Mina får leka med pinnar.

Varför? Rolig sysselsättning, glömmer man leksaken hemma är det en väldigt billig reserv

Tiken gillar pinnar om man kör lite dragkamp och om jag engarerar mig i leken. Hon skulle aldrig plocka upp en pinne självmant.
Hanen däremot går och plockar pinnar hur som haver. Gillar att hämta, men kan lika gärna springa runt med den och sen lägga sig och tugga.

Min Falcon får bara leka med pinnar om dom är tillräckligt långa och tjocka. En gång när han var yngre, så råkade en bit av en pinne fastna i hans mun, allra längst bak också. Den hade lyckats fastna på bredden mellan två tänder, och enda sättet att få bort den, var att använda en tång.

Blev rätt skakis efter det, med tanke på hur illa det kunde ha slutat, speciellt också eftersom vi var ca 15 minuter hemifrån.

Min golden gillar att bära, så om hon hittar en pinne så får hon bära på den tills hon tröttnar, vilket brukar bli efter en liten stund. Men leka med den själv får hon inte göra, då biter hon sönder den och sväljer bitarna.

Big no no, i alla fall om hunden springer med pinnen.Finns otäcka saker som har hänt med hundar som har lekt med pinnar :/

Vår hund är inte direkt intresserad av pinnar, ytterst sällan

Bino leker inte med pinnar. Sixten leker med pinnar om jag tar upp en och bjuder in till lek. Men han tar inte upp pinnar själv. Jag tycker tt pinnar är en ra leksak om man är ute och inte har någon leksak med sig.

Yes! Ser inget problem med det. Valle älskar att springa efter pinnar och att bära dom under promenader och att ligga och gnaga på.

Dock är det på mina villkor. Jag bestämmer vilka pinnar han får leka med och när det är färdiglekt. För mycket pinnkastning kan nog hunden bli stressad av. Men som Anibaz skrev så är det ju en billig reserv om man inte har en hundleksak med sig.

Vår bortgångna hund älskade pinnar. Man sa till honom "sök pinne" så vart han helt galen & sprang & sökte pinne & ifall man kastade pinnar till honom så slutade han aldrig.

Vår nuvarande hund har ju lixom bara "följt me" & han tyckte det var roligare och försöka ta pinnen från får förra hund. Men nu har vi försökt träna honom då hans brorsa inte är i liv.

Jag tkr inte det finns nåt negativt med pinnar.

Max tittar inte ens på pinnar om man så skulle trycka upp dom i ansiktet på honom :) Hades älskade att jaga dom/apportera :)

Japp här får våran leka med pinnar, nu väljer hon hellre leksak än pinne.

jag förstår inte varför så många tycker att det är helt okej att hunden leker med pinnar när man tänker på vilken stress det innebär för hunden. Att hunden sprnger och letar upp pinnar är oftast ingen kul "lek" utan istället stress. Vissa hundar kan ju inte gå i skogen för att de bara ska leta pinnar, vilket är stressande för hunden, därför leker min hund inte med pinnar längre förutom ibland någon gång.

#10 Så länge det är du som ägare som bestämmer när det är dags för lek och inte så är det ingen fara för stress. Har det inte varit för oss i alla fall. Däremot hundar som blir fixerade vid pinnar (eller andra saker) bli ju lätt uppstressade då de hittar det som skapat stressen och de gör allt för att hitta detta.

Men det går att träna bort med mental stimulans och träning.

Sigrid var rädd för pinnar innan efter att ha blivit slagen, men helt plötsligt en dag plockade hon upp en och ville leka. De jagar oftast pinnar i vattnet eller på stranden. Ibland hittar Sigrid en pinne eller kotte som hon bär på under promenaden, och med jämna mellanrum lägger hon den framför fötterna för att man ska kasta. Ibland kastar vi, ibland inte. Då plockar hon upp den och fortsätter.

Tycker inte det är några problem, hon gillar att bära saker. Är det inte en pinne så är det en sten… Vi har förlorat många tennisbollar på långturer när hon tappat dem i buskage, så pinnar är bättre. Fast hon går inte och letar efter pinnar hela promenaderna, det kan jag förstå blir stressigt.

#10 Sigrid är bollfixerad, så en boll innebär snarare mer stress för henne då hon ALLTID ska bära den och be om att få den kastad. Samtidigt innebär leksaker en stress, då vi måste plocka upp den när hon tröttnat på att bära, och då går hon upp i varv igen. Pinnar är bra för de kan hon tröttna på och lägga ner, och har hon lust plockar hon upp en ny pinne efter ett tag. Så det beror nog på både hur man hanterar det som ägare och hur hunden är.

Dock är jag försiktig med bambu sen hon fick tassen uppskuren på en sån, de är vassa saker! Men de gillar hon inte riktigt heller, inget kul tuggmotstånd…

#10 Det där är ju så himla individuellt. Mina hundar stressar inte över pinnar, är vi i skogen sticker dem absolut inte för att hitta pinnar utan strosar runt och springer och leker. Hittar hanen en pinne på vägen så kan han ta upp den och bära den en bit, sen släpper han.

Utanför skogen, där dem går kopplade vill han bära pinne ibland, Vilket är nyttigt, eftersom det blir en stimulering i sig att bära grejer, han ger sig själv en uppgift.
Och leker vi med pinnar så är det ju upp till mig att avbryta ifall det övergår till stress.

10 Allså, jag som ägare ser till när man ska leka sen letar inte min hund efter pinnar eller annat i skogen utan hon är mer intreserad av att "hänga på".  Hon har ingen fixide att leka hon är någ mer intreserad av alla lukter och vart matte/husse går  Men om jag hade pinnfixerad hund hade jag inte lekt med pinne. Men det gäller äve nalla fixering typ boll osv som kan blir stressande för hunden.

Min får leka med pinnar! Jag kastar inte längre pinne med honom pga att stressnivån höjs för mycket. Annars får han springa med pinnar i skogen och bita och slita bäst han vill. Om han kommer med en pinne och kastar upp i knät lägger jag undan den, han blir lätt fixerad annars.

Det finns ett undantag då jag kastar pinne med honom och det är när jag tränar inkallning. Nu när han vet att han får jaga pinne (eller boll) om han kommer på inkallningssignalen så börjar inkallningen bli riktigt bra!