Jag ska själv hämta en valp på fredag 

Det jag kan berätta är att de är en krävande ras som behöver ganska mycket för att må bra.

Själv ska jag träna och tävla lydnad, spår, sök (kanske provar på skydd) och kanske prova på agility om höfterna är bra och ifall hon inte blir för grov som vuxen.

Hon kommer aktiveras varje dag, för det är det dom mår bra av. Dom är familjkära och lojala och ska vara modiga ^^

Schäfrar brukas ju användas inom militären och polisen så du kan nog tänka dig vad de kan prestrera och man är en bra tränare.

Vad har du tänkt göra med hunden?

#1 Tack för svar! Jag har funderat på att ta en hund på foder åt försvaret, då har man den tills den är 16-18 månader och då gör den ett lämplighetstest för att se om hunden passar som tjänstehund.

Under den perioden är det bara grundlydnad, social träning och många olika hundmöten som gäller. Om hunden inte lämpar sig som tjänstehund så får man köpa den, då har jag tänk prova allt möjligt med den, spår, lydnad, sök osv. Jag ska också ha med den i stallet.

Som sagt så funderar jag bara lägg gärna upp en bild på din tjej när du hämtat hem henne!

Ja, haha hon ska få en egen tråd senare 

Fundera på ifall du verkligen kommer vilja skiljas från hunden senare.. Jag har hört så sorgsna historier från folk som vart tvungen att lämna över en hund de helt varit förälskade över 

#3 Jo det måste man verkligen fundera på, men det ingår i avtalet och man vet ju om det när man tar hunden. Om den inte lämpar sig så får man köpa den men om den blir tjänstehund så hade jag bara varit stolt över att ha hjälpt till

Jag skulle aldrig kunnat ha en hund lite mer än ett år och sedan ge bor den. Tänk  på alla timmar man lagt ner, och hur mycket man lär sig älska den.

Ptja, vad ska man säga om världens bästa hundras egentligen? ;-)

Jag har två schäfrar själv, och fler kommer det att bli. Jag kommer nog aldrig att byta ras och därmed nedgradera mig. ^^

Jag brukar enkelt beskriva Schäfern som den ultimata brukshunden, om den är avlad för rpestation det vill säga.

För tyvärr är de tju så att rasen är uppdelad, vi har de sk bruksschäfrarna som är avlade för prestation, hälsa, hållbarhet och mental stabilitet.
Sedan så har vi de exteriöravlade schäfrarna, de sk räkorna. Och de avlas främst för en sak i första hand - att vara "snygga". Vilket då gör att mentaliten och hälsan inte prioriteras lika högt, om än alls.

Sedan så finns det ju schäfrar av "blandade" linjer, typ ett mellanting (Min ena hane är en sådan.)

Dock inte sagt att det inte finns guldkorn bland exteriörarna likaså att det finns svarta får i bruksarna, men i majoritet så är det så det ser ut.
En Schäfer i Mina ögon är en bruksavlad sådan, för det är ju det rasen tagits fram till från allra första början och det är ju den som visar rasens sanna Jag.

En bra Schäfer är en mångsidig Schäfer, sedan så finns det ju linjer som är mer extremare än andra - detta inom båda 'sidorna' inom rasen.
Så då är det en smaksak om vad man själv vill ha för ngt.

Jag själv t ex som vill ha en bra sporthund går inte och köper en Schäfer efter rena och skära tjänstehundslinjer.
För det är inte såna egenskaper jag vill ha eller kanske kan hantera som de bör. Likaså som jag absolut INTE kollar bland exteriörlinjerna för att hitta en bra tränings och tävlingdhund!

Det är av yttersta vikt inom den här rasen, som faktiskt är såååå himla stor världen över - att verkligen leta efter en seriös uppfödare som föder upp såna hundar med de egenskaperna man själv är ute efter. Det ska liksom kännas Bra och det ska kännas Rätt. Man ska alltså försöka minimera alla de risker för att få en "dålig" hund genom att just vända sig till en uppfödare som har en god syn på aveln ch som försöker föra sin ras framåt. Som avlar på mentalt stabila och friska djur som dessutom klarar av att göra det dom är framtagna till.
Att då utesluta detta genom att göra SITT jobb som valpköpare är oerhört viktigt tycker jag, för vi har ett ansvar också när vi köper en hund. Sedan så kan det trots "världens bästa" uppfödare och föräldradjur bli fel ibland och man får sig ett måndagsexemplar. Men det äringet man kan påverka, det är trots allt levande djur det handlar om, det Kan bli fel.
Så därför är det återigen av yttersta vikt att man iaf försökt minimera dessa risker. =)

