Tycker de flesta rashundar kostar runt 10 000, antingen mer, eller lite mindre.

Blandrashundar tror jag kostar lite mindre, har hört att dom också håller sig friskare än renrasiga hundar:)

#2 Det stämmer, men nu frågade hon hur mycket renrasiga kostar ungefär.

Sen beror det väl på vilka raser man korsar. Är det två hundar med kända ledproblem, så är det ju inte så smart….

Och jag har hört att det gäller om det är förstaleds.

Okej, så nu känns det som om jag får satsa på en hund som behöver ett nytt hem, mer än en renrasig valp, för 10 000 har jag inte =p

Men det är inte bara hunden som kostar  Förskäkring, mat vaccinationer, leksaker, godis, tuggben, massa tillbehör till hemmet osv..

#5 Jo, det vet jag, och det kan jag lösa, har ett konto med besparingar, men tänkte inte att alla dem skulle gå till EN hund.

Jag är ju en planerare, så om jag nu bara kan bestämma hur jag ska gå till väga med allt, kommer det gå bra, kommer inte att stå där med en hund i behöv av en massa tillbehör och veterinär utan att kunna betala…..men så blir ju fallet om jag köper hunden för 10 000 =p

tycker gott du kan kolla efter en hund som behöver nytt hem :) Det finns lite man bör läsa på iaf och även gå sen kurs för lära sig o lära hunden lite. Sen finns det ofta omplaceringshundar som är renrasiga, bla kan du gå in på (obs denna ras kräver lite mer pälsvård oftast) men på http://www.pudelklubben.se/ finns det omplaceringshundar det finns olika rasklubbar många av dom har omplaceringsanonnser med. Sen finns det olika omplaceringssidor du kan kolla på :) här ser du olika hemsidor : http://www.hundar.org/omplacering-hund.php man bör dok räkna med en hund kostar lite även omplaceringshundar. Det finns inne på blandrashundar bra att läsa vad man ska tänka på när man skaffar en hund. Försäkringen ska övertas,vetbesiktad inte äldre än 7 dagar tror jag det är mm mm :) Läs på och hoppas du hittar en hund ps jag tycker inte det var nån uppoffring man gör tvärtom :)

Vi har köpt en "omplacering". Hon var 6 månader när vi hämtade henne. Kostade 6000 kr. Hon har endast en ras i sig, men ingen stamtavla. Så hon är ju alltså reggas som blandrashund.

Kolla upp vad försäkring kostar för rasen du är intresserad av, det är ju ganska olika. Även hur hög självrisken är om veterinärvård sedan krävs är ganska så varierande.
Du kan ju även räkna på vad maten för din hund skulle kosta. Det är lätt att hitta info på nätet hur mkt en hund som ex väger 10 kg ska äta av ett visst foder varje dag så är det bara ränka ut hur länge en säck av det fodret skulle räcka o alltså hur mkt det skulle kosta per månad. Jag gjorde så när vi skulle byta foder :)

Vad gäller alla andra hundtillbehör som behövs så blir det ju endel på en gång. Men det är ju bara att jämföra varor i olika butiker, vi gjorde så och det blev inte alltför dyrt :) Sen kommer man ju alltid på mer saker man vill ha till sin prins/prinsessa ;)

Har räknat att min vovve kostar ca 550 kr/månad allt som allt.
Skulle ha råd även fast jag studerade, är ganska sparsam av mig annars.

Det som var svårast att komma fram till var om vi verkligen hade tiden som en hund kräver. Har dock inte varit några problem. Behöver dock hundvakt ibland, och sådant kollade vi självklart upp innan. Vilka som skulle kunna tänka sig att hjälpa till osv.

Vad har du funderat på för ras?

Jag köpte min renrasiga tik som omplacering, 5 år gammal och 2000:- gav jag. Hon har lyst upp hela mitt liv och numera vaknar jag alltid med ett leende på läpparna ,tack vare henne.

Stirra dig inte blind på priser, hitta en hund som passar just dig, det är det viktigaste.

Det finns massor med omplaceringshundar som bara väntar på att någon ska välkomna dem i sina hem, både renras och blandisar. På tex blocket.se hittar du mängder!

#7 tack för hemsidorna!

