Kanske det inte är just det som orsakats hundens betende…? Du skriver att det blev ett ingrepp = sövd hund? Då är den ju inte ens vid medvatenadet…

Hunden kanske har ont någonstans och därför reagerar som den gör nu?

JAG HÅLLER MED! vår hund blev inlagd för urinvägsifektion ("NI MÅSTE KOMMA IN DIREKT, ANNARS DÖR HAN!") och så var det bara urinvägsinfektion, som våran vanliga veterinär hade kunnat skriva ut penicillin på telefon för, men det visste vi ju inte då, och han fick sitta och yla hela natten, dom brydde sig inte , så när han (en 14 - årig hund) kom hem kunde han knappt andas, TOTALT söndestressad, det liksom grymtade när han andades, han fick knappt in luft, han hade ingen röst kvar, efter ett tag, runt två veckor, kunde han andas normalt igen, men började kissa inne, blev alldeles förändrad, och till slut dog han, (vi fick avliva honom för han blev för dålig) nej ush, LÄGG ALDRIG IN EN HUND DÄR, dom är hemska!

#2

Om han blev så stressad av att spendera EN natt på djursjukhus så var hunden inte fullt frisk. Det är ett DJUR vi pratar om, och jag kan lova dig att dom inte "plågar" djuren som läggs in där. Han var antagligen sjuk och därför blev han sämre, började kissa inne och det var kanske också det han dog av tillslut.

hehehe nädu, nu vet du ingenting om den hunden. att sitta instängd i en bur, skrika (han ylade konstant om han till exempel satt bunden eller så), det absolut värsta var om han blev ensam sent på kvällen (på dagarna gick det fint). Och såklart ska man träna hunden så att den kan sova borta, men han kunde inte det, och det tar jag inte på mig någon skuld för, det var mina föräldars hund, men att låta en hund sitta och yla konstant och ja, helt enkelt stressas ihjäl utan att man går dit en enda gång och ens fyller på vatten och så, så jo, dom plågar vissa djur där av ren lathet.

Vad tråkigt att det blivit så. Självklart ska du inte behöva avliva honom men han behöver nog träning och hjälp för att kunna hantera dessa situationer igen.

Angående vaccinering och annat hos veterinären så har alla hundar oavsett humör rätt att komma dit, säger du till innan att din hund har rädsleproblem och blir aggressiv vid hantering så kan de nog hjälpa dig att hantera det på ett bra sätt, kanske också hjälpa er att träna på det.

Om han accepterar att badas hemma tycker jag inte att du ska gå till salong mer. Bada honom hemma och träna så att du också kan klippa klorna hemma. Här är en video av kikopup som var väldigt hjälpsam för mig när min tjej började trilskas med kloklippning och föning.

Ni kanske också behöver ta hjälp av en hundpsykolog för att få hjälp med hans rädslor i vardagen.

#1   Jag menade inte att han blev hårt behandlad under operationen, då han ju var sövd, utan antagligen före.

Vår förra Chow-chow hade rädsla för kloklippning redan som riktigt liten. Vi gick då till en veterinär som skulle hjälpa oss med detta. Hon tog i hunden, kastade omkull honom på rygg, och sa :" denna ras ska man ta i med hårda tag." Vi blev helt chockade och gick därifrån. Vi var ett par gånger på Ulltuna för vaccination, där veterinären vägrade röra vid hunden om den inte hade munkorg eller fått lugnande. Den hunden var också otroligt lättsam att undersöka, precis som vår nuvarande var tills för 2 år sedan, men jag har märkt att många veterinärer har förutfattande meningar och åsikter om Chow-chow. Att den rasen skulle vara aggresiv. Inga hundar föds  aggresiva, det kan vilken hundras som hellst bli efter en felaktig behandling.

Vi har på sistone provat med olika munkorgar vid veterinärbesök, men hunden lyckas alltid få loss den. Har provat lugnande medel, som gör hunden visserligen trött men orolig.

Eftersom vi bor halva året i Spanien ( bilar dit i 5 dagar och det går jättebra.Hunden trivs i bilen och gillar att bo på hotell) så måste han inför varje hemresa få rabiesvaccin, och det är lika otäckt varje gång.

Jag har själv blivit biten när jag skulle byta bandage efter den tassoperationen. Han blev trängd i ett hörn (vilket ju var dumt av mej)Fick åka till akuten och sy + stelkrampspruta och peniccilin.

Detta är ett problem när man ju märker att veterinären är nästan lika nervös som hunden.Man får inget förtroende alls. Nej för vår del ALDRIG ULLTUNA DJURSJUKHUS. Håller dom helt ansvarig för vår hunds nuvarande rädsla. Tänker nu ta kontakt med någon där som får kolla journalen och se om där framkommer något som man inte berättat för oss.

Nicky´s matte