Schäfern som hund är i mina ögon väldigt enkel, har man ett bra grundpaket så kan man ta mig fan göra nästan allt, om man själv är duktig/villig att lära sig osv. Det är ju en aktiv ras och den ska få mental och fysisk aktivering regelbundet. (Läs: Flera gånger i veckan!)
Men en bra Schäfer ska också kunna ta det lugnt vid behov! För man är trots allt bara en människa, man blir sjuk, ibland får man förhinder och det blir ingen träning på en eller fler dagar. Ja då ska hunden köpa det utan att klättra på väggarna!
Men man ska inte heller ta för vana att "Äsch, vi tar det imorn istället, du dör ju inte."
Nej, den dör inte - men hur schysst är det på en skala att skaffa sig en sådan hund som faktiskt Kräver sitt på de grunderna?

Schäfer är alltså inget för den late!

Avslutningsvis så vill jag ännu en gång höja rasen till skyarna, för jag älskar verkligen den, det är en sån underbar ras så det finns inte. =)
Men trots det så är det inte en hund för Alla. Så man ska verkligen tänka efter både en och hundra(tusen) gånger innan man bestämmer sig för en Schäfer. =)

Juste! Höll på att glömma, varför vill du ta en foderhund från försvaret? Är du verkligen villig och beredd att den plötsligt ska tas ifrån dig?

På Bild: Min absoluta bästa kompis i hela vida världen. Nero, som faktiskt IDAG fyllt 4 år! =D <3

#5 Tänk på vilket bra jobb man gör som älskar och uppfostrar blivande tjänstehundar! Det är ca 30% som går vidare, chansen finns att man får köpa hunden. Om inte så kan man alltid köpa en annan hund att älska och alltid komma ihåg den fina schäfer som man fick dela sin tid med

För att ta en sån här hund måste man veta att hunden inte är ens egen och att den kommer gå tillbaka till dom. Alla klarar inte av det och visst jag kommer få det jobbigt OM jag tar en hund därifrån när den ska tillbaka.

#7 Jag är för självisk för att tänka på försvaret före mig själv

#8
Amen to that! (wow, första gången jag håller med dig, haha ;) )

Mirakel kan alltså ske

#8 Ingenting för dig alltså :)

#6 Tack för ditt svar Har förstått av aveln är lite konstig hos schäfern, en räka är då ingenting jag vill ha.. Och att dom är krävande det vet jag, men jag är också krävande, vill träna, tänka och röra på mig mycket

Och ja, om man ska vara fodervärd så måste man vara beredd på att hunden kommer åka tillbaka. Jag ser det som ett bra tillfälle att se om schäfern är rätt ras, samtidigt som man får ha en fin hund som är uppfödd med så bra förutsättningar som möjligt. Så varför inte fodervärd? Man kan inte gå in i det och tro att det är ens egen hund som kommer bo med en för alltid. Det är inte så att dom bara kommer en dag och sliter hunden ur händerna på en.

Jag tycker inte det är dåligt att hjälpa till, är inte självisk av mig så för mig passar det nog att vara fodervärd. Säger inte att jag inte kommer sakna hunden för det kommer jag verkligen göra!

Men som sagt så FUNDERAR jag bara och ska fortsätta fundera ett bra tag till

#11 Nej precis

#11
Men en sak bör du veta, och det är att Försvaret föder upp en heeeeeeeeeeeeeeel deeeeeeeeeeeeeeeeeeeeel kullar (tror det rör sig om över 200 valpar per ÅR!!!). Och hur många blir egentligen tjänstehundar, skrev du 30% i ett inlägget?
Avelstationen i Skellefteå massproducerar hundar, av inte så god kvalité tyvärr. Många hundar är HD/ED belastade (och föräldradjuren är sällan något man sett eller hört talas om…) och en del har mentala brister,
Om de endast lyckas få 30% av hundarna tjänstedugliga så säger det väl en hel del?
Så det är inte alls direkt så (i många fall) att det är en så "fin hund uppfödd med så bra förutsättningar som möjligt" du får hem.

Du får nog tänka både en och två gånger om du anser det vara goda förutsättningar för dig om det är så att din potentiella foderhund inte klarar deras test och du får behålla den.