#8 Jag har inte direkt någon ras i sikte än, men efter att ha läst lite vet jag, att jag inte ska ha en terrierhund, eller någon hund som kräver mycket aktivitet. Jag ska ju studera och det kommer bli en del tid hemma.

Jag kommer ha behov av mycket gos och vilja ha hunden i knät, så en som gillar att gosa är ett måste!

Och eftersom det är min första vovve, vill jag inte ta mig vatten över huvudet, så en lagom liten som inte är starkare än vad jag är och inte har allt för krävande päls.

Jag är inte speciellt förtjust i chiuawor (eller hur det stavas?), nakenhundar, dvärgspetsar eller liknande. Men det finns ju många raser och blandraser, så jag lär väl hitta en som jag blir kär i =p

Sheltie ?

"Jag ska ju studera och det kommer bli en del tid hemma" - du är medveten om att du inte kan lämna en hund vind för våg bara sådär? Även om hunden är ensamhetstränad kan allt det där inlärda försvinna när den flyttar till nytt hem, och där allt är främmande.

# 12 Om min kursplan ser ungefär ut som den de hade förra året, är inte föreläsningarna mer än 2 timmar åt gången och har oftast inte fler än två om dagen, så jag får gott om tid till den mellan lektionerna.

#12 Men hon är ju hemma skrev hon ju? Då hinner hunden ju vänja sig vid sitt nya hem,

Oj uppfattade det som att hunden skulle få vara ensam en hel del, ursäkta.

#15 Okej.

Ingen fara =)

# Ja, shelties är mer min typ av hund, den står på min lista över potientiella raser =D

Finns för och nackdelar med allt, så även att välja vuxen eller valp, en vuxen omplacering kan man sällan veta exakt vad den varit med om i livet och kan få vara beredd på att jobba bort en del problembeteenden.

Valpar tar tid att få rumsrena, de får inte lämnas ensamma mer än mycket korta stunder (tex för att springa ut med soporna) före 4 månaders ålder och med både valp och vuxen så kan ensamhetsträningen ta lång tid och bör vara ordentligt tränad för det även för att lämnas bara ett par timmar per dag.

En annan sak att fundera över är hur mycket tid kommer du att ha för att aktivera hunden både fyskiskt och mentalt varje dag då du studerar? Vet av erfarenhet att studier kan ta upp nog så mycket tid och vill man hinna plugga för att få bra betyg kan ofta djuren hamna lite i skymundan.

#19 Ja, det är sådana saker jag funderar över, men om jag känner mig rätt kommer det nog bli mina studier som försummas och inte vovven. Men jag vill helst klara av båda.

Är det inte så att hundhärbergen kan hjälpa en att hitta en hund som passar bäst? Så om jag hittar ett en tid före, så kanske man kan prata om det några gånger och komma och få umgås med hunden lite och få höra bakgrunden osv?

#2 Blandraser ÄR inte friskare än renraser. Lever man i den tro när man köper hund kan man vakna upp med en smäll…

TS om du vill ta en omplacering så är mitt råd att se dig om bland folk du känner först och främst. Har du någon vän som känner någon som ska omplacera en hund? Det är lite lättare att få veta mer om dessa hundar än om du tar en omplacering från ex blocket. Då kan du i princip få vad som helst. Fördelen med att ta en vuxen hund är att du vet lite mer om den då. Om den har varit mycket sjuk så kanske du ska ta en annan hund. Men då gäller det som sagt att du får kontakt med en seriös omplacerare. Ta inte en hund du inte vet något om.

#7 Visst kräver Pudel lite pälsvård. Men den blir vad man gör den till. Jag har klipphundar som kommer till mig 2-3gånger/år och då klipper jag ner dom med 10àns skär rakt av. Min Pudel som jag har kvar här hemma klipper jag ner helt med 3-5mån mellanrum. Han är ful, jag vet. Men han kräver inte speciellt mycket pälsvård. Vill man däremot ha en snygg Pudel får man lägga lite mer tid på pälsen beroende på kort eller lång frisyr.

TS

Jag är student och skaffade min första egna hund för lite drygt två månader sen.

Jag valde att skaffa en omplaceringshund eftersom att jag ville slippa rumsrenhetsträningen och jag ville ha en hund som redan var hyfsat ensamhetstränad.

