Gud vad jobbigt det där måste vara. Jag förstår verkligen inte vad och hur folk tänker. Här, där jag bor, har vi inte det problemet av någon anledning….  bor du söderut?

Säg att hunden bits, då vill dem nog inte hälsa haha. Håller med om att det är respektlöst att göra så, fråga borde de åtminstånde göra.

Bor i Göteborg =) och ja, det är fruktansvärt jobbigt. Man måste nästan ladda upp psykiskt inför varje spårvagnsresa.

Ja, hänga en skylt runt halsen med texten - "hälsa inte idag, vi tränar" eller något är väl vad jag kan komma på som kan ta innan folk hinner fram och hälsa. Alternativt visa tydligt att du tränar med din hund, skvallerträning är finfint för såna här tillfällen :)

Här frågar faktiskt folk innan de går fram. Tror mycket har att göra med att jag hela tiden jobbar med hunden och då vill inte folk fram och störa lika lätt. Sen är de ena lite reserverad så jag brukar släppa fram folk som frågat om jag känner att de är "rätt".  Han doftar lite, och sen är det oftast bra. Ibland är de extra bra och då kan han till och med gosa - glad matte! Mycket bra för träningens skull, att han vänjer sig vid att ha folk som klappar på honom.

Däremot var den en tant som var Riktigt ful sist vi var ute, som ställde sin rullator bredvid pänken vi satt på och bara smög fram handen till min lilla fula. Hon försökte verkligen gå nära nosen på honom och började tillslut klia bakom öron och grejer. Men där lät jag honom själv visa vad han tyckte om henne och hennes försök = Luft! Haha, såg så himla kul ut, hon ansträngde sig verkligen och han tittade inte ens på henne utan suckade och la huvudet i knät på mig

#4 Men där lät jag honom själv visa vad han tyckte om henne och hennes försök = Luft! Haha, såg så himla kul ut, hon ansträngde sig verkligen och han tittade inte ens på henne utan suckade och la huvudet i knät på mig

ahhahahahahahhaha!!!!!!!!

Inte ovanligt att folk typ "smackar" eller visslar på ens hund och tror att man inte märker nåt !

Håller med!
De flesta tycker att min lille är så himla söt och han älskar människor. Det är svårt att försöka lära honom att han inte får hälsa på alla när de redan 3 meter ifrån oss börjar prata med honom med gäll röst och typ "ooh så fin du va da! Jaa, å så söt man kan va!" och sånt. Då blir han ännu mer exalterad och vill fram och hälsa.
Sånt gör mig förbannad.

#7 Svara tilbaks med gäll- och gulligull-röst "Åh, vilken respektlös gubbe/gumma som håller på att gulla med dig även om de borde förstå att man först pratar med äagaren"

#0, #3 & #6 Jag har samma problem med min stackars valp. Jag bor mitt i Göteborg, kan tyvärr inte lösa problemet genom att undvika folk eftersom det rör sig en väldans massa folk och hundar där jag bor, då skulle vi fått låta bli att gå utanför dörren…

Ibland kan detta resultera i att jag blir dryg mot alla som vill hälsa istället, har sambon upplyst mig om. Vilket är synd eftersom jag vill att hon ska kunna hälsa på folk och hundar, så länge de frågar och situationen passar.

Jag tycker det är en självklarhet att fråga vare sig det är en hund eller människa som vill hälsa/hälsas på.

Jag blir helt förvånad över folk ibland! Nya konstiga beteenden nästan varje dag… 
Sambon använder konstiga påståenden om valpen när folk är för framfusiga, som att hon bits, har rabies eller kennelhosta eller nåt i den stilen. Jag blir bara allmänt dryg, inte kul att vara en sån.

Som tur är finns det massor med gulliga människor också, som frågar snällt, kanske nöjer sig med att bara titta och ställa frågor och förstår när man säger att det inte passar så bra just nu :)

#4 & #8 bra tips på hur man kan reagera tillbaka. Lite som när folk börjar prata med valpen typ #Åh vad söt du är. Du kan inte vara gammal. Är du en liten tjej?". Jag säger inget, människan tittar på mig och fortsätter sen till valpen "Gulligull, hur gammal är du då? Eller är du kanske en pojke? Vad ska du bli när du blir stor?" Tittar igen undrande på mig.
Vaddå ska jag svara på det? Dem pratar ju inte med mig, utan med valpen…

#0: Säg inte det, hanhunden väger 30 kg och är fullvuxen (åtminstone kroppsligt) men det kommer ändå fram folk och ska hälsa utan att fråga först. Antagligen inte lika många som om han varit valp men ändå. ;)

#4 - det är också smart, men vi får uppmärksamhet även när
vi tränar, ibland.

