Av det du skriver så kan jag tycka att en Pudel verkar passa er rätt bra :) Min egen Pudel stämmer iaf väldigt bra på alla era önskemål om en framtida livskamrat!

Eftersom ni inte skrev någon storlek så tipsar jag om hundarna i rasgrupp 9

Låter som en schapendoe skulle passa =)

Det är en trevlig hund som passar även nybörjare. Den är mer en sällskapshund framför en brukshund, men ändå en hel del aktion om man vill träna och hitta på saker med hunden, ingen slö hund men kräver ändå inte jättemycket.

Den har lång härlig päls som är mysig att klappa på, behöver dock skötas. Men den fäller inte så mkt, näst intill ingenting!

Då det är en vallhundsras så håller den sig heldre till föraren än att springa efter vilt och jaga.

Finns nog en del vakt i dom, som det gär i alla hundar. Hurivida man får hunden att vakta "lagom" beror på hur man själv hanterar situationen.

Det är en hund som oftast är snäll och vänlig men inte alltid så väldigt intresserad av allt och alla (jo såklart finns det sådana individer med).

Det jag därremot känner som lite tveksamt det är att ni har väldigt mkt för er på dagarna. Jag tänker på en sådan sak som om man skaffar en valp så får man inte lov enligt lag att lämna den före 6 månaders ålder och man bör inte lämna den länge ens när den är vuxen (upp till 6h är väl okej, men helst inte längre än 4h/dag). Även om ni skaffar en vuxen hund så kommer hudnen behöva ha er hemma tills den är trygg hemma hos er, vilket kan ta ett tag.

Om ni sedn skaffar hund - gå en kurs! Gå kurs gärna även före hundköpet, det ä rinte fel att ha lite på fötterna redan i förväg.

ni ska ha mycket +++ då ni har tänkt igenom allt med hunden och er själva :D

jag är uppvuxen med 3 st bc korsningar

- molly bc/labbe

- frida bc/labbe, tror hon hade lite shäffer med i sig

- trixie bc/shäffer

kan nog tipsa om bc/labbe korsningar. perfekt familjehund, lagom med energi, inte så mycket vakt (inte i molly och frida iallafall, trixi var lite cp) molly hade mjuk labbepäls medan frida hade mer sträv. bc är lätta att träna och labbe med

bc är ju med bra på tävlingsbanan och en alltiallo hund

vet att ni inte gillar bc, men jag tänker främst på bc blandningar isåfall. sånna jag vuxit upp med. tycket med att renrasiga bc är för krävande

jag tror att när det är dags att hitta hund och ni tar upp hunden, då vet ni när det är rätt valp. det känns i hjärtat

ps, funderat på omplacering?

#1, Synwhore, Ja, pudeln passar ju faktiskt ganska bra på beskrivningen, tack! :)

#2, Anibaz, Egentligen så spelar inte storleken någon roll för mig. Men sambon vill ju gärna ha en lite "större hund". Men han får nog ge sig lite eller åtminstone kompromissa på det, tror jag.

Jag har kikat mest på rasgrupp 9 också, för jag tror att de hundarna passar oss bättre. Min sambo skulle dock ärligt aldrig gå med på att skaffa en bichon eller liknande, tyvärr, däremot har jag just fått syn på den släthåriga, långhåriga kromfohrländern. Men givetvis finns den ju i princip inte i Sverige i just den varianten. Men om någon känner till deras lynne så är jag väldigt nyfiken på den! Den är ju också lite större :)

#4 Fast man vet ju aldrig i förväg hur en sådan blir. Den kna ju bli som en ren BC och altså kräva otroligt mycket aktivering och om den inte får det kan den börja klättr apå väggarna. Det är ju den stora nackdelen med blandraser.

