Gud ja! I Jönköping finns en gammal gubbe som dom flesta hästägare i alla fall känner till. Han är helt galen! Fortsätter att arbeta som veterinär trotts att han knappt lever. Har praktik i sin källare, med heltäckningsmatta i operationsrummet osv.  

Jag var hos honom akut vid en tonsillit på en av mina hundar och jag trodde han skulle ta död på hunden! Han skulle sedera honom för att kika i halsen och när han skulle ge sprutan mumlade han nåt och bytte, tog en ny flaska med något annat medel i och frågade mig säkert tre gånger hur mycket hunden vägde!

Jag har efter det besöket hört att han haft ihjäl flera hundar och katter genom slarv så jag hade nog tur den gången!

Har som tur är sluppit det hittills!

När Sigge skulle kastreras så gick till en ny veterinär som våran uppfödare rekommenderade. Fick inget direkt bra intryck.
Först så säger veterinärens medhjälpare något i stil med "Blandning mellan gris och marsvin?" när hon får syn på Sigge?  Han är ju väldigt grov för att vara en jack russell, ganska grovt ansikte och ser lite kompakt ut. Jag svarade inte på det. Sen frågar veterinären hur gammal han är jag svarar att han snart är ett år, "oj trodde han var äldre, lite väl stor för att vara en jack russell" ööh okej tänkte jag.

Sen sa hon att jag skulle lägga upp honom på undersökningsbordet, trodde då att hon skulle lyssna på hjärta och lungor och kolla tänder och övriga kroppen. Vips så sätter hon en spruta i honom, och sedan därefter en till. Jag känner hur jag blir helt chockad och paralyserad så jag säger ingenting. Sen går husse ut med honom så att han kan lugna ner sig. Jag stannar och ger veterinären uppgifter på honom och mig. Jag går sedan ut och ser en vinglig Sigge överlycklig av att se mig. Vi går in och han somnar på golvet. Sen får vi åka därifrån, jag mår skitdåligt i bilen.

Efter en timme hämtar vi honom. Då har dom lagt honom på det kalla stengolvet utan någon filt eller något under. Allt har gått bra säger dom. På bordet där Sigge nyss legat ligger det redan en nedsövd katt på rygg. Hon tar betalt och berättar hur vi ska göra med såret och allt det där. Vi tar våran hund och går sedan. Ingenting om att vi kan ringa om det är något, inget återbesök eller något. Det var kastrering på löpande band  Den dagen kände jag mig som en dålig matte kan jag säga.

Aldrig mer åker jag dit med mina djur! Dagen efter skulle den andra hunden vaccineras, vi åkte till våran vanliga veterinär. Där är dom SÅ trevliga och måna om djuren och människorna som kommer. Hon kollade tänder, hull och hjärta innan hon gav honom vaccinet. Tog sig tid för honom. Som sagt Aldrig mer! Ska vara våran vanliga veterinär trogen.

Jadå.. Maaaassor av gånger. Verkar ha oturen att få alal otrevliga veterinärer.

Ett ex;
Min första hund Nikko (Jack Russell hane) led av Demodex och Kronisk Atopisk Dermatit.

Det började som en öroninflammation (trodde vi och vet) och vart stegvis värre.

Kändes som vi bodde hos veterinären som hela tiden påpekade att det inte är något att oroa sig för, valpar kan få småutslag och pluppar/plitor lite här och var.

Det kändes ändå inte bra, men jag litade på henne eftersom hon ändå var leg. veterinär.

Det vart bara värre o värre, och hon kom på att han nog va allergisk mot kyckling! Så hon sa åt oss att köpa kyckling foder och bara ge honom det och kycklingfileer osv.

Självklart var han inte allergisk mot kyckling - han tyckte bara det va lattjolajbans att få så god mat. Medans han själv bara blev värre o värre, mera utslag, mera plitor, mera kliande osv..

Detta pågick under flera månader och han blev ständigt värre o värre.. Gick till flera olika veterinärer och ingen kunde förstå vad det var han led av..

