råkar vara skonsammare när/om den drar.

Mina hundar får inte dra i kopplet, punkt. Och det vet dom och är väl införstådda med, dom har det berömda koppelvettet! Därför gör det varken till eller från om dom har sele eller ej.

Sele för mina hundar betyder Arbete - precis så som jag vill att det ska vara.
Sele sätter jag på dom när dom Får dra, tex om vi spårar eller tränar annat.

Som sagt, sele är minst lika skadligt för hunden i mina ögon, som ett halsband - om det inte används på Rätt sätt!

Och jag säger som nån annan skrev, bara för att man har halsband på sina hundar och inte sele, betyder det då att man går o rycker o sliter i dom? Nej - verkligen inte!

Jag tycker snarare att jag ser tvärtom, hundar med sele som nästan hänger sig själv i den, kippar efter andan för dom sliter som djur, för det går lättare att dra i en sele än i ett halsband. Ägare som rycker i hunden, trots sele. Och den klassiska, flexi + sele - hur många av oss har inte sett den? Där hunden kutar iväg och det plötsligt tar stopp.. Hur skonsamt är det, om jag nu får fråga?

#13 självklart skall selar användas på rätt sätt med ;) Fast en sele ÄR skonsammare än ett halsband om det INTE används på rätt sätt (något av dem alltså).

Och det värsta som finns är väl ändå hundar i flexi m ett stryp eller halti på sig?! Ett flexi bygger på att hunden drar och då ha på hunden något som oftast används för att hudnen inte skall dra? Dessutom blir det ju väldigt farligt om hunden kutar ut hela flexit och sen rycks tillbaks i ett stryp eller halti. :(

#14, Ja jo det kanske det är i för sig - :b

Ja flexi är en disskusion för sig, usch - jag tål inte flexi (a)

#12 Ja, ett retrieverkoppel är ju väldigt smidigt att ha i fickan om hunden mest går lös. Man stoppar ju inte precis en sele i fickan ;) Jag förstår att många som jagar använder just ett sådant koppel för att det är så smidigt att ha med sig. Vår hund kommer förhoppningsvis också användas till jakt men vi använder sele ändå. Den största anledningen är egentligen att hon helt enkelt blir stressad av halsband, speciellt stryphalsband. Det borde man kunna träna bort men först vill jag att hon ska kunna gå fint i koppel. Hon kommer ju inte lära sig att halsbandet är ofarligt om det drar åt hela tiden.

#13 Som jag skrev tidigare är jag väl medveten om att inte alla hundägare som har halsband på sina hundar drar i dem. Vi hade ju själv halsband på hunden när hon var liten. Jag är heller inte helt emot halsband utan frågan var snarare vilka fördelarna är, inte att jag måste motbevisas på något sätt.

Du skrev att dina hundar går perfekt i kopplet. Hur lång tid tog det att lära dem det? Vår hund är sex månader nu, går jättefint stundtals och rycker sedan iväg.. Vi tränar förstås varje dag, på alla promenader, och hon blir bättre. Visst kan hon dra hårt i selen ibland, men jag använder inte den som en ursäkt för att inte träna henne att gå fint. När hon drar stannar jag tills hon lugnat sig, kallar in henne igen och hon får gå nära mig. Är hon för uppjagad får hon sitta och lugna ner sig en stund innan vi går vidare. Med andra ord, det är skönt att hon har sele och inte halsband när hon väl rycker iväg, men jag låter henne inte fortsätta med det bara för att hon har sele.

#16, Perfekt går dom inte, det skrev jag inte heller :)

Men dom har koppelvett, som för min innefattar att dom vet att dom inte får dra eller rycka iväg utan att jag säger Varsågod.

Valpen på 5 mån håller fortfarande på att lära sig detta, då han för det mesta går lös.
Schäfern på 2 år tog det ett par månader bara.
Henne tog jag över när hon va 1½, och när hon kom till mig då (I september 2010) hade hon aldrig haft ett halsband på sig, aldrig gått i koppel, aldrig gått på en trottoar, aldrig sett eller hört en buss/tåg, utan hade bara gått lös i skogen, hon hade heller inga intränade grunder mer än sin inkallning.

Hon kunde Sitt, och det va knappt det heller. Så men henne fick jag börja om från början som om hon vore valp, fastän hon va i sin värsta trotsålder.

