Måste säga att ska man gå jaktlydnad så ska man nog vara väääldigt noga med vilka instruktörer man väljer. Många har väldigt fula och föråldrade metoder. Även jaktlydnad kan man träna på ett trevligt sätt för både hund och ägare.

Lycka till!

Vet tyvärr inte vad B.B 4 metoder går ut på. Jag gillar överlag inte hennes metoder, men vet som sagt inte vad dessa 4 går ut på.

Får jag fråga vad instruktören heter på Södertälje BK som ska hålla i privatlektioner för er?

#1

Ja, jag känner också att det är viktigt hur instruktören är. Min sambo (som ska träna med hunden) får träffa instruktören och försöka bilda sig en uppfattning. Jakthundar är ju ofta tuffare och mer envisa än andra hundar och måste tränas med en fast hand, men en fast hand och en trevlig hand går helt klart att förena enligt oss.

Jag ska försöka läsa lite om dessa fyra enkla steg och se om jag kan bilda mig en uppfattning. Det är ju möjligt att den teorin går att använda utan B.B.s mentalitet. Jag vet inte om det är just denna instruktören som använder hennes metoder eller om det alltid ingår i Jägareförbundets grundkurs. Min sambo får väl diskutera lite med instruktören och berätta vad han tycker om B.B.s metoder.

#2

Jag kan skicka ett pm till dig med namnet, vet inte om  man ska lämna ut namn på forumet. Kanske inte gör något i och för sig men jag skickar pm. Fast det är inte på Södertälje BK utan genom Svenska Jägareförbundet.

hittade den här, kanske är lite gererell men ändå :-)

http://www.malmohundskola.se/fyralatta.html

lycka till

Jag läste lite kort om de fyra stegen och beroende på hur man uppnår dem låter det ändå ganska bra.

Stegen är:

1. Hantering: kommunicera via beröring och lära hunden att kroppskontakt är lugnande. Dock slinker det här och där in ett "visa missnöje" med kroppskontakt, och här kommer en varningsflagg för mig, som sagt, beror på hur man uppnår stegen..

2. Följ mig: lära hunden att följa efter föraren och hålla kontakt, lära inkallning och gå fot

3. Nu ska vi leka: stärka relationen genom lek och lära sig starta och avsluta lek.

4. Viktigt ord: lära hunden att t.ex. Sitt gäller i alla situationer.

Allt det här låter ju väldigt bra att göra med sin hund men det beror på vilka metoder man använder för att lära in detta.

#4

Ja, den hittade jag också. Jag tror att stegen är ganska generella och att det sedan beror på instruktören hur man använder metoderna.

#6 ja visst är det så. Hoppas att det är en instruktör som sambon och hunden får förtroende för.

Det är ju jättesvårt för oavsett vad som står i kursplaner och så vidare så kan det ju kännas helt rätt (eller helt fel) när man träffas live…

Precis, man kan ju tolka olika inlärningsmetoder på en massa olika sätt, och så ska ju personkemin stämma också. Han får helt enkelt träffa instruktören och bestämma sig då :)

#8 hoppas det går bra,

Tack! :)

I torsdags var vi på första kurstillfället och mitt huvud är fullt av funderingar. Instruktören tyckte att vi både skulle vara med. Även om inte jag ska jaga med Skade så hanterar ju jag henne minst lika mycket hemma. Så vi ska vara med båda två vid alla tillfällena.

Som sagt är mitt huvud fullt av funderingar. Vi började med lek och följ mig. Lek är en jättebra träning, vi tränade att starta lek och att sedan avsluta den. Skade är jätteduktig på att lyssna när man säger att hon inte får röra leksaken och far på den på en gång när hon tillåts göra det. Det här tycker jag är jättebra träning för vi kan även säga till henne att låta bli olämpliga "leksaker" som hon hittar ute. Och så vill man ju inte ha en hund som försöker slita leksaker ur händerna på en så fort man bär på dem.

Men så var det det där med följ mig. Hittills har vi alltid haft sele på Skade och växlar mellan "gå fint" då hon ska hålla sig vid ens sida, och "varsågod" då hon får gå och nosa vid vägkanten och stanna till om hon vill. Jag har tyckt att hon har gjort framsteg hela tiden och det enda som hon har svårt för (eller rättare sagt då vi har svårt att lugna henne) är när hon ser andra hundar.

Vid "följ mig" får hunden gå framför, bakom eller på vilken sida den vill men den måste ha uppmärksamhet på en och får inte gå med sträckt koppel. När hunder drar eller tappar fokus vänder man håll och om hunden inte följer med gör man ett snabbt ryck i kopplet. Hunden har alltid helstryp på sig och gärna en kedja som rasslar lite. Det här har jag jättesvårt med. Man måste ju kunna få en hund att lyda och alltid följa med en utan att behöva utsätta den för obehag. Hur tränar de som har hundar som tävlar i lydnad? De hundarna är ju verkligen "perfekt" tränade. Visst borde det funka att vända håll och sicksacka när man är ute och går så att hunden lär sig att den måste hålla koll även om man har sele på hunden? Även om hon inte blir strypt och det blir obehagligt borde hon ju lära sig att det inte är någon idé att streta emot när vi har valt håll.

#11 Åh, det är min farhåga för framtida kurser, att man har olika värderingar om hur nåt ska läras in.

Jag tycker det verkar som om ert "gå fint" och "varsågod" verkar minst lika bra som "följ mig".

