Min tik gör samma sak om man möts på en smal väg. Annars är det inga problem och hon kan gå lös osv. Jag brukar lägga henne ner en bit innan hunden passerar, då ligger hon bara och tittar istället.

#1 Det var faktiskt något jag kan ta nytta av. Jag ska testa göra detta & se vad som händer. Kan inte se att det skulle uppstå några sådana här obehagliga möten om han ligger ner lugnt med fokus på mig.

1 en fråga har jag då :) Om nu den andre oxå lär sin hund sitta/ligga vet ganska många som verkligen tränar in detta o det slutar med att man ser två hundar som sitter fast mer lr mindre med rumpan pga års träning så sitter detta :D

Jag skulle någ säga så har att en hund säger ifrån samma hund och ena gången visa han tydligt bryr mig itne om dig men nästa gång fräser till ser jag inte som jätte fara. Men det är inget man vill de ska göra om o omigen förståss :) jag skulle någ försöka träna lite kontakt då kanske har du en leksak eller godis med dig? lite svårt kanske när man har barnvagnen. Men det går träna lite sånt när du tränar utan barnvagnen.

För det första så börjar din hane mest troligen bli könsmogen och hormonerna rusar, så mitt råd är att antingen klippa bollarna eller träna, träna och träna för att undvika problemen du beskriver.

Jag har en Rottweiler hane här hemma på nu 6år. Det låter som samma problem. Eftersom att det är tuffa raser man har att göra med så måste man vara dubbelt så tuff redan från början.
Det jag gör vid ett hundmöte är att få Jack (om våran hane heter) att endast ha ögon och fokus på mig. Det är en fördel om du ser hunden före honom så att du kan vara förberedd på att det kan hända att din kille säger ifrån.
Koppla då bara av och prata lite med honom med lugn röst så han vet att du känner dig trygg. Gå i lugn tackt och kolla inte mot den andras håll. Detta är för att en hund märker på sina ägare när dom känner sig osäkra och ska därför skydda dig som sin ägare.

Det du ska tänka på att inte göra är att spänna kopplet och distrahera honom hettsigt. Utan prata som sagt lugnt med honom somi vårt fall blir de ord han vet är bra och betyder kul så som pinne, boll, skogen osv. Kollar han sedan åt dig beröm honom för varje gång! Mycket! En ljus röst betyder bra!

Sen är även en kopplad hund mer osäker vilket blir värre om man håller in på kopplet.

Lycka till!

Alltså är det nått jag hatar så är det när folk använder frasen "Tuffa raser" när dem beskriver en hund. Rottweilern är en trogen, förarvek och följsam ras som mer än gärna lyssnar på matte än härjar vilt i kopplet, det är en träningssak, det har ingenting med vilken ras hunden är.

Bara för att en hund har olater är det ingen hund av "tuffa raser", ska jag säga så när jag är hundvakt åt min kompis vavvamix som skäller och drar halvt ihjäl sig när han ser en annan hund. "Nej men han har så tuffa raser i sig".

Visst, en ovtjarka är skarpare än en Pudel men en Rottweiler räknar jag inte som en tuff ras.

Jag tror inte på kastrering av hund utan det handlar om träning. Uppfostran sitter inte i bollarna utan i huvudet. Så jag tror mer på att träna mycket hundmöten och få honom ignorera andra hundar och istället lägga fokusen på dig :)

#7 Word!

7 tycker som dig kastrering är inte lösningen utan det är träning man ska lägga ner. Fattar inte många anser kastrering är snabbfix på olater eller slippa olater.

#9 Om du tror att jag anser att kastrering är "snabbfix" så tror du helt fel. Jag anser att ska man inte använda hunden i avel så varför behålla bollarna/livmodern? En hund får mer testosteron av att ha bollarna kvar och därmed kan det bli mer problem.

#6 Jo det gör faktiskt vad hunden är med tanke på att alla hundar är framavlade för olika skäl. Jag har inte sagt att en rottweiler är någon mördar maskin, våran kille är otroligt duktigt och trogen, MEN behövde mycket som valp för att kunna bli den han är idag.

En labbe tex behöver inte den samma träning från början.
Så det är det jag menar med en tuff hundras, inte att dom är en galen ras som alltid gör si eller så. Utan behöver mycket jobb till en början vilket även amstaff/pitbull gör då jag även haft den rasen. Säger inget illa om någon ras då jag vet att det inte finns någon som skulle bli elak utan att matte/husse inte ger det dom behöver.

Hoppas du förstår vad jag menar och tar detpå rätt sätt.

För mig låter det som att Din hund blev osäker när mötet blev trångt. Träna och belöna honom att hålla kontakten med Dig i möten och inte bry sig om de andra hundarna. Men då måste Du också vara en trygghet för honom, så att han litar på att Du inte släpper fram främmande hundar till honom.

kastrering är en smaksak. Ibland är det riktigt korkat att kastrera om hunden redan är osäker i sig. Då behöver den få lite hjälp genom att behålla sitt testosteron.

 Men visst handlar det om träning när man har en hanhund. Men återigen…..är det värt att ständigt träna träna träna träna för att en extremt testosteronhane ska fungera? Är det inte lättare att bara kastrera så slipper hunden gå splittrad i varje hundmöte och andra situationer. Uppfödarna idag avlar maskulin och då får vi hundar därefter.

Det är inte konstigt alls att din hund reagerade som den gjorde. Det är helt onaturligt för en hund att gå in och möta en skällande hund som gör utfall på en smal väg. Hundar ute i det fria som möts tar givetvis omvägar runt en annan hund när de möter denna. Därför är hundmöten av denna sort inte naturliga. Vilken hund springer rakt fram till en argt skällande hund? sen håller jag med de andra, att det är en träningssak :)

10 jajaj vi tänker olika jag är inte glad i kastrering alla gånger, men nu sabbar vi inte tråden om det.

Tack allihopa! Jag kommer ha stor nytta av era råd! Vi har mycket träning framför oss! Kastrering ser jag inte som ett alternativ, jag har inga avelsplaner på honom men jag tycker det låter onödigt att kastrera honom (just nu) :)