Min hund blev likadan, helt plötsligt. Hon har alltid varit 100% barnvänlig och människovänlig i överlag, aldrig huggit varesig djur eller människor någonsin och alltid varit tålig och så. Men i höstas började hon morra och flyga på barn, och fick inte bukt på det. Så vi stod i valet och kvalet med att ta bort henne eller inte.

Usch :( jag ahr ju det valet också, låter dumt att säga han har ännu inte visat något mot barn, men vill verkligen ge honom en sista chans i livet. För han är ju pigg och kry och mår toppen, och finns det någon som skulle kunna ge tips råd osv så tar jag emot dom med öppen famn

Eftersom det postades flera trådar om samma sak, så tog jag bort en del av dem. I en av trådarna hade AnneN svarat, och jag kopierar in hennes svar här:

"En tanke bara, kan det vara så att han nu sedan ni fått barn inte får lika mycket motion och mental träning som han fick innan och även lika mycket uppmärksamhet i övrigt?

Det "fel" många hundägare gör då de får barn är att de "glömmer bort" hunden och liksom skuffar undan den lite istället för att låta hunden vara delaktig i bäbisens liv. Tex är det vanligt att man inte låter hunden pussa och nosa på bäbisen, tycker hunden är i vägen vid blöjbyten, matning, mm.

Tipset i så fall är att låta hunden vara mer delaktig, lär den tex hämta en ny blöja ur paketet, markera när bäbisen har bajs i blöjan, leta reda på tappade nappar, borttappad snutte. Låta den ligga lugnt bredvid bäbisen på en filt på golvet eller i soffan/sängen. Gå ut mycket med barnvagn och hund och lär hunden allt från att gå fint bredvid barnvagnen, dra barnvagnen om hunden gillar att dra, plocka upp sånt som eventuellt tappas på marken, mm."

Jag tycker AnneN:s svar var väldigt bra!

SOm hon sa, hunden kanske får mindre uppmärksamhet m.m av er

Jag skulle nog inte säga att han är aggressiv, snarare osäker. Antingen är man agressiv, eller så är man det inte.

Lägger man svansen mellan benen är man osäker.

Hur har aktivering/ uppmärksamheten osv. kring hunden sett ut sedan du fick barn? Vad är det för ras? Bakgrund?

Han har fått vara delaktig från den dagen vi kom hem från BB Hämtade honom redan samma dag, och han pussar och ligger brevid jämt, och jag ska inte ljuga och säga att han fått loika mkt uppmärksamhet,ibörjan hade vi de svårt då vart det inte lika långa promenader och lek i snön, men det har trappats upp vi går långpromenader badar i sjön leker busar, och när barnet är hos sin pappa så gör vi extra roliga saker tillsammans, minst 2 ggr i veckan är vi på agillitybanan och leker av oss.

men nu har han även börjat vakta Lillen, han har lsutat leka med sina Tjejer, blivit en riktig sur gubbe mot andra hundar, hanar har han väl aldrig gillat efter en liten olycka. Men Tikar ha ALDRIG varit problem

lämnar ju aldrig min hund hemma om jag och Lillen ska göra något, utan Han får ALLTId vara med oavsett..

AnneN svara bra som vanligt :)

men detta låter som 5 nämner mer osäkerhet och där måste du börja träna upp för få en stabil hane igen. Och låt ingen hälsa på hunden är mitt tips. Bra att du ska göra grunlig vetrinärundersökning har tips att du även kan läsa lite bra hundböcker samt kanske gå kurs med honom för få bukt på detta. Bättre ta tag i det nu :)

Han kanske känner revanch (eller hur det stavas) mot barnet? Det är liksom inte han som är nummer 1 längre på samma sätt som förut och att han vill ha matte för sig själv. Hoppas någon förstår hur jag menar.

Jag tror du måste visa att hunden inte behöver markera mot andra utan att du klarar av situationerna själv. Du har kontrollen över situationen och inte tvärt om, han ska egentligen inte behöva bry sig.

Tycker du ska säga åt folk att inte hälsa på honom så han lär sig att andra inte är något hot. När han inser det kan du låta honom hälsa på andra, på ett neutralt ställ, utan ditt barn och låt honom ta initiativet. Han måste inte hälsa. Då lär han sig nog att du klarar dig själv och att han bara behöver följa med utan att vara på sin vakt hela tiden.Det kräver ju en delav dig på så sätt att du verkligen måste se till att han inte blir trängd osv.

När en hund visar helt ny aggressivitet som inte funnits där innan så rekommenderar jag alltid en veterinärundersökning, det är OFTA det beror på något fysiskt. (Tänker på hur grinig jag själv blir när jag har ont.)

TS vad jag undrar är hur DU har ändrats?

Är du mer beskyddande nu när du har barn? Utstrålar du en större osäkerhet? Känner din hund att det är den som numera har ansvaret att skydda flocken? Kanske ligger din hunds problem helt enkelt där?

Jag försöker alltid att analysera mitt eget beteende om problem uppstår hos mina hundar.

#11 Intressant synpunkt!

En viftande svans behöver inte betyda att den är glad.

Tycker att du ska tänka på det som #11 skrivit, det kan vara du som förändrats enligt hundens synpunkt på något sätt.

Jag tycker själv att jag är densamme som jag avr innan, och som sagt alltid låtit Java vara med när jag tex bytt blöja lekt på golvet mysigt i soffan osv. och som #5 undrar han är en kort hårig collie 3 år om en månad, bakrund, vet inte riktigt hur du menar men han har alltid haft en husse som helt plötsligt försvann och hans bästa hund vän försvann också.

Men vänner till familjen går jätte bra och han älskar ALLA barn pussar och kelas med dom..