Tills jag tillsist bokade en tid för avlivning - då han endast var 1½ år gammal.. Pga att han hade tappat all sin päls, kliat upp hela huden och hade blodiga o variga sår över hela kroppen.

Samma dag som vi avlivade honom, kom jag till världens bästa veterinär som sa direkt vad han led av..
Tyvärr va det då försent - men nu lever han vidare utan klåda o smärta iaf!

#3 Det där med återbesök efter en kastrering har jag aldrig ens hört talas om.

Min veterinär som jag varit hos i dag faktiskt är kanon. Men trotts att jag hämtade en riktigt risig lite krabat sa han inte ett ljud om återbesök. Vi har opererat bort analsäckarna och kastrerat honom i dag. Han sa inte ens hur mycket smärtstillande han skulle ha :-) Men man ser ju på saker så olika. Mellan oss klickar det verkligen. En riktigt bra veterinär som har stenkoll på vad han gör, MEN som kanske inte alltid kommer ihåg att instruera hundgäaren om vissa saker som man kan tycka är självklara osv. Eller saker som man kan tycka att hundägaren kan fråga om ifall dom inte förstår osv.

Vissa kanske tycker att min veterinär är en idiot ;-) Man får ju gå på kännslan ;-)

#5 Okej, jag vet flera som kastrerat sina hundar som fått åka på återbesök för att kolla så att såret läker rätt. Men det väl kanske olika. Sen kanske det var jag som var känslig, inte vet jag. Men när till och med min sambo reagerar då är det faktiskt illa.. Till och med han reagerade på att hon inte berätta något om såret eller så.
Jag tycker det är bättre att dom informerar mycket än inget alls. Visst jag kunde ha frågat det jag ville veta, men jag hade en riktigt jobbig känsla i kroppen och ville bara bort.
Kände mig inte alls trevligt bemött.

#1 Kanske vet vem det är. Tror vi har varit där en gång. Börjar hans förnamn på L ?

Våra besök har alltid gått bra, vår tik bröt ju benet för nåt år sen och dom var jättetrevliga :)

#5 Jag håller med om att man får gå på känslan, det kan vara olika för olika djurägare vad man ser som viktigt.

Jag har också en mindre trevlig upplevelse från veterinärbesök.
Med mina kaniner har jag nästan alltid gått till Blå Stjärnan, men sen vi flyttade blev vi nästan granne med ett annat större djursjukhus och tyckte det var bäst att gå dit när nuvarande kaninen fick dåliga tänder.

Det jag upplevde av detta djursjukhus var otroligt dålig service. 
Det började bra, dem ropade upp mig och jag fick ta med min kanin in undersökningsrummet men endast för att lämna av honom. Det kändes lite olustigt att de inte undersökte honom innan jag skulle gå men inget mer med det.

Eftersom jag var på jobbet var det sambons uppgift att hämta honom och det fick han göra över receptionen, betala och gå. Han fick ingen information över huvud taget.

Han ringde mig direkt eftersom han inte visste hur han skulle reagera.
Jag ringde då upp djursjukhuset och sa att jag ville prata med veterinären som hade haft hand om kaninen, sköterskan jag pratade med sa att han var med patient nu och det var ingen fara sa jag, be honom ringa upp!
Men det gick visst inte hur mycket jag än tjatade så sköterskan sprang emellan telefonen och veterinären. Det blev inte alls så som jag ville…

Vi fick så hemskt dålig känsla av detta djursjukhus. Det är ett av de största i stan och alla jag känner som går dit är nöjda men det kan inte hjälpas.

Så nu åker vi hellre lite längre och till olika djursjukhus med olika djur för att kunna känna oss bekväma med vår veterinär. För mig är det jätteviktigt att få veta vad dem gör med mitt djur, varför dem gör det och prognos/skötselråd.