Nu blev det ju mer problem än väntat med ensamhetsträningen och det får man räkna med när man väljer en omplaceringshund. Saker som har fungerat i tidigare hem kanske inte fungerar när hunden kommer hem till dig eller så kanske den förra ägaren förskönar saningen lite ibland

Men att kombinera studier och hund går hur bra som helst tycker jag. Jag har går en ganska tidskrävande utbildning men med få föreläsningar så jag kan ju välja att förlägga min studier lite hur som.

Valde också en lite mindre hund. Fördelen med det tycker jag är att foderkostnaderna inte blir jättestora och min hund är inte så krävande i aktivering men om jag vill så är han på och orkar det mesta.

De svåraste kostnaderna som jag tycker är när man ska gå kurser, speciellt för mig som gärna inte tar av min buffert. Men det är ju bara en planeringsgrej egentligen.

Dock tror jag det är viktigt att ha en rejäl buffert när man är student för det blir lätt oförutsedda utgifter och sånt brukar kunna vara svåra att balansera när man har en liten inkomst.
Sen har ju saker och ting en förmåga att komma samtidigt, hunden blir sjuk på jourtid, bilen havererar och cykeln blir stulen. Okej, nu kanske jag överdrog lite grann Men det är bra att ha i åtanke.

# Jag förstår vad du menar med den här bufferten. Jag har redan en buffert på 10000 som jag ska ha till när jag börjar studera. Jag har jobbat ihop pengar i ett år nu och ska resa över hela sommaren.

Om jag har pengar över när jag kommer hem är det ju bara bra också. Jag har tankar på att skaffa ett extrajobb om jag har tid. Ett som är enkelt, ex läxhjälp, barnvakt eller liknande. Hoppas att jag hittar en lägenhet som inte har för hög hyra också.

Annars är jag väldigt bra på budgetar och är det så att jag inte lyckas få mer än fullt studielån med bidrag får jag ju arbeta med det, dra in på andra saker. Jag känner verkligen att jag vill ha en vovve och om viljan finns där på riktigt så finner man ju en lösning som fungerar.

#24

Ja visst går det att ha hund om man bara har studielån och bidrag. Jag klarar ju av det. Har en ganska hög hyra också… Det är ju bara en fråga om prioriteringar, men jag kan väl säga att jag inte känner att jag missar särskilt mycket på så vis. Klart att jag gärna hade shoppat mer om jag hade kunnat men i annat fall så känns det helt okej med budgeten. Det är inte så att jag måste leva på nudlar i slutet av månaden

Bra att du tänkt på detta med bufferten dock, för jag känner i alla fall att det inte blir så mycket sparande nu när jag väl har hunden.

22  Helt klart nertrimmad pudel=mindre borstning :) Men just det att trimma ner så ofta är ju en del pälsvård med den ska badas innan o sen har vi deras öron som ska ses över. Frisk bra ras oftast :)

#26 Jag känner en kungspudel, hon är charmig, något pippinett ^^ Men jag tror de klipper hennes päls lagom kort. Hon har aldrig det dära pudelfluffet.

#10 Okej, bra att du tänker så. Bättre att man verkligen klarar av hunden än att man som du säger tar sig vatten över huvudet.
Om en hund är gosig/kelig har väl egentligen inte så mkt med ras att göra, mer med personligheten.
Men om du vill ha en hund som inte kräver så mkt kan man ju alltid kolla under grrupp 9, sällskapshundar. Cocker spaniel är ju väldigt söta o snälla passar nog bra som förstahund. (är dock osäker om de är i grupp 9 :P ).
Det mesta vad gäller olika raser så är ju allt väldigt individuellt. Plus att de anpassar sig väldigt bra. Jag har precis köpt min första egna hund och hon är en amstaff, alltså blandning mellan bulldograser samt terrier (eller terrier av bulldogtyp). Många kanske tycker att det är ett mindre bra val av förstahund men är van vid "tuffare" raser. Samt att hon är hur underbar som helst. Hon kan ligga o mysa i soffan i timmar, samtidigt som hon älskar när man är ute o busar, kastar boll osv med henne.

Jag hade tur och hittade en tjej som jag verkligen kunde tänka mig att köpa en hund utav. Tycker att det är viktigt att man träffar hunden o dess ägare och verkligen känner av att det är rätt när det handlar om en omplacering. Man har ju även fördel av att få veta hur hunden är till sättet, vad den klarar av o inte klarar av osv.