Och vaktar William det gör han ju, och nu är det prio 1 veterinären sen får jag se vad dom säger, kan ju vara en sån simpel grej också att han tex har ont i en tand elelr något, och att han visar det genom att vara elak..

Vi brukar leka drag kamp aport agillity osv aktiveras på många olika vis och har aldrig fått "vinna" tex en dragkamp, och han kan loss och grejer, även lrt honom högeroch vänste, vi åker inlines och promenerar och leker, men efetr allt som hänt så har även jag blivit osäker, och jag litar inte på honom. så vågar inte släppa honom lös coh ute får han ha halti på sig..(rekomendation) han bryr sig inte om den alls, utan lunkar på..

Det som gör mig extra osäker är att han inte skämms efter att han har huggit :S?!

#14Men om han är osäker så brukar de väl inte "skämmas"?

Hitta ett inhägnad område och låt honom springa lös där. Annars tror jag att han blir understimulerad, och förmodligen mer vaktig och sånt.

Viktigt att fråga sig hur han var innan. Kanske kastrera? Är han spänd och har svansen mellan benen tvinga honom inte att hälsa! Han är osäker då blir det så. Har du börjat bli mer nervös sedan bebisen kom så påverkar det jättemycket

Om du försöker slappna av när du är med hunden och bebisen tillsammans, kanske hunden förstår att deninte behöver oroa sig. Om du blir osäker och hunden har förtroende för dig, då kanske den också känner sig osäker?

Jag är ingen hundpsykolog, men det kanske funkar?

Jättebra sagt # 17. Gärna lååånga promenader med vovven och barnvagnen så han är riktigt trött.

Han låter ju inte understimulerad. Men hundar känner sååå väl när vi är osäkra och då tar de ledarerollen eller reagerar med osäkerhet. Gå rak i ryggen och titta sakt fram, tala lugnt och låt inte hunden dra i kopplet.

#14 var det längesedan hans husse & bästa hundvän försvann? Även sådana förändringar i hundens liv kan påverka och göra att hunden känner sig osäker och otrygg.

Det här lät inte roligt.

Spontant så tycker jag det verkar som att hunden lärt sig att bita ifrån för att få vara ifred. Kan det vara så att hunden behöver mer lugn runt sig? Om det är en sådan hund som din bild visar (collie?) så är de ljudkänsliga, och kan få problem "med nervighet" när de bor i flerbarnsfamiljer. Testa att ge hunden en egen plats i ett lugnt rum därhemma.

Hund/djurviskare är nog ingen idè, däremot börjar ni i rätt ände med en veterinärkontroll med utgångspunkt just i att hunden börjat bitas utan synlig anledning. Har själv haft en collie (blue merle) som var nervig och ljudkänslig efter att ha bott i småbarnsfamilj, hon nafsade folk som lät underligt, särskilt de som var högljudda eller som hade en ljus stämma i skrattet eller rösten. Hon flög också på gräsklipparen och traktorn och bet, när man startade dem, om hon fick möjlighet. Det var ljud hon reagerade på. Eftersom vi inte hade barn så behöll vi henne till hennes ålderdom. Tror inte du ska behöva avliva hunden, eventuellt omplacera till en lugnare miljö?

En hund skäms aldrig. En hund gör vad den anser sig behöva göra. Den har inte dåligt samvete, den anser sig inte göra fel. Den ångrar sig därför aldrig.

När en hund biter, finns det ALLTID anledningar. Det är så oerhört unikt att en hund  skulle "bita utan anledning" så det går nog inte ens hitta ett enda tillfälle när det stämmer. Det bottnar ALLTID i något.

En sak till: Kontakta uppfödaren, de kan ha svar på många frågor och de kan också vara intresserade av att hjälpa till vid en eventuell omplacering.

Lycka till.

har varit i kontakt med uppfödaren redan, har väldigt fin kontakt med henne.. vi går långa promenader dagligen coh jag är inte nervös alls när Bäbisen är med, och nu senaste dagarna har han börjat vakta på mitt ex han vägrar lämna hans sida..

visste inte att dom kunde vara så ljudkänsliga som #21 säger, men kan vara bra att veta, då Williams skrik är väldigt "flickigt" det skär igenom märg och ben.

Java har visat många gånger när han gjort dummheter när jag sagt ifrån att han skämms, så det att dom aldrig skämms tror jag inte riktigt på.

Hans hund vän försvann för ca 3 månader sen och hans husse träffade han för sista gången för 2 veckor sen,..

men håller nästan tummarna att vet. hittar ngt på fredag som går att bota, och omplacering är inget alternativ då han fått flytta runt massor och vi har bott lite här och där refetr det tog slut med hans husse, och nu har vi äntligen landat och bott här i 6 månader nu och här är verkligen HEMMA.

Nu har han ä'ven börjat med att han puttar på bäbisen med nosen för att sedan ignorera honom, även ignorerar mig, precis som en trotsig unge/tånåring basra går in i ett skal. och många som träffar honom nu säger att han är med men hans blick är någon annanstans

#24, Det är inte att skämmas, det är att visa underkastelse. Fortsätter du att skälla/vara negativ mot hunden då, så får du en osäker hund. Direkt du säger till, om hunden gör nåt den inte får, om den slutar och visar underkastelse, ska du berömma den för att den öppnar upp för kommunikation :)

Hur har det gått hos veterinären? Hittar de någon orsak till hans ändrade beteenden?

Håller tummarna för att det ska klarna för er och att du kan ha kvar hunden!

Måste bara säga att du har en väldigt vacker hund! Älskar kortisar! Hoppas att allting löser sig :)