Aha, såg att du bor i Skillingaryd! Har du varit hos Kattis? Det är en veterinär jag har stor respekt för! Det var hon som upptäckte min storpudels spondylos när alla andra veterinärer bara kliade sig i huvudet och tyckte att min hund var väl frisk!

Gubben i Jönköping kommer jag inte ihåg namnet på faktiskt. Men jag tror att hans efter namn börjar på H… Hm, ska kolla upp detta. Det kanske finns fler "farliga" veterinärer här i trakterna ;-)

#5 "Han sa inte ens hur mycket smärtstillande han skulle ha"

Det är ju ganska bra att veta hur mycket medicin hunden ska ha.

#11 Ja det är det ju. Fast jag fick tre tabletter och jag vet att han ska ha en halv/gång. Sen anser jag att veterinärer är mänskliga och när man pratar med djurägare dagarna i ända så kan man omöjligt komma ihåg att säga allt till alla. Dessutom är jag stamkund hos honom och han har koll på nivån på mina kunskaper. Kan ha varit därför han inte sa nåt, för att han ansåg att det inte behövdes. Vad vet jag. Men som sagt, vi är så olika. Jag tycker att min veterinär är så bra att jag åker 16mil utan att blinka. Och då har jag två kliniker innom 3milsradie.

#10 Nej vi har inte varit hos henne då det är ganska svårt att få tider där och lite knepiga telefontider. Men jag vet många här som bara älskar henne, hon verkar jätte bra och kunnig. Skulle absolut kunna tänka mig gå till henne.
Vi går hos Veterinärhuset i Värnamo, där är dom alltid jätte bra mot oss.

Den veterinären vi var hos i Jönköping, hade också egen praktik nere i källaren. Verkade som att han mest hade katter. En riktigt tråkig gubbe vi gillade inte honom och åkte aldrig tillbaka igen.

Usch ja! Min hund hade varit halt en tid och skulle till veterinär för undersökning och eventuell röntgen. Veterinären satte på en munkorg med en gång (som dessutom var för liten, så den skar in i ögonen, han kunde inte andas och dreggel och skum flög över hela rummet). Trots munkorgen var hon stel och nervös under hela undersökningen och tog bort händerna vid minsta rörelse från min hund.

När vi skulle röntga ville hon söva ner hela hunden, men då sa assistentet ifrån.
Den dagen kommer jag aldrig att glömma och grät som ett barn efteråt (både för att min hund skulle behöva operation och för veterinärens pissiga behandling).

Kommer aldrig gå till den veterinärstationen igen, inte ens för vaccination. Har blivit dålig bemött där förut, men den här gången var det ganska akut och ingen annan vet. kan röntga i min stad.

För många år sen gick jag till djursjukhuset i jönköping för spermaprovtagning i en fertilitets utredning. Det slutade med att jag tog provet själv OCH betalade fullpris för provet! Då var jag inte heller så himla glad….

Jag har väl inte varit med om någon otrevlig veterinär på något vis, men när min schäfervalp bröt benet och jag for in med honom så utbrast veterinären att hon "väntade sig någon längre". Hmm, så jag kan inte ha en schäfervalp på typ 70cm i mankhöjd bara för att jag är kort?

Men sen under alla dessa besök med schäfern så var de flesta veterinärerna (ej djursjukvårdarna) rädda för honom trots att dom ibland satte på munkorg och trots att han var världens snällaste som bara låg helt stilla.

En gång när han skulle sederas för en röntgen 2 veckor efter att dom gipsat så kommer hon in, sederar hunden, går ut så han får somna, 10 minuter senare när han just somnat så kommer veterinären in och förväntar sig att en sederas schäfer med brutet ben (som vi fått strikta order om att han absolut inte får stödja på) ska gå själv till röntgenrummet. Jag blev så paff så det var tur att min mamma var där och frågade vad hon höll på med.

Nej usch, var missnöjd och besvikna på dem efter varje besök och nu kommer jag aldrig någonsin fara dit igen, inte ens för en vaccinering då det finns både billigare och bättre alternativ.