# 3, CelsiusT Den rasen har jag inte ens kikat på förr, ser ju jättesöt ut! :D Tack för tipset! Och du har helt rätt om tiden. Det är mycket därför ett hundköp inte är aktuellt idag, för att vi inte har rett ut hur vi har tid med en hund. Då vi är mitt emellan studier och jobb så måste vi vänta och se hur våra liv har tänkt staka ut sig. Hoppas på att framtiden ser hundljus ut, men vi får dessvärre vänta och se :)

En Bichon Havanais skulle nog passa :)

De är sällskapshundar men som ändå kan gå många timmar i skogen och ställer alltid upp. De är inte särskillt skälliga av sig, och om de är det så är det lätt att träna bort för de är väldigt lättlärda. Min lilla hund har ingen jaktinstinkt alls, fast ibland tycker hon att det är roligt att jaga änderna ner i sjön :)

De har en mjuk lång päls som kräver ganska mycket omvårdnad, men många klipper ner dem och då är det inte alls mycket arbete. De fäller nästan inget alls och är desutom anitallergiska. (Nu skriver jag ju bara om mina erfarenheter, men vad jag vet brukar de flesta vara ungefär såhär)

Om du vill veta mer kan du kolla på Bichon Ifokus

Lycka till :)

#4, 4Spaws Ja, definitivt. Omplaceringshund är inte uteslutet, speciellt inte om det handlar om en blandras, för då vet man ju lite mer vad man får, så att säga, än om den är valp…

Upprepar dock, så alla hänger med, att vi ska inte köpa hund i morgon eller så, utan vi kommer vänta med hundköp tills vi vet att vi har tid med en hund, vare sig det gäller göra-sig-hemmasatdd-tid med omplaceringshund, eller valptid med valp och därefter för hela deras liv! :)

8# min kompis älskar bichon hundar :D hon tycket de är underbara och lagom stora :D:D

ger denan hund ++ i kanten ;)

#8, Acho, Jaa, Havanaisvovvarna är ju bara för söta! Har också en kompis med en sådan, och den har verkligen energi men också mycket mys och gos i sig! :) Min sambo önskar däremot en litet större hund, men time will tell ;)

# 9 Sos Animals har många underbara hundar. Mina två kommer därifrån, och det finns mycket information om hundarna så man vet vad man får. De hundar vi får in varierar enormt, men de som skriver informationen om dem är duktiga och tar väldigt stor hänsyn om vad som är bäst för både hund och ägare. Det kommer in nya hela tiden, tyvärr, så ni kan ju hålla ögonen öppna

Jag är glad för att mina hundar var vuxna när jag fick dem, för det är så mycket extra med en valp. Ja man ser dem inte när de är små, men man får vara med att ge dem en underbar framtid, en chans i livet. Och som förstahund har det ju väldigt många fördelar.

Det finns självklart massor av adoptionsmöjligheter osv, men jag volontärarbetar mycket på SOS hundgård i Spanien så de kommer förstås upp först i mitt huvud

Om det inte hade varit för att den hårar en hel del så hade jag tipsat om Leonberger.

Trots sin storlek så kräver de inte enorma mängder med motion och de passar ypperligt till både lydnad och spår och (om de är friröntgade) tar gärna en runda på agilitybanan lite då och då. Väldigt lättlärda när man hittar den rätta motiveringen och gillar att träna men har inget emot att ta det lugnt då och då.

De har en del vakt i sig men inte överdrivet, de är rätt tystlåtna av sig och säger bara till om det är något väldigt misstänksamt och DÅ hörs det. Folk backade när min hane visade sin vaktsida, dova, djupa och mörka morrningar och skall =P Nog kände man sig trygg alltid på kvällarna *skratt* men annars skällde han aldrig.

Kommer bra överens med alla djur om de får lära sig det från att de är små, min älskade sina kattkompisar och lekte gärna ihop med en dv. Pudel, dv. schnauzer och han hade även en Chihuahua som kompis ett tag innan de flyttade och även släthårig foxterrier. Han la sig ner och så fick de hoppa och klänga på honom som de ville, han tyckte bara det var roligt :) Var det större hundar så var det däremot fullt ös som gällde. Hästar tyckte han däremot var lite läskiga, i alla fall när de tittade på honom men däremot var det en minishettis som "mopsade" upp sig mot honom en gång (skriade och gnäggade) men det brydde han sig inte i men det var väl för att han var större än shettisen *ler*

En underbar ras rakt igenom och någon dag ska jag ha en igen… En av de sista bilderna på min kille.

#12 Vill inte ta upp någon diskussion (vet inte heller något om just den organisationen). Men tyvärr är det ju delvis sådant som hjälper till att öka smittospridningen av sådant som vi inte tidigare haft här i sverige (många ställen är jättenoga, men vi vet att det förekommer förfalskningar av intyg m.m.). Det finns dessutom redan väldigt många hundar i sverige som också behöver nya hem. Vi vet heller inte vad dessa hudar varit med om, och jag möter i mitt arbete många med sådana hundar som behöver hjälp och ibland känner jag det som lite elakt när man tar gatuhundar och försöker sätta i en lägenhet och begränsa med koppel på våra svenska gator, det blir kulturkrock på hög nivå (nu möter ju jag dom fallen som inte blir lyckade).