Men efter som jag är allregisk mot tre saker när det kommer till hundarna, och det är koppeldragande, skäll och gnäll. Så gick det ganska fort för henne.
Och sen är va det så att jag kan inte ha en Schäfer på nästan 40kg som drar i kopplet, det är fysiskt omöjligt för mig, jag skulle Aldrig kunna hålla emot om hon fick för sig o dra efter nått.
Men för att komma tillbaka till frågan, så tog det väl bara ett par veckor/två-tre månader innan hon förstod galoppen och insåg att det gav inget att dra i kopplet.

Koppeldrag = vi stannar = dom kommer inte framåt = det roliga tas bort.
Gå fint vid sidan = vi rör oss framåt = vi kommer fortare till det roliga.

För att sammanfatta det hela :)

Nej okej, inte perfekt, men fint i alla fall då :)

Det gick fort för schäfern att lära sig att inte dra, du måste ha jobbat effektivt med henne för det. Vi tränar på samma sätt med vår tjej, alltså att om hon drar så stannar vi tills hon slutar med det. Det går i alla fall framåt men jag antar att olika hundar lär sig olika saker olika snabbt. Hon går väldigt fint på platser som hon är van vid och mer dragigt på nya platser. Så är det säkert för många hundar, lyssnar sämre i nya situationer, men det måste man ju också träna.

Ibland är det svårt också att få "gå framåt" till att vara en belöning, när det inte är framåt hon vill. Om hon känner någon doft vid sidan av vägen och drar iväg stannar jag och håller emot tills hon lugnar sig, när jag sedan börjar gå framåt blir ju inte det en belöning eftersom hon vill åt sidan. Samtidigt kan jag ju inte börja gå i alla diken bara för att hon vill det. Eller kan kan jag väl, men jag vet inte om hon lär sig så mycket annat än att det är kul att gå med matte i diken :P

#18. Ja, det har gått rätt snabbt. Visst kan hon få för sig att dra ibalnd fortfarande, men det är som du skriver bara när vi kommer till nya platser eller hon blir uppspelt.

Men som jag skre också, det är fysiskt omöjligt för mig att ha en nästan 40kg Schäfer bestående av bara muskler som drar i kopplet.
Därför var det träning av koppelvett så fort vi gick utanför dörren.
Jobbigt som fan, tyckte hon (och jag också för den delen) - men när hon väl kom underfun med att det inte lönade sig att dra så gick det snabbt.

Med valpen är det samma som med din hund. Han drar när han vill fram till något, en god kissfläck, en godis slängd på marken osv.
Då är det samma sak där, stannar och väntar ut honom att han ska ta kontakt med mig, när han gör det får han ett Varsågod att nosa på fläcken eller ta godisen eller vad som :)

Men olika hundar tar olika lång tid, så är det ju bara haha - men jobba på, det är inte omöjligt :)

Ja, kan förstå att det är svårt med en så pass stor hund som drar. Skade väger bara 25 och börjar ändå bli stark för mig. Jag får träning samtidigt :P

Ja, olika hundar är ju intresserade av olika saker. Vissa hundar är ju inte ett dugg intresserade av att nosa på saker ute, och då är det ju inte så svårt att få dem att gå fint. Vi fortsätter träna med Skade och det går sakta med säkert framåt, helt plötsligt kanske hon har växt till sig och slutar med det helt :)

Skulle ALDRIG sätta på min hund en sele. Jag har tränat och tränat  och återigen tränat, tränat, tränat på att få Klenod att gå fint i koppel =stryplänk och vanligt läderkoppel. och Äntligen är hon bra på det.

Ända gången hon drar är ifall det kommer en uppspelt hund mot henne som vill leka, för då vill Klenod hellre leka än att  vara med matte… Och hon kan dra till om vi är ute och går med andra hundar ibland. Men vi har verkligen gjort stora framsteg. I början kom vi knappt kvarteret runt på 1 timme för jag stannade varje gång och vänta på att hon skulle ta kontakt med mig. Nu kommer vi hur långt som helt på 1 timme.

Med en sele får hon full kraft fram och det kan jag lova att jag aldrig skulle klara att stå emot. En galet glad Grand Danois som vill fram, fram, fram, fort, fort, fort med ett halsband är svårt att hålla ibland. Jag kan se det framför mig hur det ser ut med sele ^^

Därför förstår jag inte hur folk rekomenderar en sele när hunden drar?  jag tycker det borde ge motsatt effekt.

