Egoistisk?
Njaa. Det beror på ur vilket perspektiv man ser det.
Men det beror på hur stark driften till det beteendet är.
Det är ju svårt att säga hur stark Shantis drift att vakta är.

Min valp varnar gärna när någon knackar på dörren eller låter för mycket i trapphuset. Hon säger även till när min mobiltelefon ringer och jag har uppmuntrat detta då jag ser det som en bra, användbar arbetsuppgift för henne. Men det får absolut inte gå till överdrift!
Hon är av en ras med lätt till skall och nu har hon kommit in i nån skällålder så jag är vädligt nogrann med vad jag uppmuntrar och hur jag beter mig när hon skäller i situationer jag inte vill att hon ska skälla.

Vad det gäller grannarna så tycker jag att de kan tåla lite skäll ibland. det är ju inte meningen att hon ska skälla som en blådåre i tre minuter när det knackar, utan ett par skall för att tala om för oss vad som händer. Om grannarna skulle klaga på att hon låter för mycket skulle jag ursäkta med att hon är valp under träning. Skulle dom klaga på bara en liten varning skulle jag bli förvånad eftersom det är så mycket annat ljud och stök i våran byggnad som kan störa….

#1 Ja, jag kan ju säga att hon skäller bara i någon minut. Tills jag öppnat dörren och godkänt besöket. Då tystnar hon. Jag får säga att det faktiskt är en valp och dom får ha överseende med det litegrann. Och eftersom hon inte skäller på allt som låter i huset så tycker jag att det nog får vara. Skäller din hund på folk den ser utanför med?

#2 Okej men då tycker jag att det är ganska naturligt beteende. Hon säger ju till att någon kommer…

Ja tyvärr har hon börjat skälla på allt möjligt, innan så var det nästan bara om hon ville fram och leka och inte fick det, frustration lixom. Plus på dörren och telefonen då.
Men nu har hon börjat pröva rösten mer och mer, hon är lite harig och spökig så ofta för att hon blivit rädd för nåt, hon skäller även ibland när någon går även om hon inte känner personen så bra eller om jag eller husse går och den andra är kvar, men också mycket för att få uppmärksamhet och ibland är jag inte riktigt säker på vad hon vill.
men jag tror på att detta är en del i utvecklingen och att det är träningsbart. Jag har tålamod, vet själv att puberteten inte är lätt ;)

#0 Det var en bra och intressant fråga du ställde.

När man köper en blandis är det hemskt viktigt att ta reda på vad det finns för raser i valpen och med det, egenskaperna. Det är i och för sej viktigt vilken hund det än gäller

 Jag tycker du gör rätt i att ha lite koll på din valps egenskaper. Släpp inte iväg det för mycket bara. Får den övertaget blir det lätt jobbigt. Och får den inte utlopp blir det också jobbigt.

  Lycka till

Min ras ska varna/larma med skall och jag märker på min hund att han mår bra av att få ha i "uppgift" att hålla koll på hemmet. Det vill säga att han till exempel sitter och spanar ut genom fönstret, sitter ute på gården och spanar och säger till om det kommer någon. Han skäller extremt sällan på någon/något han ser när han sitter och spanar, men när någon kommer vill han gärna tala om det. Det har han alltid fått göra också, men jag har ända från början varit noga med att jag ska kunna bryta när jag tycker att det räcker. Han får skälla lite sedan tackar jag honom för det och säger att det är bra, och då ska det vara bra.

Håller helt med #1 om att grannarna får tåla att hunden skäller ibland. Men givetvis ska hunden inte låta hela dagarna.

Jag har en vaktras (Grand Danois) och jag tycker det är bra att hon varnar när det ringer på dörren. Jag accepterar att hon skäller 3, 4 eller 5 gånger. Men att forstätta skälla accepterar jag INTE! Hon ser ju när jag uppmärksammar att det ringer=någon vill in och slutar därmed att skälla för då tar jag hand om det liksom. och hon kan stå i bakrunden. Men om jag inte känner igen människan (genom kikhålet) så tar jag fram henne när öppnar dörren.

sen kan jag väl också säga att det finns inte så mycket vakt i just henne, för det beror väl också på individen hur mycket instinkt som förts över till henne.

man ska nog också tänka på att en hund är inte bara instinkter utan också en hund! så man inte låter de gå till överdrift utan lugnar ner sin hund!

ex. Kamp, det kan ju bli FÖR bra också!

Jag är ju lite så att man skaffar inte en ras för att träna bort det den Ska göra, då skaffar man en annan ras..
Men blandraser är ju lite knepiga på det viset..

Haft en dobermann/schäfer, och båda är ju vakthundar..
Jag personligen hatar hundar som skäller i tid och otid..
Vi tränade henne att ignorerar ljud i trpphuset och ringklockan..

Om någon tog i dörrhandtaget, eller bara gick in så skulle hon varna med skall. Ett, max två skall.. Detta gjorde hon, förutom med dåvaranade svärmor.. kanske för at hon kände henne så bra..

Så jag tycker du ska träna på Hur hon vaktar, inte Om hon ska få vakta..

Vår rotteilertik hade vi som vakthund på hästgården.
Med tänke på att vi bodde väldigt glest mellan gårdarna, och det sällan var "främmande" folk som passerade där uppskattade vi att hon larmade.. Hon skällde om någon kom in på gården. Var det någon som ringde på dörren skällde hon en gång, ställde sig vid dörren och var det ingen hon kände, morrade hon.. Var det någon hon kände, gick hon bara därifrån..

Så jag tycker du ska träna på vaktandet, och forma det så du vill ha det. Vakta ska hon få göra tycker jag, men lagom.

I den mån det går så ser jag ingen anledning till varför man inte skulle träna bort beteendet om det är ett beteende man inte gillar.

MEN vill man tex ha en hund som inte jagar, då är det sååå mycket lättare att köpa en hund utan gener som gör den till en "jaktidiot" än att köpa en hund som SKA vara en "jaktidiot" och sedan försöka träna den.

Likadant med skällande, med vaktande osv. Gillar man inte hundskall, välj en ras som brukar vara tyst/inte har lätt att ta till skall. Gillar man inte vaktande hundar, köp en som inte har så stark vaktinstinkt.

Hundägande blir roligare när det är lätt.