När min hund flyttade in hos mig skulle jag precis börja studera. Jag var fodervärd åt honom i 2 år sedan blev han min, så jag betalade ingenting för honom. I 2,5 år bodde jag ensam tillsammans med hunden, innan jag träffade min nuvarande sambo. Studiemedlen låg på strax över 7000 kr, bara hyran för min lägenhet låg på nästan 4000, men det gick bra. Man får prioritera och jag tyckte aldrig att det var något problem, men det handlar väl om hur gärna man vill ha en hund också.

Jag valde att ha den lägsta självrisken hos försäkringsbolaget där min hund var försäkrad, då betalade jag lite mera varje månad men jag ansåg att det var lättare att ligga ut med de pengarna än att plötsligt behöva betala 3000 (+ rörlig självrisk) i självrisk om något skulle hända. Det finns ju också försäkringsbolag som har enbart fast självrisk. Jämför olika försäkringar och se vad som är billigast för just din hund, där du bor, om du kan få rabatter genom att du har andra försäkringar någonstans och så vidare. Det finns massor av fina, ibland helt nya hundböcker och hundtillbehör att köpa begagnat till mycket bättre priser än som nya, så kolla in Blocket, Tradera, loppisar och liknande.

Har två mil in till högskolan och eftersom jag inte hade någon bil skulle det kostat mig cirka 1,5-2 timmar restid varje dag så jag valde distanskursen istället och det har jag aldrig ångrat. Så jag var då hemma med hunden dagarna. Vi på distanskursen fick till exempel alla föreläsningar utlagda på nätet istället för att få dem IRL och dessa hade även campusstudenterna tillgång till. Så om du läser på campus kan ett tips vara att kolla upp om vissa föreläsningar läggs ut på nätet, då kan du välja om du åker in för att se dem eller inte.

Förutom hundorganisationer som omplacerar hundar kan du även kolla in olika rasklubbars hemsidor (eller kontakta den som står som valpförmedlare) om du fastnar för några särskilda raser, de brukar förmedla omplaceringar.

Nu måste jag beklaga mig lie. Ingen i min omgivning verkar tycka att det är en bra idé att jag ska skaffa hund när jag studerar. De säger att den kommer ta en massa tid och att jag alltid måste planera runt den.

De säger det som jag tänker, men de säger det som om det vore något dåligt medan jag känner att det skulle vara något fint. Mina föräldrar är speciellt jobbiga.

Men sedan har mamma och pappa heller aldrig förstått min kärlek till djur. För mig är djur ett glädjeämne som förgyller mitt liv. Jag har nu två marsvin och jag tänkte att jag skulle ha fler när jag skaffade ny lägenhet.

Och så insåg jag att många marsvin tar lika mycket tid och pengar som en hund, alltså vill jag hellre ha en hund.

Det är jättejobbigt att ingen här hemma förstår det här med min dragningskraft till hund.

En hund hade verkligen gjort min tillvaro gladare. Tycker det kommer vara jobbigt nog med att gå in i ett distansförhållande och flytta till en ny stad där jag inte känner någon på en gång.

Förstår någon av er vad jag menar? Ni har varit positiva hittills och kommit med en massa råd och då kändes det bra. Skulle behöva positiv back up nu och lite förståelse kanske. Eller om ni tycker att jag verkar vara helt ute och cykla får ni väl säga det med.

30 man ska INTE rådfråga sina föräldrar gissus hade jag gjort det så var det inte bra att skaffa barn när jag gjorde det inte skaffa hästar,katter eller flytta till hus. Är du nu så gammal o ska bo själv så anser jag att man kan ta ansvaret att ha hund med. :) Men visst ska man tänka lite på vad det kostar men som 29 sa så finns det olika försäkringsbolag som ahr en fast kostnad If har jag de har en fast kostnad om man skulle behöva andvända den 1500kr ska man se till att alltid ha tillgång till. Jag tycker annars inte det är dyrt att ha hund våra kostar oss 500kr i mån mat,försäkring (en försäkrad andra uppfödaren står för den) ben,skitpåsar.

Jag tycker absolut du ska skaffa hund om du känner att det är värt en del uppoffringar, du kommer ändå få så mycket tillbaka.
Du verkar ha koll och vara en vettig människa som vill ha hund av bra anledningar, och inte bara för havandets skull.