#18 Tror du har lösningen för nära näsan, så att säga ;)

Om framåt inte är vad hon vill så blir det ingen belöning att låta henne gå framåt. Den principen (drar du så kommer du inte framåt) funkar ju bara om hunden vill framåt.

Jag löste snabbt min tokdragande omplacerings problem genom att utnyttja principen "gör något tråkigare för att få göra något roligare". I början fick jag ju belöna bara att han tog kontakt, men sen kunde jag belöna att han gick bara ett steg lugnt och fint med ett "gå och kissa". Sen satte jag in ett "här" på att gå lugnt också. Och nu kan jag växla mellan "här" när han inte får springa omkring och dofta och kissa och bajsa, och ett "gå och kissa" där han får "göra som han vill" när han varit duktig ett tag.

Finns väl egentligen flera sidor av problemet. Om hunden vet att det lönar sig att hålla kontakt med ägaren och hunden inte är stressad i miljön så finns det bara en klar anledning att dra och det är när den vill någonstans. Och det kan man lösa med det jag skrev längre upp. Stressar hunden upp sig i en viss situation och därför drar i kopplet gör man klokast i att ta bort stressen först, annars blir det minst dubbelt så svårt att få bort dragandet i sig. Vet hunden inte hur den ska bemöta mötande hundar och därför drar i koppletn är det samma sak där - lös mötande hundar först. Saknar hunden kontakten med ägaren och inte verkar ha en aning om varför "den där" hänger i andrar änden - lös det först! Oftast behöver man inte alls bry sig om koppeldragandet sen om man gör så, då det hängde ihop.

För mig är det inte viktigast att hunden absolut inte sträcker kopplet minsta lilla någon gång utan att vi tillsammans har en lugn och skön promenad som Båda mår bra av. Därför får de gå i hela koppellängden när jag gett ok för det och göra vad de vill en stund, så vi kan fortsätta sen.

Tog 2-3 veckor innan det satt dagligen och det är ungefär så lång tid man minst får räkna med, det tar så lång tid minst för Oss att skapa nya vanor nämligen och oftast måste ju vi ändra oss också.

#22 "det tar så lång tid minst för Oss att skapa nya vanor nämligen och oftast måste ju vi ändra oss också" Håller med fullt ut! Jag var/är inte den mest konsekventa personen som finns och ibland, speciellt vid snabbturerna typ sista kvällskissningen så kunde jag skita i att träna på dragandet bara för jag ville komma in snabbt… dumt nog. Så kan ju vara därför det har tagit mer än ett halvår innan jag fått bukt på min dragerska!

Jag använder T-sele hela tiden.

Boxern jag har drar inte (det har han lärt sig) och han går fint i sele.
Jag tycker att han går sämre i halsband. Han lyssnar bra och det är mer som att han vore lös med selet tycker jag…

Funderade på att köpa ett Y-sele men tycker det inte var lika bra. Kopplet sitter stummare (bara en länk på ryggen) medan T-selet som jag har nu har en rem som kopplet kan "åka" på.

Jag har honom mån-fre. Hans ägare har halsband och tycker det funkar bäst. Men det här är ju en smaksak ;)

På promenaderna har jag sele, men när jag är på klubben och tränar, eller går på stan med en hund så har jag alltid halsband.

Grejen är att man har bättre kontroll i halsband, i en trång situation så har man fin kontroll när man har handen rätt långt ner på kopplet, medan med sele så har hunden mer spelrum och kan till exempel komma åt att nosa på förbipasserande eller liknande.

Rycker i halsbandet gör jag inte, det är knappast därför jag har det. ;)

Med halsband har jag som grundregel att de ska vara minst 2 halskotor breda, för att minska risken för nackskador om hunden rycker till av någon anledning.

jag är en av dem som ryckt i min tik. sen började jag på lytdnad och ryckte lite till XDXD

idag behöver jag inte rycka alls utan nu är utminen att få lillan att få fint i koppel utan att dra.. vilket är svårt ibland, men det går bättre å bättre

jag kan ha sele på min stora, men då drar hon ännu värre

för er som har hundar som drar mycket rekomenderar jag en halti att använda en tid och arbeta mycket med. efter jag sltuade med haltin hade jag en hund som inte drog lika mycket samt sökte mer kontakt. dock är det viktigt att göra det på rätt sätt :)

Min tik har halsband för att det är smidigt, hon går dessutom sällan kopplad och när hon gör det drar hon aldrig.