Lhasa apso

Liten trevlig, har vakt i sig men appsolut ingen gapig hund. Man kan göra saker som agility mm men det är en enviss ras så man måste ha hundvanna. Ingen storfällare(Min fäller knappt något) Mkt pälsvård eller ingen allts beroende p om du vill ha en nerklippt eller inte. Dom måste inte aktiveras utan klarrar sig på bara kisspromenader( Erfarenhet av det sjäv då jag nästan alltid lyckas tröta utt min hund bara av min energi) Otroligt snälla om du hittar rätt uppfödare jag reomenderar min uppfödare om du är intresserad. Hundar som älskar att mysa och ta det lungt.

Men det är en ensviss ras som man får kämpa lite med för att få den att lyssna men med kunsap och hjärta går det.

Sen så är dom ju väldigt söta

# 14 De som media tar upp är de oseriösa som förstör från alla andra. Denna organisation är seriös, annars skulle jag inte ta upp den! Jag arbetar där själv, som sagt.

Alla hundar införs med giltigt pass och avmaskning. De som kommer upp på hemsidan är de som anses vara lämpliga för adoption. De är lyckliga för att få en ny chans i livet, och att det vore elakt att ta dem från ett liv i hundgård eller svältdöden på gatorna alternativt i lokala hundhägn håller jag definitivt inte med om.

Alla hundgårdar är överfyllda i Spanien. Om en hund tas till Sverige innebär det ett räddat liv för en annan hemlös. Alternativet är en plågsam död i ett lokalt hundhägn. De kostar heller inte, utan all kostnad är för vaccinering och resten är en donation till de hundar som är kvar i gården.

Vet att det inte hör till tråden, men jag måste alltså…

Tackar så mycket för alla svar! Ni är så kunniga och hjälpsamma och har många olika idéer. Det ger mycket att få höra olika tankar och åsikter, för alltid är det något man glömt att tänka på, eller tvärtom, kanske till och med tänkt lite för mycket på ;)

Forsätt gärna tipsa och råda om ni vill :)

En annan fråga till er nuvarande hundägare dock; hur ser er vardag ut med vovve? Om ni har heltidsjobb, 7-17 eller liknande, hur får ni ihop tiden? Drömmen vore ju att jobba halvtid med heltidslön, då skulle man ha tid för sitt liv och hobby också, förutom inkomstbiten ;) Det måste vara en härlig tillvaro att få ha möjligheten att ta med hunden till jobbet eller så :)

Men jag vet ju att det finns många som äger hund, fastän de arbetar heltid. Och inte har mer dagmatte än någon som kommer hem och rastar hunden mitt på dagen, om man själv inte har möjlighet. Jag tycker inte att det är en helt bra tillvaro för hunden, att ligga och sova hela dagen, direkt efter natten. Det är ju inte helt hållbart. Men hur gör man om man lever ett svenssonliv utan tillräckligt stora barn som kan hjälpa till?  Kört?

Tycker däremot om alternativet till hunddagis, då hundägare i närheten där man bor kan hjälpas åt med att rasta och umgås med sina hundar då en eller annan är borta över dagen. Sådana lägen där folk med gemensamma intressen kan hjälpas åt, det är rörande trevligt! Någon som har sådan erfarenhet också?

Har många frågetecken att reda ut :)

#17 Nu jobbar jag hemifrån så har lite extra tid med dem. Men jag kan säga att de normalt ändå sover ganska mycket på dagen så länge de får ordentligt med aktivering under kvällarna. Jag kan försöka träna lite ibland på eftermiddagen men då har de siesta och vill inte lika mycket (de är ju trots allt spanjorer )

Men kvällarna brukar innebära desto mer bus och gos, och det är ett tempo de tycker om. Då blir det promenad i bergen, jogging med husse eller bus i parken och så självklart en massa lek hemma.

#17 Zorita Kanske är det så att många hundar klarar av att ha det så? Jag är bara så rädd att vi försummar hunden. Men visst är det ju en positiv skillnad att hunden tar det lugnt i hemmet men med sällskap av husse och/ eller matte, framför att hunden är själv hemma. Och det är det vi behöver lösa, för att lämna hunden ensam en massa timmar, det vill vi ju inte.

