Måste bara påpeka, att det är väldigt mycket krav att ställa på en blandrashund - själva problematiken i att köpa en mix är ju faktiskt att man inte kan vara ett dugg säker på vad man får. Och så mycket mer kostar det inte heller att köpa en renrasig; det är ju dessutom en engångsutgift. Bara det att äga en hund kostar ju i längden en förmögenhet med alla vaccinationer, försäkringar, utrustning, mat, veterinärsbesök etc.. Jag kan i alla fall inte rekommendera det, min första hund var en blandras och han visade sig senare vara enormt instabil i psyket och fick till slut avlivas då han började bitas och hugga helt okontrollerat. Mina föräldrar köpte en blandis; han hade ett underbart sinne men hans höfter var missbildade (visade sig när han var 1-1½ år och musklerna inte själva kunde bära tyngden av honom längre).. Stora benpartier fattades, och han var tvungen att avlivas :( Klart att det finns många solskenshistorier också, med fina vällyckade blandisar, men köper man en SKK-reggad hund vet man iaf att det varit avel under kontrollerade former.

Slutligen, vilken fin bild :) Och lycka till med valpletandet!

Håller med #1, det blir nog väldigt svårt med alla krav om ni vill ha en blandras.

Om du vill ha en blandras och "vill veta vad du får" så satsa på en till omplacering istället! Den typ av hund nu verkar gilla till utseendet (självklart måste också mentalitet vara rätt för er) brukar det ju finnas en hel del av hos hundstallen.

Vi har ju lyckligtvis endast haft solskenshistorier då alla 3 av våra tidigare blandraser varit friska som nötkärnor livet ut. Varav en endast blivit ormbiten som unghund.
Min mor är dessutom väldigt säker på att hon vill ha en valp då vi inte haft en på 8 år. Jag själv har redan börjat kolla runt på det sheltret vår nuvarande hund kommer ifrån. Där de redan vet hurdana hundarna är och hur vi har det hemma.

Just mentaliteten tycker jag ofta är väldigt lik föräldrarnas, även om det tyvärr kan ske missöden.
Antar att vi helt enkelt fastnat för mixar då vi haft sån himla tur tidigare :)

Men jag uppskattar att ni försöker banka lite vett i skallen på oss! Dock känner vi att det är lite halvbråttom pga vår andra hund, som helt klart skulle älska att ha en valp i hemmet.
Så… en något aktiv hund, helst lite satt i kroppsbyggnaden, lättlärd och liten/mellan i storleken, blandras eller inte. Det är i princip de grundkraven vi har :)

#1
Tack så mycket!

Den första rasen som ploppade upp i huvudet på mig när jag läste är faktiskt staffen!

En hund som är väldigt förarveka, gärna vill vara till lags, är gärna med på det mesta utan att kräva jättemycket aktivering, "satt kroppsbyggnad".

Håller med #4.
Tror att staff eller kanske amstaff skulle passa er bra.
Även jag skulle rekommendera att köpa en SKK-reggad hund. Trots att jag själv inte gjorde det för 5 månader sedan..

#4

Det är något vi faktiskt har funderat på! Dock har vi ingen bekant som har någon erfarenhet av dem, och vad jag hört rent flyktigt så är det en rätt krävande ras. Men sen ska man ju inte döma hunden efter håren heller :)

Men absolut, en staffe är helt klart något vi skulle kunna tänka oss. Även en amstaff som #5 kom med som förslag.

Många kräver ju att man ska ha erfarenhet av rasen, tyvärr. Men nu vet jag iaf att jag inte är helt ute och cyklar!

#6 Om man jämför så tror jag att staffen är "enklare" än amstaffen. Har själv en 11 månaders amstaff som är väldigt lugn och snäll. Dock så får hon ju såklart sina glädje samt busryck, men överlag lugn. Kan ligga o slappa i soffan men älskar samtidigt o jaga boll, busa eller gå ut på promenader. De flesta andra jag har träffat eller sett har varit mkt mer energiska och verkar kräva mkt mer än vad våran gör. (Vissa som man ser vet man ju dock inte hur mkt mental aktivering de får).
Men mkt där handlar ju om hur föräldrarna är osv.

#7

Just det vi har gått och gruvat över. Det finns flera staffar och amstaffs i området där jag bor och från vad jag har sett så är det amstaffarna som får mycket mer mental och fysisk träning än staffarna. Ägarna är ute på joggingrundor och cykelturer runt hela stan.
Det är ju dock som du säger från hund till hund och beror på föräldrarna.