Hanen har halsband främst för att han spänner sig vid hundmöten och kan göra utfall, det känns helt enkelt som jag har mer kontroll med ett halsband.

Chilli går bra i halsband, men kan såklart blir bättre. Bla vid hundmötet o när hon tex vill lukta på något. Varierar med ganska brett läderhalsband, stryplänk eller retriverkoppel.

Sele har hon i bilden så att hon sitter fast.

Förra ägaren hade även sele och menade att hon var rädd för halsband, dock inget som vi någonsin märkt.. Min hund drar mer när hon är kopplad i sele, hon blir väldigt stark. Samt att hon är så himla nyfiken ibland och ska nosa på folk som går förbi, då är et lättare att kontrollera henne med ett halsband än med ett sele.

Ett halsband riskerar inte att hindra hundens rörelsemönster eller skava, öht.

En välanpassad sele skaver inte och bör inte hindra rörelserna, men många har remmar som ligger i ''armhålan'' och kan skava, eller ligger övver bogarna osv. Det är trixigare att passa in en sele så att den verkligen sitter bra.

Därför sitter halsband oftast bättre än en  sele när hunden inte drar.

Halsband är enklare att knäppa på. Har ett halvstryp, bara att dra över huvudet. Det ''stryper'' inte när det är helt åtdraget, sitter bara tight nog att inte kunna dras över huvudet. Ljudet när kedjan löper/spänns varnar hunden att ''nu är koppellängden slut'' när  han ibland är lite ouppmärksam och går och nosar (dvs inte är ombedd att gå  fot) så  han slipper rycket/draget.

Men min största anledning för halsband är helt enkelt att när det inte dras i dem så är det det absolut bekvämaste för hunden att bära. Jag vill inte ha sele på min hund (som 98% av tiden går lös ändå) för att han kanske skulle dra, eller för att det är bättre om han drar. Han ska inte dra, och jag behöver inte rycka.

Han har dock sele när han ska dra, men kan gå fot i den med ;)

Det var ju några månader sedan jag skrev det här inlägget, och som jag skrev redan då så är jag inte emot halsband och måste övertalas utan mest intresserad över vad andra tycker att det finns för fördelar med halsband.

Vi har kört olika på Skade under olika perioder. När hon var riktigt liten hade vi halsband. Ett tag när vi tyckte att hon drog så himla mycket i halsbandet och vi ville ha lite tid att träna henne utan att skada hennes nacke så körde vi med sele. Men nu är vi faktiskt tillbaka på halsband igen. Skade går för det mesta fint och skulle det bli något drag så blir det inget hårt ryck för när hon går i koppel har hon ganska kort koppel så hon hinner inte få upp hastigheten.

Så jag tycker faktiskt nu att det finns för- och nackdelar med både halsband och sele. Men just nu har Skade halsband på promenaderna och sele om hon ska gå i lina eller om vi går i väldigt knölig terräng i skogen, för då kan det ibland vara svårt att hänga med och jag vill inte att hon ska bli dragen i halsen bara för att hon t.ex. hoppar över en sten och jag inte hänger med.

Jst nu har jag en av min farmors hundar väldigt mycket, kan väl säga att hon bor på lite mer än halvtid hos mig =)
Hon är en liten hund, men har aldrig lärt sig att gå ordentligt i koppel, uppvuxen på landet och i skogen och har i princip för det mesta bara gått lös. Därför drar hon i koppel, och naturligtvis har jag tränat och lite bättre har det blivit. Men hon är född med trång hals, och att ha då ha halsband och därtill en hund som drar är ingen vidare bra kombo… hon grymtar, flämtar, hulkar, får som uppstötningar fast det inte kommer något osv.

Så jag köpte ett billigt sele till henne (provade Hurrta med det passade inte hennes kroppsform) bara för att testa om det funkar bättre, och nu nästan helt utan träning ett par veckor senare så har jag en hund som drar nästan ingenting, och gör hon det så belastar det inte hennes trånga hals på något sätt. Nu går ju hon lös nästan alltid utom vid stadsmiljö då jag har koppel på för säkerheten, hur lydig hon än är. 

För övrigt så är jag en halsbandsmänniska, men använder gärna den bredare och mer ergonomiska modellen på hundar. Gillar inte smala halsband eller stryplänkar. Mina hundar ska gå bra och ledigt i koppel, inget dragande eller utfall, och därför så har jag gärna halsband för enkelhets skull och för att jag har mer kontroll över hunden vid trånga situationer så att jag kan ha huvudet nära min kropp och inte en hund som fladdrar runt med näsan lite överallt.

