Hur länge sen är det ni flyttade ? En del hundar kan ta lång tid på sig att acklimatisera sig till en ny miljö, i det här fallet ett nytt hem/revir. Dom har helt enkelt inte hunnit bo in sig ordentligt än.

Ge honom lite mer tid och börja om med ensamhetsträningen från ruta ett om det behövs. Låt honom vara ensam i ett rum en kort stund trots att du är kvar i lägenheten och öka sedan svårighetsgraden till att låta honom vara ensam i rummet en längre tid och sedan att du kan gå ut genom dörren och sedan in igen direkt osv.

Om inget hjälper så kan du kanske testa DAP, antiskall skulle nog bara göra din hund stressad då han inte känner sig trygg i den nya miljön än.

Hur länge har ni bott i den nya lägenheten? Han kanske inte känner sig riktigt trygg ännu?

Provat att trötta ut honom rejält innan du börjar med ensamhetsträningen? Du kanske ska spela in honom så att du ser ifall han är stressad eller hur pass stressad han är? Om han vandrar omkring eller om han ger sig efter ett tag.

Tror du har gjort rätt som har gått tillbaka i ensamhetsträningen, men det är jättesvårt. Har du möjlighet att hitta en dagmatte/husse åt honom medans han lär sig? Tror att det är onödigt att han lär sig att sitta och skälla om han inte har gjort det tidigare.

Har själv en hund som inte tycker om att vara själv och jag har fått prova lite olika sätt. Men som jag har märkt på min egen hund är i alla fall att ju mer jag har att fixa och stänga in så blir han mer stressad. Så när jag vet att han ska vara själv så sätter jag upp ett kompostgaller så att han inte kommer fram till dörren innan det är dags att gå. Så jag är hemma någon timme medans kompostgallret är där, då blir det inte ett stressmoment att jag sätter upp gallret i alla fall.

Jag har även provat vad som passar honom bäst när det gäller utrymme att röra sig på. Så just nu så stänger jag bara av hallen och toaletten. Det verkar passa min hund bäst. Jag bor i en etta kanske jag ska säga, så han har tillgång till större delen av lägenheten. Men just att han inte kommer fram till dörren verkar hjälpa av någon anledning.

Antiskall kan fungera på vissa hundar tror jag. Egentligen är jag rätt så mycket emot att ta sådana genvägar, men har man en hund som sitter och okynnes skäller så tror jag att det kan fungera. Att däremot använda antiskall på en hund som har separationsångest är bara dumt, då tror jag att problemet kommer att bli värre i de flesta fall.

Lycka till i varje fall. Vet hur stressande det kan vara med en hund som skäller när den är ensam!

När vi flyttade tog det uppåt en månad innan Loke kände att han bodde på nya stället och var trygg med det - han skällde också när vi gick då, den första tiden. När han väl var inbodd blev det som innan, att det inte är några problem att lämna honom ensam.

Kanske är han inte van vid nya stället än?

Tack för svaren!

Vi har bott på det nya stället bara några veckor, så det är inte så att jag tror att "problemet" kommer lösas över en natt utan jag är verkligen beredd på att jobba på träningen.

Tror att det kan vara att han inte riktigt bott in sig ännu då, jag är ovan vid denna situation (att flytta med hund) så det är lite därför jag kan bli så frustrerad över att det har blivit skillnad.

DAP-halsband har han på sig hela tiden så vet inte om det hjälper eller inte riktigt.

Men att stänga in honom en stund innan jag går gjorde jag precis i början och när jag tänker efter så var han faktiskt mer tyst då så ska fortsätta på det spåret!

Detta är nog det "jobbigaste" med att ha hund, att lära sig kontrollera sin frustration när det inte går som man själv vill. Man vill ju bara att han ska må det bästa och att man själv slipper noja över att lämna honom.

Upptäckte en sak nu ikväll. Jag gillar att sitta på balkongen, särskilt nu när våren börjar komma. I min gamla lägenhet så var dörren helt av glas så då såg han att jag satt där och låg snällt innanför och väntade, tyst.