Det bästa vore ju om man hittade en kull i närheten, så att man också fick möjlighet att spendera lite tid med föräldrarna.
Jag får ta tillfället i akt och fråga ut en av de med staffe som vi brukar stöta på när vi är ute och går!

#8 Okej :) Det kan mycket väl vara så, har dock ingen egen erfaranhet av staffarna. NinaH har ju skrivit att de inte kräver jättemkt aktivering.

Ja, det skulle ju vara toppen! Tror att staffarna är lite mer ovanliga o att det inte finns lika många uppfödere än om man letar efter amstaffs.
Ja fråga ut ngn, det är ju jättebra att få en bild av ngn som har rasen! :) Meddela gärna vad de sagt sen :D

Boxer tyckte jag passade bra in på beskrivningen :)

#9
Nej, amstaff kullar hittar jag hur mycket som helst av, dock väldit få staff kullar i våra trakter. Men då det ändå inte kommer bli av riktigt än kan man bara vänta och se :)

Det ska jag absolut göra!
Den staffen vi brukar träffa är en riktig pärla. Jag har alltid varit lite halvnojig med att låta två hanhundar, som knappt känner varandra, leka tillsammans. Speciellt innan jag hade lärt känna min adopterade hund. Men de leker superfint ihop! Så det ska bli spännande att se vad vi får för tillskott i familjen.

#10
Är inte boxern en väldigt krävande ras? Mycket mentalt med spårning och liknande? Nu var det längesedan jag stötte på en boxer, men har dessutom för mig att de är rätt stora också.

#10 Väldigt krävande är dom inte, men eftersom det är en brukshund så behöver dom ju få jobba en del mentalt.

#11 Ja jag tror att det är så över lag.. Ja men det kan ju vara bra att kolla en tid innan så man kan vara snabb om en uppfödare skulle få valpar när det passar en :)
Jag förstår dig. De brukar vara riktigt fina ju :D Funderade på en staff innan vi valde amstaff till slut. Berodde mest på att vi inte kunde köpa valp, och då var staff-utbudet inte alls stort.

#12
Tyvärr tror jag att en boxer kan bli en lite för stor chansning för oss, om man inte råkar stöta på en kull med föräldrar som möjligtvis är lite lättare att stimulera.
Vi bor i en liten stad, med relativt bra motionsrundor. Men det ska nog helst inte vara allt för stor skillnad på den kommande och vår nuvarande hund. Som inte kräver mer än medelmåttig motion och träning. Har hört "skräckhistorier" om boxrar som praktiskt taget klättrat på väggarna ifall de blir utan träning i en eller ett par dagar.
Men boxer är något vi har kollat upp tidigare, innan vi skaffade vår nuvarande kille!

#13
Förut pratade vi på att kanske ta en omplacering, då jag studerade och mamma fick förlängda arbetsdagar. Men nu är situationen annorlunda och för stunden går jag hemma utan att ha något speciellt för mig. Dessutom har vi just flyttat väldigt centralt och mamma har endast 2 min gångväg till jobbet.

Men det känns spännande att börja leta iaf! Speciellt då vi inte haft valp på så länge :)

#14 Eller iof så var hon 6 månader, ska lite valp. Men inte valpvalp om du förstår hur jag menar ;)
Okej, men då är det ju kanon att kanske skaffa en valp. Ja det förstår jag att det är :D

Så vilka raser lutar det åt nu? Vet ju att du skrev tråden idag, men tänkte om det blivit något klarare ;)

#15
En äldre valp är faktiskt något vi ser som ett "ifall att det inte skulle finnas en kull", men det är bla min mamma som vill vara med från början. Hon tycker det är lite jobbigt att knappt veta något om vår nuvarande hunds bakgrund. Vilket jag känner likadant för, men samtidigt är det lite charmen också, med tanke på hur underbar han är :)

Haha. Det lutade ju faktiskt åt staffe-hållet innan. Men sedan var det ju blandraser vi såg som förstahandsval då priset på renrasiga kan bli gräsligt höga, speciellt om de ska vara reggade i SKK.
Dessutom har mamma haft lite emot just bullterrier-raserna pga alla "skräkhistorier" hennes väninnor och media slängt i henne. Men jag jobbar på att bevisa motsatsen!