Ska själv på kurs under sommaren och funderar på om hur jag ska göra om det kommer upp nåt som jag tycker känns fishy. Jag har stor tiltro till tex klickning och positiv förstärkning, men jag inser ju att det inte kommer att köras till 100% på vår kurs… så då är det ju bra om man är förberedd på att det kan komma straffande metoder, om man är beredd på att köra lite sånt och i så fall till vilken gräns.

Hur känner du/ni? Kan ni "spela med" under lektionen och sen välja er egen metod på sidan av, eller är det något som ni kan anamma och använda? Eller är det tvärstopp? Är kursledaren någon som du har förtroende för och som går att ha en dialog med? Det är verkligen jätteintressant att höra, eftersom jag själv funderar mycket på såna här frågor.

Hoppas du får någon ordning på alla funderingar!

Det här med följ med ska egentligen likna vårt gå fint och varsågod. När man gör följ mig ger man också ett varsågod då hunden får gå och nosa fritt. Dock har inte vi tränat med någon koppelryckning när vi tränat in gå fint utan vi har stannat och väntat in att hon ska lugna ner sig, visat henne till vår sida igen ("här" och klappa med handen på benet) och sedan gått igen. Vi har ju tränat att hon ska gå på samma sida hela tiden men tydligen börjar man med det senare vid denna metod, att när de är så här unga ska de bara ha uppmärksamhet, ganska logiskt kanske, att uppmärksamhet är viktigare än exakthet.

Om det kommer upp något på en kurs som man inte är bekväm med tycker jag absolut att man ska diskutera det med instruktören. Man får förklara varför det inte känns bra och höra ifall instruktören har en vettig förklaring. I Sverige är det inte tillåtet att plåga djur, jag antar att man själv får välja om den gränsen går vid koppelryck eller någon annanstans.

Jag kommer inte att spela med på något som jag inte är bekväm med men däremot lyssnar jag gärna på vad hon har att säga och tar till mig det som känns rätt för oss och Skade. Jag har bara träffat instruktören en gång så jag har inte fått någon förtroendeingivande relation till henne, men däremot känns hon väldigt öppen och trevlig. Hon är väldigt fin mot Skade och påpekar hela tiden hur viktigt det är att vi är försiktiga med henne, att hon är ung och väldigt lyhörd och inte behöver för hårda metoder. Om hon ser lite nedstämd ut ska vi under kursen uppmuntra henne till att fortsätta och inte tvinga henne till det. Hon ger mycket pauser att ta igen sig, vila och springa runt fritt. Jag tror att vi tillsammans med instruktören kommer att kunna forma något som passa oss. Man kan t.ex. använda samma metod vid koppelträning, att vänta håll när hunden är på väg bort, men utan att rycka i kopplet.

Det svåraste tycker jag är att bestämma sig för om det är ok med en kortare tid med obehag för att det ska leda till ett friare liv för hunden. Vår hund är en renodlad jaktras och det är det vi vill använda henne till. Men om vi inte har blind lydnad på henne kommer vi inte kunna använda henne till jakt. Hon måste kunna stå öga mot öga med ett vildsvin och komma på första inkallningen eller jaga ett springande rådjur och stanna på minsta signal, annars har vi snart en död hund. Alternativet är att inte träna henne, hon blir för dålig för att vara en jakthund och hon får spendera resten av livet med "hitta-på-uppgifter" som hon egentligen inte är skapt för. Vi kommer lägga ner den träning som behövs för att Skade ska få göra det som alla jämthundar brinner för. Men då kommer mitt andra dilemma, kan man inte träna in detta på något annat sätt?

Det går inte att belöna med godis vid alla tillfällen. För en jakthund är jaktlusten större än matlusten. Hon vill också hellre jaga en springande hare än en studsande boll eller fladdrande leksak. Som någon sa; här står jag och viftar med en tusenlapp och så springer det förbi ett rådjur som är värt tiotusen." Det känns som att jägareförbundet borde ha koll på hur man bäst tränar jakthundar, men jag kommer ändå att forma träningen efter oss och vad vi är villiga att göra mot vår hund.

#13-14 kloka tankar tycker jag. Vår hund (boxer) kommer ju bli rätt stor och kan vara riktigt envis, så jag känner som du, det gäller att ha bra ordning på honom. (men inte på liv och död som för er). Gäller att hitta en bra nivå, som ger bra resultat och en bra relation. Kursledaren verkar ju lovande hur som. Lycka till med fortsättningen!

Ja, jag tror att vi har hittat ett tänk som kan passa oss. Det har blivit flera sömnlösa kvällar och rådbråkande i hjärnan innan jag hittat rätt. Jag var en av dem som inte ens ville sätta ett halsband på min hund (varför skulle jag trycka på hundens hals när det finns utmärkta selar att köpa) och nu fick jag plötsligt bestämma mig för om det är ok att utsätta hunden för något obehag för att nå ett större mål.. svårt att bestämma när man inte vet om det finns andra metoder som skulle fungera lika bra.

Jo det är ju så med större och lite envisa eller tuffa raser, att man måste vara noggrann med träningen. Eller som vår instruktör sa till oss, vår tjej är väldigt tuff och framåt men samtidigit vänlig. Men med utebliven eller fel träning är hon definitivt i riskzonen för att bli en dominant och aggressiv hund, och det håller jag verkligen med om. Lättlärda och modiga hundar kan man ju även (råka) träna till fel beteenden.