Nu de senaste två gångerna jag har varit ute på balkongen så har han legat kvar och nu låg har kvar inne och bet på sitt ben och när jag kom in igen kollade han bara på mig och fortsatte bita. Då slår det mig att . har han redan vant sig vid det?

För först stod han och rafsade lite och skällde lite när han inte fick följa med ut på balkongen, men nu helt tyst och sysselsatte sig själv. Detta är väldigt märkligt för mig då jag på sätt och vis tycker att det borde vara samma princip som när jag går ut genom dörren. Och annars när han är ensam så rör han varken ben eller leksak.

Kan det vara så att man faktiskt har en annan attityd när man går helt hemmifrån trots att principen är densamma att lämna honom ensam?

ja jag tror absolut att det har med din attityd att göra. Hundar läser blixtsnabbt av din attityd.

Vad många inte tänker på, när de går hemifrån och hunden gnäller och skäller, är att det inte alltid är så att DE känner sig ensamma och övergivna, utan att Du som den svagare försvinner, hur ska DET gå, för DIG alltså. Många hundar gnäller och skäller alltså för att de är oroliga för att deras undersåtar försvinner ut, och det kan de inte hantera.

Inte alla givetvis, men det är inte alltid så att hundar känner sig övergivna och ensamma när de gnäller.

#6 När jag läser det du skriver så känns det som att det kan stämma på nått vis.

Något som jag faktiskt också märkt av det senaste är att han exempelvis testar mig lite när vi är ute och promenerar exempelvis att sätta sig tvärt och inte vill gå. Jag skrev en tråd om det och då var det någon som skrev att det kunde vara ett ganska tydligt sätt att visa att han tror att han bestämmer över mig. Och är det så så kan din hypotes verkligen stämma.

OM man tror benhårt på det där med rang, och struntar i att modern forskning inte stödjer det, och även struntar i att vi är olika arter och då inte kan ha en rangordning mellan oss och hundar, så kan man tänka så här:

Hur visar hundar att de är "ranghöga"?

Jo, de går med stel kroppshållning, kan cirkla runt den de är missnöjd med, svansen högt, huvudet högt med hakan högt, tyngdpunkten framåt, öronen framåt, korta mungipor, öppna ögon riktitade mot "offret"..

Hur visar de att de är "ranglåga"?

De rör sig valpigt, låg kroppshållning, svansen lågt och viftandes, huvudet en aning sänkt, hakan mot bröstkorgen, tyngdpunkten bakåt, öron och mungipor så långt bak de kan, ögonen kan vara halvslutna, blicken flackande. De försöker nå ansiktet för att kunna slicka i mungiporna, som valpen gör på sin mamma.

När du kommer hem, hur gör din hund?

#8 I den gamla lägenheten hoppade han och viftade på svansen när jag kom hem, ofta gick han och hämtade sin leksak och kom med den i munnen mot mig eller så gick han iväg med den.

I denna lägenheten har han knappt hoppat alls utan försöker hämta sitt grisöra som jag lämnat åt honom. Så i den nya lägenhten (när vi tränat) så har han även ibland precis efter jag tagit bort gallret gått och lagt sig på tröskeln i köket precis som om han vet att han ska få godis när jag lämnar honom, precis som om han väntar.

Vet inte om detta har nått med detta att göra. Men jag har märkt nästan sedan jag fick honom att han har aldrig viftat svansen mot mig. Inte när vi leker eller tränar utan bara när jag varit borta en längre stund. Men jag kan ju säga att jag vet när han är glad och det märks när vi leker :) Men han viftar inte svansen åt mig utan alla andra som leker med honom eller om vänner kommer över.

För att hoppa tillbaka i tråden: Har du tänkt på att det kanske är ljudet från när du låser som triggar honom? Du kanske ska lära honom att just det ljudet betyder avslappning.

#10 Jo, det är det jag har tänkt. Nu har det gått ganska bra faktiskt, men inte fel att lära honom ljudet av låset, som du säger, är något bra. Frågan är hur man ska lära honom att det är avslappning?

Något förslag?