#12 Ja det viktigaste är ju att man själv känner förtroende för sin vet.

Skulle in för att kastrera en gnagare, chinchilla, och veterinären hitta inte pungkulorna. Okunnig på chinchillor? ja. dock sa hon sen att en annan veterinär var den som skulle kastrera ;)

Sen har du ju hänt at man önskar andra till väga gångs sätt, dock inge allvarligt ;)

Enda gångerna som jag har behövt besöka veterinär med mina djur har varit vid vaccinering eller avlivning. Hittills har det inte varit några problem.

Det enda är väl att vid senaste avlivningen så tyckte jag att sköterskan kunde kommit in lite tidigare och kolla hur JAG mådde Men det var ju stackars katten som det egentligen var synd om. Men, men… är man egocentrisk så är uppmärksamhet viktigt

Jag kommer ALDRIG åka till djursjukhuset i Hässleholm med något marsvin igen!

Hund och katt har jag inte haft något jag kommer ihåg på rak arm, men det finns en klinik här som man passar sig för. De har en ögonspecialist så han fick operera bort ögat på min hund för min vanliga vte. kunde inte. Jag satt i väntrummet, ändå kom de inte ut och sa att det behövde dras tänder så när jag fick ut Gizmo hade de dragit ut 4 tänder utan att jag fått veta innan!

På Gizmos hunddata står det katarakt, icke ärftligt. På hans pappa står det katarakt, icke ärftligt. På Gizmos bror står det katarakt. Hur är detta då inte ärftligt undrar jag :-/ Samma vet. till alla, hon som opererarade Gizmo

De har även gjort MÅNGA fel med andra jag känner

#19 Fast det ÄR viktigt hur du mår vid avlivning!
Katten fick ju fara till en bättre plats medan du kan bli deprimerad, hysterisk eller annat av att vara tvungen att avliva din vän.

Jag var riktigt ledsen över att plötsligt behöva avliva min kanin, är så himla glad över hur personalen behandlade mig och kaninen (både före och efter han dött) då. Gjorde nog stor skillnad för min upplevelse.

#21

Dom var jättegulliga mot mig hela tiden. De tog sig tid att låta mig gråta ut mitt dåliga samvete före avlivningen. Kändes som jag fick stå kvar hela dan om jag ville och bara beklaga mig. De förklarade på ett bra sätt vad som skulle hända och svarade på mina frågor.
När hon hade gett spruta så frågade hon om jag ville vara ensam med katten en stund och jag svarade "ja". Jag fick stå där två minuter längre än vad jag ville. Hur skulle hon kunnat veta att jag inte behövde 5 minuter utan bara 3?

Jag har haft turen att ha ganska bra veterinärer.

Men minns en gång för ganska många år sedan när min hund skulle ha en p-spruta. Veterinären ville att jag skulle hålla i hunden och det gjorde jag, men sen vet jag inte om han hade fel på ögonmåttet eller något för han höll på att sticka sprutan i min hand istället för i nacken på hunden.

Jag hoppade till när jag kände nålen och drog undan handen kvickt som attan.

Har sluppit det eller ja, när vi var med Lillans mamma till veterinären när hon var jättedålig (9 år gammal sankt bernhard), så ville veterinären att vi skulle köra till en större veterinärklinik för att ta massa prover osv, men det ville inte min pojkväns mamma eftersom hunden var gammal och ogillade veterinären. Så hon ville hellre ta bort henne, då ville veterinären att vi skulle BÄRA in hunden till kliniken för att ge sprutan och sedan bära ut henne. Men då sa vi ifrån att hon får göra det i bilen, så hon gjorde det, fast motvilligt.

#24 Börjar vet.stationen på N möjligtvis

#25 Nepp, detta är i en stad som börjar på k i blekinge;)

#26 Ok :-/ Fler knasbollar i närheten då alltså :-(

#27 Japp :S Men tror det är just den veterinären, hört negativt om henne innan.