Mina vänner har studerat när de har skaffat sina hundar, och har haft möjlighet att gå hem på raster och luncher och så kallade håltimmar, men jag undrar hur de kommer göra nu när de ska ut och skaffa jobb. Det måste ju vara en vanlig sits som många personer måste lösa. Jag får studera hur de löser detta, och dra lärdom av det, i samtida förhoppning att de kommer att lösa det bra för alla parters skull! :)

#19 Jag vet att mina klarar sig hemma ett bra tag (alltså om vi är ute nån kväll eller så). Det finns en studie som visar att de mest sover när ägarna inte är hemma också. Men om jag jobbade skulle jag också helst vilja ha en annan lösning (om jag inte hade 2 sekunder mellan jobb och hem och 1+ timme lunchrast jag kunde spendera på superbus med hundarna).

Så lycka till, och jag följer lösningen med spänning då jag kanske också hamnar i den sitsen någon gång.  Som sagt har jag turen nu att kunna ta "kaffepaus" med mina hundar och gosa och leka, men det vet man ju inte hur länge det håller i sig

#16

**"Alla hundgårdar är överfyllda i Spanien. Om en hund tas till Sverige innebär det ett räddat liv för en annan hemlös."

**Och det i sin tur innebär att en svensk hemlös hund får avlivas i stället… varför inte hjälpa de som redan finns här, vi har hemlösa hundar också som söker nya hem…

Jag tycker att en Eurasier passar väldigt bra in på din beskrivning! Jag och min sambo får hem våran valp i oktober och vi hade ungefär samma "krav" på ras som ni har.

En eurasier är mellanstor, det känns som en liten stor hund :)

Pälsen är lång men kräver inte så mycket vård, lite borstning några ggr i månaden / lite oftare under fällperiod.

Eurasiern är nöjd så länge den får vara med sin familj, den föredrar liksom sin familj före andra men är man tillsammans med andra hundar/människor så anpassar sig eurasiern till situationen.

Motion behöver den men kräver inga långa joggingturer varje dag! Den hänger gärna med om du vill ut och springa och den ställer upp på all träning du erbjuder men den kräver det inte. Den har heller inga jakt/vallningsinstikter. De eurasier jag har träffat har varit väldigt tysta och jag tror det gäller rasen, de varnar men ska inte vara skälliga!

För oss kommer rasen bli perfekt och jag tror som sagt att den skulle passa in bra hos er! Du kan ju googla och läsa mer om den :)

#21 Det viktigaste är att hitta en hund som passar en själv, oavsett om den kommer från Sverige eller Spanien. Tycker jag. Jag ville bara ge möjlighet till några alternativ att hitta en hund som det klickar med.

Förstår inte riktigt dock varför detta används mot organisationer som försöker hjälpa. Varför kritiserar du inte avel av fler hundar i stället, för de bidrar väl till problemet?

Nu får det vara slutdiskuterat om gatuhundar, starta en ny tråd om ni vill prata om det. Då denna tråd handlar om något helt annat.

Låter precis som en bichon havanais, förutom att din pojkvän då vill ha en mellanstor hund  Det är en underbar ras.

Annars så tror även jag att eurasier och eventuellt keeshond kan vara något. Samt tibetansk terrier.

#24 Ja det låter bra

Till TS ber jag om ursäkt om mina kommentarer driftat från ämnet. Oavsett rashund/omplacering/adoption hoppas jag du fått lite tips där du kan kolla runt vilka hundar som skulle kunna passa

Jag jobbar halvtid och är alltså inte borta så många timmar per dag. När jag kommer hem på eftermiddagen så tar jag med mig hundarna och åker ner till stallet, där är hundarna med och springer lösa medan jag grejar med hästarna och dom följer med ut på motionsrundan när jag rider. Om jag inte rider så går jag en sväng med dom i skogen innan jag åker hem. På hemväg från stallet tar jag vissa dagar vägen om klubben och tränar lite. Ibland åker jag till någon kompis på kvällen och då är hundarna nästan alltid med.

Jag har väldigt mycket aktiviteter för mig på eftermiddagarna och ännu mer på helgerna. Ibland är det hundaktiviteter och då löser det sig automatiskt, men många gånger är det hästaktiviteter eller dans och då kan det bli lite pusslande för att få det att gå ihop utan att hundarna ska bli ensamna för länge åt gången.