Sedan så kan jag väl tycka att endera så vill du ha en Schäfer eller så vill du inte ha en. Att bli fodervärd pga den orsaken känns lite sisådär kan Jag personligen tycka. Men alla är vi olika. =)

Får jag fråga vad det är Du vill göra med din framtida hund? Varför har du fastnat för just Schäfern?
(Ta inte mina frågor fel, men det är bra att bolla lite tankar och så. =D )

Ptja.. Jag har två schäfrar och Nikkis tog orden ur min mun :)

Minuset med schäfer för mig är väl att det finns indivier med sk schäferklåda, vilket en av mina hundar har. Det är det enda minuset jag kommer på just nu, men då är ju klockan alldeles för mycket.

#14
Jag förstår inte varför folk kallar det för Schäferklåda? För det är liksom inte ngt som bara drabbar schäfrar med allergi.
Det är en sjukdom/allergi som finns i många raser, märkligt det där. ^^

Har inte tid att svara egentligen men kände att jag vill svara något lite snabbt. Har haft schäfrar i många år.

Schäfern är generellt en väldigt lätt hund att äga. Den är lättlärd, lätthanterlig och väldigt trevlig. Däremot är den väldigt krävande på att få sin motion och sin träning ordentligt. Så man ska inte tro att det är en tuff hund, men krävande vad gäller träning. Så om den får utlopp för sitt behov i träning och motion så har man den ulltimata hunden.

#16
Känner verkligen att jag måste få fråga dig, ta inte illa upp eller så! =)
Men du har ju Schäfrar av exteriörtyp, right.

Hur kommer det sig att du valt den typ av Schäfer?

#15 Just därför jag skrev schäferklåda, plus att mer människor "känner" till klådan och dess möjlig orsak om man säger schäferklåda än om man hade sagt kvalsterklåda.

Eller så säger man kort och gott att det finns allergier inom rasen?=P
Nu märker jag ord som du säkert märker, men att kalla det för Schäferklåda låter ju som att det enbart är en klåda som bara Schäfrar kan ha, att det är något rasrelaterat liksom.

#17 Själv anser jag att mina hundar är som schäfrar ska innan denna delning blev. Arbetande snygga hundar utan räkrygg. Jag köpte mina hundar för att jag ansåg de ha den bästa mentalitet jag träffat på, och jag har inte blivit besviken.

Jag kan med glädje se tillbaka på mina hundars liv och bara känna att det är och har varit helt rätt. De har/haft arbetsglädje, gott temprament, grym mentalitet och dessutom är de snygga. Har inte kunnat önska annat. Hade jag haft möjlighet att få liknande kombination igen, hade jag inte tvekat en sekund. Står ju nu i valet och kvalet om en ny schäfer och valet har varit svårt. Vill ju ha både motor och en snygg utsida. Tror dock jag bestämt och står sedan 8 månader i kö till en valp. Väntan är nog ytterligare ca 6 mån innan det kommer bäbis. Men inget är spikat.

Kenneln har ju upphört sedan många år tillbaka. I början av sin uppfödning så tränades det flitigt med sina hundar. Några elit/högre ekipage hade de och även bra i ringen. I slutet så la de ner rätt rejält…bytte ras, tappade schäferintresset å då var det inte mer än rätt att upphöra med schäferaveln.

#20
Okey, tack för ditt svar. =)

Men jag fattar inte, vaddå snygga hundar? Är bruksschäfrarna fula eller?
Vad är en snygg schäfer i dina ögon då, är det färgerna, vinklarna eller vad? =)

Vad var det för kennel då? Jag förstod inte, ska samma kennel ta en kull nu som du väntar på eller är det en annan kennel du vänt dig till? *haha sorry att jag är lite slow här.*

En snygg schäfer är en tecknad schäfer….inte de fula bruksgrävlingarna ;-)  OCH med bra vinklar, alltså inte räkrumpor. Dock ej heller de spikraka ryggarna, då deras travrörelser med flyt försämras. 

Men visst, det heter väl egentligen att en bra hund inte har någon färg. Men nja….en tegelröd med svart sadel är ju helt klart fin!  

Nej…kullen är från en annan kennel.

#22
Gråa Schäfrar ÄR ju tecknade. ;-)
Fast ja, det är ju tur att smaken är som baken, riktigt delad. Men absolut så är det så - att färgen inte har ngt med egenskaperna med att göra. *D 

Men dina har väl inte så markanta sadlar, eller?