#16 Ja okej, när man väl hittat kennel (om det är det ni är ute efter) så kan man ju kolla om de har omplaceringar som inte är så gamla.
Visst är det ett plus att vara med från början, det tycker jag med. Jo men det förstår jag! :)

Jasså, det gjorde det ;) Jo de blir ju lite högre då. En staff ligger nog på ca 12.000. Kanske mer kanske mindre. Men du kan ju hitta en som är renrasig men ej reggad. Tex om både mamman o pappan har stamtavla men att de av ngn anledning ej är reggade. Kanske är svårt att hitta dock. Men så är det ju bara en egångssumma och man vet ju mer vad man får än om man köper en blandisvalp.
Ja du får visa henne massa bilder på massa söta staffar. PLus att hon har väl med träffat den ni sett på promenaderna? Det måste ju vara ett plus :) Jag tycker inte heller att det är så mkt staffar som är inblandade i sådant. Sen är det ju till största del upp till ägaren, vad man gör utan hunden. Jag hejar på dig!

#17
Precis!
Det är ju tyvärr priset vi är mest nojiga över, speciellt då tikar oftast är ännu lite dyrare. Men det är som du säger, precis alla är inte reggade men har stamtavlor iaf:)
Och en valp på 5-6 månader är ju egentligen inte nån större skillnad än om man skulle ta en yngre.

Och det är faktiskt denna staffis som vi mött som fått henne att ändra åsikt ang rasen. Vilket jag är mäkta imponerad av! Jag står i skuld till Robban, eller "Robert", som han så charmigt heter.

Man ser ju ofta vad det är för "folk" som skaffar den här rasen, vilket har hjälpt till att förstöra deras rykte. Dessutom mycket program på TV som hjälpt till med det. Så det är riktigt synd tycker jag, med tanke på hur goa de verkar vara :)
Sen är det nog många, inte minst sagt min farmor, som tycker att de ser "hotfulla" ut. Men det hoppas jag också kunna ändra på om detta blir aktuellt.
För mig räcker det nästan bara med att se de där små söta "bekymmersrynkorna" för att smälta totalt! :D

#18 Okej jag förstår, men brukar det verkligen vara så? :o Att tikarna är dyrare. När jag brukar kolla på annonser brukar det mestadels alltid vara samma pris.
Nae, man missar ju när de är riktigt små såklart. Men våran var rumsren o klar när vi fick henne, mkt skönt ;)

Okej, vad roligt! :) Haha snyggt namn!

Jo precis, det är ju ofta så med dessa raser. Vilket är väldigt synd. Jo det tror jag också att det är, min är så nyfiken också så hon vill gärna glo på allt o alla. Ja de är ju för gulliga då :D
Min plastpappas mammas sambo (70+) backade direkt bara han fick höra vad vårt hjäta var för ras =/  Han betedde sig väldigt dumt mot henne också, vilket gjorde mig riktigt förbannad.

Jag kom att tänka på ytterligare en ras nu, Fransk Bulldog. Även dessa otroligt charmiga hundar. Har väl de mesta egenskaper ni efterfrågar. Denna är ju indelad i gruppen 9, sällskapshundar, så de kräver inte heller jättemkt aktivering, men är ändå en fruktansvärt allert och rolig hund. Som även kan ligga o mysa i soffan i evigheter.

Dom flesta SKK-reggade hundarna kostar 12.000kr oavsett kön. Är bara på dom mindre hundarna eller mer speciellt raser som tikarna brukar vara dyrare.

Tycker ni ska vänta med att skaffa valp tills ni har pengarna till en renrasig. Oftast kostar en blandras 6-7000kr och då är det bättre att spara ihop kanske 5000kr och få en renrasig.

#20 Ja det var så jag tänkte att det brukar vara..

#18 Var väldigt försiktig med att köpa en "renrasig" oreggad hund. De enda anledningar som finns för att inte registrera en renrasig valp är i princip för att någon av föräldrarna var för ung vid parningen eller mer vanligen att någon av dem eller båda har avelsspärr/anses inte duga till renrasaveln och därmed alltså kan bära på både det ena och det andra i generna. Många gånger är det oseriösa uppfödare som bara har pengar framför ögonen och inte kommer att ge dig som köpare något stöd efter att du köpt valpen, som en seriös uppfödare alltid gör, och ibland är det ännu värre saker bakom som rena valpfabriker och smuggelhundar.