Jag har halsband bara på våran hund, jag anser man tränar sin hund att gå rätt  i kopplet :) Jag ser ingen fara med halsband pga jag itne rycker sliter o drar i kopplet. Man så anser jag att man ska även träna sin hund att gå rätt även i sele man sätter inte på sele bara för att hunden drar, baka ett steg o se varför drar hunden ifrån mig o inte går med mig vad kan man göra osv

Kan tillägga att om man ska träna om en hund som drar ellr liknande kan ju sele vara ett bra alternativ, har alls inget emot sele. Men tycker att  det är dumt att ha fler remmar än nödvändigt, för var  rem ökar risken för obehag, skav eller hindrade rörelser. Har sett hundar som glatt sprungit på med blodiga sår, så hur kan man vara helt hundrapå att selen inte är det minsta obehaglig? :)

Mn sm sagt, deär ett bra alternativ ibland och man får ju utgå från att de sitter bra om man passar in dem så gott det går.

Jag har ett smalt halsband på Kiro. Där kommer det igen; ett brett halsband som täcker en stor del av en så pass rörlig kroppsdel, är inte det lite låsande? Speciellt om man har ett läderhalsband ellr annan stel typ. Ett mjuks halsbnd kanske inte låser så myckett, å andra sidan är det inte särskilt tryckfördelande heller. Sen beror det på hunden; en hund med lång, slank hals kan ju ha ett redae halsband än en engelsk bulldogg. ;)

Sen skaver breda halsband på Kis päls, så det får bli det smala. Även om an bara har det på när v är ute.

Men som sagt. Jag utgår från att man inte behöver dra och rycka i kopplet. Fot-träning för mig innebär att  jag står still och hunden märker att den inte kommer någonstans om debn inte kommer tillbaka. I början blir det tryck i kopplet, men inga ryck, och helt ärligt. det trycket ska inte vara behagligt. Ju fortare hunden märker att de kan bli av med det, desto bättre. Men det ska ju inte heller vara skadigt eller göra ont för den skull. Och en hund som inte verkar fatta eller som är feltränad kan ju bli bättre med sele + att i det fallet är selen nog mer lämpad just för att då handlar det om att man kommer ha ett visst tryck i kopplet en  tid.

Jag har halsbandet när jag tränar agility dels för att hon inte ska fastna med selen och halsbandet harj ag bara på för att där står det mitt telefonnummer ifall hon av någon anledning skulle sticka då det är stora vägar och massa hus runt om. Inte för att hon någon sin har gjort det, men bättre ta det osäkra för det säkra :)

Min hund hoppar gärna efter fåglar och liknande och hittar hon en doft som hon gillar kan hon dyka nede i gräset på två röda och då vill jag inte ha ett halsband som rycker  i hals och nacke. Sen tycker jag faktiskt hon sköter sig mycket bättre i sele… vet inte varför :)

Det är ju viktigare att ha sele när dem är valpar för får dem "bus ryck" så kan ju nacken ta jätte stor skada.

Hur tänkter du ang det då du hade halsband på sin valp?

Ett argument för halsband är att man har bättre koll på huvudet :)

#36 det argumentet har jag!

Min hund är ett matvrak och ibland kan hon få impulser som att ta korven i brödet ur handen på någon som går förbi… Såklart försöker jag träna bort det. Men med en sele behöver jag dra mycket mer än i halsband för att snabbt få bort henne.

#37 även när man går bland mycket folk, tåg, buss, osv är halsband jätte bra :)

#38 exakt! håller med dig, där är halsband det bästa enligt mig.

#39 man ska väl ha pli på hund, då spelar ju varken sele eller halsband roll? ;)

Har dock alltid sele på valpar/ung hundar pga risken ifall dem blir busiga och rycker till kan dem ju skada nacken med halsband :(

#40, precis! Jag har dock inte ägt en  ung valp själv, förutom mina föräldrars hund och de har alltid haft sele på honom. Han är en dvärgpudel…

#35 Var det mig du riktade frågan till? Jag har halvt svarat på den tidigare men jag kan svara lite utförligare. När Skade var liten hade vi halsband på henne helt enkelt för att det gick så fort att sätta på kopplet på väg ner i hissen, när hon var i famnen, och vi undvek många olyckor på golvet.