Åh vad spännande, mend et är en Schäfer eller?
Var inte du inne på mallen där ett tag, eller missminner jag mig nu?

#23 Jodå..de har/hade markanta sadlar. Men tyvärr tappar ju tikarna lite färg varje år. Å nu är den jag har kvar 8 år och även om det svarta är kvar, så har hennes röda färg mattats lite.

Men gråschäfrar…nja…inte min stil riktigt. Men det är väl sån det kommer bli. :-P  

Var väldigt inne på Malle där ett tag. Men jag har kommit på bättre tankar igen. ;-)

#24
Ah I see.^^
Hahah ja jag började bli rätt orolig där för dig ett tag. Jag tänkte att nu har kvinnan totalt tappat förståndet! Men det är bra att du fann det snabbt igen. ;-)

Vad är det för kennel du kika rpå nu? (Du kan PM:a det om du inte vill/får skriva det här i tråden. =) )

Nä…tyvärr tänkte jag säga… men det är nog svårt att släppa schäfern. Men kanske att jag kommer äga någon annan ras också, men det kommer alltid finnas en stjärna i familjen också.

Jag älskar schäfer, har ingen just nu, men jättemånga i min släkt har haft, och vissa har av dem har nu med.
En underbar ras enligt mig på alla sätt och vis :)

#17  Blev förvånad….trodde inte Du hade utställningslinjer i dina schäferhanar?  Du är ju så anti exteriöravel?

#28
Nej, det är bara Nero som är av sk blandade linjer, anledningen är simpel - jag visste inte bättre då jag köpte honom. =)
Dock "tur i oturen" att han både är som en bruksare utseendemässigt men framförallt egenskapsmässigt.

Gamlingen har ju rätt fet stam för att vara en "dåtidens" bruksschäfer (Silverpilens Arko -säger väl allt?- som morfar! och Kurants Dilo - En av Sveriges bästa Polishundar som far osv… ), så kallar man honom för att vara av utställningslinjer så är man..

Avelsstationen har generell väldigt gapiga hundar och det är väldigt ofta de har klåda. Sen är det helt sjukt att inte fler hundar går igenom med tanke på deras massproduktion som Nikkis säger.

Har själv haft en därifrån. Han var hur fin som helst, dock väldigt gapig och hade även klåda, haha. Fick dock lämna tillbaka honom redan vid 8 månader då han bröt bakbenet vid 5 månader. Nu är han strax över ett år och friröntgad samt att hans L-test blev framflyttat för att de tyckte han var så fin. Kan inte tänka mig annat än att han gick igenom :)

Jag tänkte precis som du, har alltid varit en rottweilermänniska men sen träffade jag en kompis som är schäferfrälst. Och då ville jag helt enkelt prova på schäfer. Är glad att jag gjorde det, trots att det blev ett olyckligt slut (med tanke på skadan). Äger dock rottweiler nu, hahah. Men det är inte heeelt omöjligt att jag kanske skaffar schäfer i framtiden. Har bara tränat hund i 2 år och känner att jag vill ha lite mer skinn på benen isåfall.

#29 En valp efter Iko hade inte varit helt fel!

#31
I know! Pratade med mamma om det igår faktiskt, jag är ju som ni säkert vet rätt kräsen när det gäller avel på Schäfer.
Men Iko är en av dem som jag anser skulle kunna ha fört något bra vidare. Just eftersom b la Arko nedärver så mycket till sina avkommor i flera led, jag är inte så mkt för individavel men i hans fall så har man flera goda nedärvare och det är ju det som är viktigt.

Han är än idag, om än lite halvdöv och med försämrad syn, 13 år gammal en aspigg hund som inte bangar för 3 korvövren för lite träning! ^^ <3
Mentalt stabilare hund får man också ta och leta efter, aldrig sett en sådan schäfer, Aldrig.
ÅÅÅH gaaah, skulle baske mig döda för att få honom som valp Idag/en valp efter honom… ^^ *Drömme rmig bort*

#32, Skynda dig o leta upp en lämplig tik o se till att han får lite rajtantajtan på ålderns höst, o hoppas på det bästa

#33
Hahaha tanken har slagit mig men det finns 3 faktorer som ställer till det:
1) Han är 13 år, han kanske inte ens är fertil längre
2) Han har inget MH eller röntgen = krav för reggning av avkommor (kanske går att fixa dispens men ptja…)
3) Han har inga meriter, kan bli svårt att hitta tik såvida man inte leasar en/skaffar en…

Så mao, känns rätt kört. Nackdelen när man skaffar en omplacering som rookie.
Såvida man inte får dispens av SKK och sparar sperma och insiminerar, hahahahah. Näe för mkt jobb tror jag. ^^

#34 1) Jodå, det är han säkert…hoppas vi

2) Går inte det att fixa längre?