Sedan har jag min underbara pappa som alltid ställer upp på att passa hundarna när jag åker iväg på hästtävlingar eller andra långväga helgaktiviteter där hudarna inte kan hänga med.

Jag har en Border Collie och en Dalmatiner, det är båda hundar som kräver en hel del aktivitet, motion och social kontakt för att inte klättra på väggarna.

Jag fick min dalmatiner när jag bodde hemma och pappa hade med sig hundarna på dagarna (vi hade då redan en hund i familjen) och sedan skaffade jag min border collie i början på sommarlovet när jag gick på gymnasiet, som jag då hade en lägenhet inom gångavstånd ifrån. Det var ju inga större problem att ha hund så när man kunde gå hem på rasterna. Men när man skulle börja jobba så blev det ju större problem. Nu hade jag tur och hittade ett välbetalt halvtidsjobb, men annars hade jag ju fått placera dom på dagis antagligen, om man inte hade haft turen att få ett jobb där dom kan vara med på dagarna.

#26 Zorita, Jadå tipsen är väl mottagna :) Min sambo tycker om tanken att så att säga, hellre ta hand om en hund som redan finns, men behöver hjälp, likt sos-hundar. Istället för att ta en hund som "bara avlas fram". Jag som har mindre hunderfarenhet ser dock mest till de renrasiga kennelvovvarna, för att jag tycker om stödet som (oftast) finns hos uppfödarna. Men alla vägar är öppna än, får se hur det blir =)

#22 GabbiS87, åh, vad spännande! Förstår att ni längtar till oktober nu ;) Eurasiern är det fler som pratat om, och jag har läst liknande trådar där folk med liknande "krav/önskemål" på hund blivit tipsade om just denna ras. Börjar intressera mig mer och mer för den, men är rädd att den är lite stor ändå? Vid tillfälle får vi börja besöka olika kennlar för och känna efter bland olika raser. En sak att läsa och se på internet och en annan sak att träffa i verkligheten :) Tackar för tipset! =)

#27 CelsiusT, vilken förmån att kunna göra så! :) För oss så har min sambo en hel del aktiviteter för sig vissa kvällar i veckan och andra mindre, medan jag i princip saknar några speciella hobbys, förutom att träffa mina vänner. Det gör ju  hela eftermiddagarna problemfria vad gäller tid med hund. En bra grej i alla fall :) Och jag har ingen vän som är allergisk heller, så hundarna får gärna följa med om jag går någonstans, lika gäller för sambon och hans vänner. Du verkar ha ett ganska så hektiskt liv, och jag faschineras över hur du hinner med! Både egna hobbys som dans och dyikt, PLUS häst (mycket jobb) PLUS två (TVÅ)! aktivitetskrävande hundar. Jag antar att du gillar att ha det lite fullt upp och sedan ser till att lösa problem om det kommer… Wow, säger jag bara, häftigt! Sådant go finns dessvärre inte hos oss… ;)

Det är också skönt att veta att man kanske har en mamma eller pappa eller annan familjemedlem eller vän som gärna ställer upp och hundpassar ibland om det behövs. Sådan hjälp tror jag absolut att vi kommer kunna få av våra nära och kära också, men vi vill ju veta att vi inte behöver deras hjälp jämt och ständigt. Ett pussel är det verkligen!

#28 SOS erbjuder väldigt mycket både före och efter adoptionen i form av stöd och annat. Bla finns tillgång till hundpsykologer och tränare man kan vända sig till, och kontaktpersoner från SOS som är riktigt duktiga.

Dessutom har vi ett levande community bla på facebook där man kan lägga upp bilder och bestämma träffar med andra SOS hundar och deras ägare. Det anordnas också större träffar runtom i Sverige några gånger om året (senast förra helgen). Du är välkommen att kika in på vår Facebook sida där det kommer upp massvis med info 

Du är alltid välkommen att PMa om du har frågor eller liknande

#30 Zorita, Okej! Det låter ju riktigt toppen förstås, jag får kika runt lite mer på hemsidan :)

#28

Jag tycker absolut att du ska besöka en kennel eller liknande för att träffa en Eurasier i verkligheten :) Ta reda på alla fakta så att inte beslutet blir förhastat! Kanske gå på Hundmässan i Stockholm i december?

Personligen tycker jag att eurasier är precis lagom stora! ;)