Så jag tycker du ska strunta i vad dem andra säger, det är ju ditt liv.

#32 Tack! Är inte alltid så lätt, när jag är van vid mammas och pappas inflytande. Dem två vet hur de ska röra till det! Glädjedödare…..men de har uppebarligen inget behov av djur, det är därför jag har längtat som en dåre hela livet och nu vill jag inte vänta mycket mer.

#33 Gå efter vad du känner känns rätt för dig!

Tycker du verkar vara en mycket klok person som verkligen tänker igenom ditt hundköp och vill ge ett så bra liv så möjligt till hunden.

Kram

Om man vill tillräkligt mycket så kan man!
Min mor var inget speciellt road av att vi skulle köpa hund, dock så gillar hon hundar väldigt mkt själv. Men hon tyckte bla att jag var för ung, hade jag verkligen, tiden, pengar osv. Men nu har hon fått bevisat för sig att det går bra!

Bara man tänker igenom allting innan, och det verkar ju du göra :) Man ska inte lyssna för mycket på andra utan gå sin egen väg ;)

#30

Det är klart att du kommer att få planera runt hunden. Så är det ju oavsett vad man har för djur.

Frågan är ju ifall du kommer att tycka att det är värt det?

Jag får ofta frågan om jag inte tycker att det är jobbigt? Hunden måste ut varje dag, flera gånger om dagen. Det blir ju måsten.

Och visst när det regnet vräker ner och jag måste gå ut med hunden för att hinna till skolan så tycker inte jag heller att det är toppen jämt. Men det är helt klart värt det!

Vad gäller att planera runt hunden annars så vet de flesta att bjuder de in mig så kommer hunden med på köpet. Jag lämnar han sällan hemma om jag inte måste.

Jag frågade heller inte mina föräldrar om deras åsikter. Jag ville ha en hund och visste att jag skulle klara av det så jag skaffade en. Det finns alltid någon som kommer att tycka att det är en dålig idé oavsett vad det handlar om. Så lita på dig själv och ditt eget omdöme säger jag :)

Precis, säger som 36. Jag började leta valp för en tid sen men sa ingenting för föräldrarna. Jag visste att de skulle säga emot och gnälla, försöka intala mig att jag inte klarar av det bara för jag skulle avstå. Jag vet hur de fungerar De skulle till och med förbjuda mig.

Förra vecka visade jag min mamma några kandidater, hon blev chockad, sa emot, gav mig en tankeställare. Hon fick mig till och med att tvivla.

Sen kom ju ängeln upp och satte sig på axeln och sa mina ord x)

''mamma, det är min framtida hund, jag vet att jag klarar av det, ni behöver inte lägga en enda slant på den, inte ens en minut behöver ni lägga ner på den.''

Efter det sa hon ungefär så här '' Ja.. men denna var väl söt?''

HAHAh

#30 Jag talade inte om att jag tänkte skaffa hund utan bara gjorde det. Mina föräldrar blev jättesura först. Av omtanke om mig. De tyckte att det var en dum risk främst för att jag alltid varit allergisk, men också på grund av kostnaderna och ansvaret en hund innebär. Surandet gick ganska fort över i och med att de såg att jag tog mitt ansvar och att allt gick bra (och för att hunden charmade dem tror jag ) och ganska snart insåg de att hunden var det bästa som kunde ha hänt mig. Idag älskar de min hund och de är lika glada som jag över att jag skaffade honom, mamma brukar till och med glimten i ögat alltid säga att hon har två barnbarn, ett "vanligt" och ett väldigt hårigt.

Nu har jag inte läst igenom tråden.

Men jag skaffade hund i höstas straxt efter jag började studera.

En omplacerings kille på 8 månader. :) Funkar hur bra som hellst.

Jag skulle inte haft tid till en valp med all tid den behöver i början. Dock är jag hemma väldigt mycket då de är mycket hemma studier. Så min hund behöver inte vara hemma mycket själv.

Jag bor inte hemma och inte i den stad som min familj gör. Men det går bra och det går ju att hitta annan hjälp med om man behöver vakt m.m. :)

Ja, jag får gøra så som ni andra gjorde och inte prata om vovven =p Jag vet ændå att de kommer tycka om den och vilja passa om det behøvs