3) Finns säkert någon som går med på det fast han inte har meriter. Det finns folk som tar första bästa hund av vilken ras som helst för att få para sin tik, nog lyckas du hitta nån som kan tänka sig en stilig schäferherre även utan meriter…. :)

#29 Så att ha en Mischalands tik som mormor är inte att ha utställninglinjer i stammen då?

#36
Har väl inte sagt det? Men det gäller ju att se till helheten också, majoriteten är brukshundar och hans mormor är inte dirket ngn skam heller för att vara en sk exteriörare som är Korad, SE LCH och uppe i elitklass spår samt tävlat SM 2 gånger osv. =)

Som sagt han Är en bruksare och en väldigt bra såpdan. Även du borde ju förstå att det var ju ganska så stor skillnad på hundar från 90 talet och Nu? Min uppfattning är att exteriörarna på den tiden var i regel annorlunda än dagens exteriörare.

Så, vad är det du vill ha fram egentligen, jag förstår inte?

Tillägg: Mischalands var inte ens extrema exteriörare på den tiden, så jag ber dig att förklara vad du menar. =)

#37    Har väl inte sagt det? Du kallade mig just mindre begåvad, när jag påpekade att även Din andra schäferhane har utställningslinjer i sig.  Var det fel eller är det så att de inte har Mischaland´s hundar i stamtavlan. Rätta mig gärna!

# 38 Mischalands är och har i många år varit stora inom utställning. Men det är lustigt att man helt plötsligt ska se till helheten när det gäller Dina hundar. Det är ok att det finns utställningslinjer i dina hundar, bara för att de "ÄR" brukshundar och för att de är duktiga, eller hur menar Du?

Visst händer det en del mellan 1991 till 2011, men vi pratar avel och det är ändå bara 2 generationer i din hunds fall, så det blir inte så mycket ändå som händer under den tiden. Visst var Gissa duktig, tävlat elit bla, men faktiskt så finns det många exteriörare där ute som är duktiga och tävlar på hög nivå.

Vad är det som gör att Du skriver :  hans mormor är inte dirket ngn skam heller för att vara en sk exteriörare som är Korad, SE LCH och uppe i elitklass spår samt tävlat SM 2 gånger osv.  Skulle det vara en bravur att klara att tävla SM för att man är från utställningslinje?

#39 Jag tog mig friheten att ta bort just kommentaren om begåvning, om du undrar var den tog vägen :P

#39
Du skrev "dina schäferhanar" i ditt #28 inlägg, varav jag svarade i #29 som jag gjorde att det är Nero som räknas som en exteriörare och inte Iko, som du vill få det att framstå som av någon anledning och kände dig tvungen att väcka en gammal tråd för just Den sakens skull.
Jag har väl knappast försökt dölja mina hundars härkomst (eller ja framförallt Neros), eller har jag det? Då har du uppenbarligen fetmissat mina alla inlägg om Nero och hans uppfödare osv.

För det handlar inte om att det är mina hundar som jag gör ett undantag för, utan just för att det handlar om avelshundar från 90 talet.
Det var väl kanske inte lika "vanligt förekommande" att exteriörare på den tiden led av no brain som dagens extrema exteriörare i regel gör.

På 90 talet så kunde man gott para en bruksare med en exteriörare, för hundarna var Bra på ett helt annat sätt, medans det inte alls är så vanligt idag och med blandade resultat. Det är endera bruks eller exteriöra linjer rakt igenom som gäller numer. Vilket jag förstår.

Jag stör mig inte ett dugg på att Ikos mormor är en Mischalandare, just för att jag vet att det uppenbarligen var en vettig hund och att kenneln inte riktigt hade samma avelsmål som de har idag. Däri ligger skillnaden!

Någon som är insatt i schäfer som kan svara på varför Silverpilens Arko blev använd så fasansfullt många gånger medan ingen av Arkos syskon gick i avel?

#42
Jag gissar att det är för att det bara är Arko som har så fruktansvärt många meriter, tiltar och cert.