Då i början fanns det ingen risk för ryck i halsbandet. Skade var så liten och det var djup snö överallt och kopplet var egentligen bara en extra säkerhet, det var inga problem att hänga med i hennes svängar.

När Skade sedan blev en lite äldre och mer rörlig valp bytte vi till sele, som jag skrev tidigare. Då var enda anledningen att undvika nackskador. Vi insåg att det gick minst lika bra att gå med sele som med halsband och det var då, när den här tråden skrevs, som jag började fundera på vad det egentligen fanns för fördelar med halsband, förutom som vår anledning var, att det gick fort.

När Skade blev ännu lite äldre och vi hade hela tiden tränat på koppelpromenaderna, och gått lydnadskurser där hon hade halsband på sig, började jag inse igen att det går minst lika bra med halsband på henne. Skade gör inte ryck och utfall längre och det finns, som flera har nämnt, många fördelar med halsband. Att man har bättre kontroll över huvudet är en stor fördel när man går nära andra människor. Så jag har helt klart ändrat syn på halsband respektive sele under den tid som jag har haft Skade.

Till hundar där det inte går att hitta selar som sitter bra så är det nog mycket bättre med halsband än sele. Vissa hundar är byggda så att de får skav av i princip alla selar som inte är specialsydda, vissa hundar kan rymma ur alla selar utan ansträning osv. Att då ha på ett halsband blir ju antingen bekvämlighetsfråga för hunden eller säkerhetsfråga.

Själv varierar jag. Har alltid sele på vid långpromenader, för det känns bekvämast, minst trassligt och hundarna trivs bäst i det. Ska vi däremot bara runt huset på rastningsrunda så blir det ofta halsband på, helt enkelt för att jag är lat.

Här hemma kan husse ha sele+ flexi utan nått problem. Charlie drar inte och det blir inga ryck.  Jag däremot har "vanligt" kopper + halsband på honom. När vi träffar hundar så orkar jag inte hålla emot om vi har sele på. Med halsband så lyckas jag på ett bättre sätt träna hundmöten/cykelmöten osv…

Jag har stora ryggproblem och med koppel + halsband så slippermin rygg gå sönder, jag slipper bli frustrerad  och sur för att charlie och jag inte har någon vettig kontakt. (mitt fel, mera träning behövs jag vet) Mitt mål är att kunna ha sele+koppel på honom. 

Jag har halvstryp eller stryp på mina hundar. Jag trivs bäst med att ha det på dom samt så tycker jag att det är snyggt och snällast. Eftersom hunden aldrig får dra och mina hundar gör inte det, så hänger bara halsbandet på nacken löst. Ett vanligt halsband sitter hela tiden tajt till skillnad mot halv/helstryp.

Sele hade jag en gång och kommer aldrig ha igen. Jag kände att jag inte hade någon kontroll över huvudet. Ozzi började även gå konstigt, svängde ut rumpan så han gick snett. Så den åkte snabbt bort :)

Min hund tycker absolut inte om sele alls, han totalvägrar att gå. Det är mitt argument. Huruvida något alternativ är skonsammare än det andra vill jag inte ge mig in på, jag anser att alla sätt är skonsamma om de sköts på rätt sätt. Varken halsbandet eller selet är tillverkat för obehag eller skador/smärta.

För mig är det halsband som gäller och då halvstryp. Min hund tar sig ur selar för bra, det är helt enkelt en säkerhets fråga. Har jag sele måste jag ha en koppelförlänngning som sitter fast i ett halsband också just för att han inte ska kunna rymma och komma loss från selen. Lyckas han ta sig ur selen så sitter han ändå fast i halsbandet.

Nej, för mig finns det inte det.

Jag använder halsband i utställning, och om det krävs på kurs, i övrigt ligger det i vila här hemma.

Har inte läst igenom allt. Jag använder koppel på min hund. Han inte särskilt ofta. Jag har använt sele men det kändes inte bra på något sätt. Så har det när jag spårar eller cyklar med honom och sedan i vinter när vi ska träna drag.

Jag åkte till stora utställningen i Stockholm med min klass för ca två år sedan. Jag köpte ett jättefint rött koppel och visade min kompisar. Då sa min kompis "Tror det är bättre om du köper ett strypkoppel eftersom han drar så mycket så att han lär sig". Så enligt henne är det så man lär hundar att inte dra. Skulle aldrig få för mig att göra något sånt. Aldrig någonsin.