Utgår jag ifrån mig själv så skulle jag ju hellre velat ha en Arko avkomma än ngn av hans icke meriterade syskon-avkomma. Statusgrej kanske?
Något jag helt klart ska försöka kolla upp lite närmare på, aldrig tänkt på det innan. =P

#43
Syskonen är ju också rätt fint meriterade; 2 av syskonen är både bruks+lydnadschampion, 1 syskon är lydnadschampion, 1 tävlade elitspår och sen var det en som "inte har gjort något" Det är ju exakt samma linjer och meriter nedärvs inte, men det har säkert med status att göra också.

#44
Jo jag vet men jag gissar att "ju mer desto bättre" var nog den avgörande faktorn här.^^

#41 Ledsen men jag läser inte alla Dina inlägg och har nog alla gånger fetmissat de trådar som handlar om Neros stamtavla. Jag såg det av en slump och tänkte genast på hur anti Du är mot exteriöravlat.

#46
Man behöver inte läsa Alla mina inlägg, räcker med ngn Schäfertråd eller varför inte min hemsida… Men du är förlåten. ;-)

Hur som helst, jag förklarade för dig hur det låg till men jag förstod bara inte vart du ville driva det hela med en massa ifrågasättenden.

#35
OJ, hade helt och hållet missat ditt inlägg, sorry.

Om han är fertil eller ej vet jag inte, man skulle väl isåfall behöva ett spermaprov för att kolla det.

MH är det nog rätt kört med, unghundar prioriteras och han är såpass gammal och livserfaren att han lär nog inte bry sig om något. Dessutom har han av förklarliga skäl försämrad hörsel och syn.
Röntgen går ju att ordna, men frågan är om det är värt det på en 13 årig hund…?

Vi ponerar att allt detta hade varit klirrat och han skulle avlas på, så hade jag inte tagit vilken tik som helst som är i "desperat behov" av en hane.
Utan jag skulle verkligen försöka finna en bra tik som matchar med min hane. Att Jag skulle ha såna förhoppningar på kombinationen att jag inte skulle tveka att behålla en valp själv. =)
Givetvis finns det tikägare som inte är meritkåta, men det gäller att finna en bra sådan också. ^^

Såå, jag får helt enkelt klandra mig själv att tanken aldrig slog mig innan och bara fortsätta drömma nu. =/

#48 Jättetråkigt. Jag hade gärna haft en valp efter Iko (av att döma det du skrivit om honom) (:

Schäfer är en hundras alla i min familj kan tänka sig, däremot är det ingen annan än jag som kan tänka sig en till hund. Haha 

Men att han är döv och blind (eller har dålig hörsel och dålig syn) är ju bara något som har med åldern och göra och inget ärftligt. Så det är nog inget problem med det.

Men jättetråkigt, tänk om du tänkt på det typ för några år sen!

#49
Naaw, jag skulle kunna ha 10 Iko valpar om jag kunde, han är i Mina ögon en Schäfer som har precis Allt i Min smak och önskemål, mentaliten, egenskaperna, utseendet och lojaliten.
Jag planerar en att skaffa en till inom en snar framtid - och jag söker efter en "ny" Iko, har tackat nej till flera kullar för det inte känts helt rätt.
Kommer snart sluta upp helt utan hund om jag fortsätter att vara såhär kräsen, haha. ^^

Nej det är inget ärftligt, ålderdom som tar ut sin rätt. Det jag menade var att det inte går att göra MH med en sådan hund. Den måste ju se och höra ganska så klockrent. =)

Ja jag vet, förbannar verkligen mig själv över det. Värsta är att jag blev tillfrågad av en kvinna som satt i styrelsen i Sv Schäferhundklubben om jag ville para med hennes tik. Jag avböjde - duuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuum!!!!! >.<

#50 Haha åååh. Varför, Gud, VARFÖR?

#50
Jag var dum helt enkelt, väldigt dum.
Sen var det ganska så kort tid efter att vi hade fått hem honom så det enda jag hade i tankarna då var att få ordning på honom. =/

#48  Fan spara sperma och kontakta SKK för att höra om det finns möjlighet till dispens? Finns möjlighet så ställer jag mig i kö för valp efter honom, diiiiirekt!

Silverpilen och Polarmarken fanns i stamtavlan på stamtiken till mammas kennel. Och Silverpilen är ju ganska eftertraktat.

#53
Ska jag ta det som att du kan bistå med tik också el? ;-)

#54 Haha det kan säkerligen ordnas!