På tal om fula tanter, när Charlie var mindre så bar jag henne igenom ett stort köpcenter som ligger i stan för att hon inte skulle bli nedtrampad, vi hade precis vart och köpt nytt halsband. Jag träffade på en gammal vän och hann knappt säga mer en hej innan en tant gick förbi och strök Charlie över huvudet samtidigt. Självklart sa jag nej högt och frågade vad hon höll på med, men då ignorerade hon mig bara och gick vidare.

#6 - Ja gud ja, allt möjligt försöker de med.

#9 - Har också fått höra av sambon att jag inte heller låter så trevlig,
och ibland känner jag mig till och med elak när jag  nästan ryter nej högt, eller plockar undan folks händer. Ibland får man nästan slå undan deras händer för att hinna avbryta. Vår hundtränare sa att vi skulle svara så som din sambo gör - "säg att den har loppor". Måste vara värt att testa.

#10 - Känner igen det där, det är så jädra irriterande, vet inte heller vad man gör åt det riktigt. Det blir så olika från gång till gång
beroende på hur irriterad jag är :P

#11 - Jovisst, men just nu tycker ju alla att det är okej att hon hoppar och har sig, för att "hon blir ju så glad", men när hon är fullvuxen är det ju ingen som kommer tycka det. Då skulle samma människor som gjorde så när hon var valp, schasa undan henne
och bli irriterade :)

Det som är mest tröttsamt och irriterande med detta är ju att människor blir sura när man säger ifrån. De verkar tro att de har någon sorts allmän rätt att tafsa på alla hundar de ser….

Nu är ju inte detta riktigt samma sak, men jag skulle till exempel aldrig gå fram och klappa på eller gulla med någons barn.

skönt att det inte händer här där jag bor (i skåne) har aldrig varit med om det under dessa 5 månaderna jag haft klenod.

har nog bara varit med om det ca 10 gånger under tiden jag bodde hemma och gick ut med familjens hund. och han fyllde 10 när jag flyttade.

kanske beror det på att var varannan  människa här har hund.

#13 Ja precis så jag känner, så fort vi går utanför dörren blir valpen allmän egendom verkar det som. Och jag tycker jämförelsen med en bebis är bra, har själv använt den.

#14 Nja, här har också varannan människa hund, känns det som. Kanske är för att jag har valp.

ÅhH! Jag HATAR sånt! En gång var jag i stan med valpen och då kom typ 5personer och omringade hunden så jag fick ta upp henne och spinga därifrån. Har dem aldrig sett en hund innan? Jag älskar bäbisar, jag springer inte fram till varenda barnunge och plockar upp dem eller kör ner mitt ansikte i vagnen och vrålar HEEEJ!!

Men det bästa är faktiskt att vara otrevlig, jag har försökt flera gånger att förklara för folk att valpar är lite rädda och inte ska hälsa på folk dem inte vill hälsa på men då typ säger dem "Men hon vill hälsa på miig.. TITTAAA!!!" .. så nu säger jag "Hälsa inte på henne för helvete."
"Hon bits."
"Hon är arg."
"Hon är jätterädd."

Och när folk ropar på hunden när vi är ute och går får dem en mördarblick. (a)

Jag miljötränade Eskil idag. Han är snart 10 månader och är väldigt kär i människor. Men idag hade jag turen att bara träffa på människor som totalt ignorerade honom (han börjar ju bli stor nu, inte lika rolig alltså ^^) och tillslut brydde han sig inte.

Men förut, när problemet att folk om fram och skulle gulla med honom fanns, så sa jag nej till Eskil när han började möta upp personen och vände helt om. Folk blev först stumma och undrade vad jag var för slags människa antagligen, men när jag vänder mig om tar ju Eskil frågande kontakt med mig vilket innebär att jag belönar och vänder tillbaka igen. Påväg tillbaka till personen som ska hälsa, om den är kvar (oftast tog jag ju bara två-tre steg ifrån) så hinner jag förklara att han är ute på miljöträning och inte ska hälsa på allt och alla. Ibland, om han var riktigt duktig, får han hälsa på personen ändå, om de t ex stannar och fortsätter tittar eller så :)

Funkade rätt bra, men inte så lätt att göra på perrongen till tunnelbanan direkt…eller när man helt enkelt inte rör på sig utan typ sitter på en bänk. Men att korrigera hunden brukar ge en hint till folk oavsett.

#16 - Du har rätt i att det som funkar bäst
är att vara otrevlig. Jag har vart med om människor som
skiter fullständigt i mig när jag är trevlig och ber dem låta bli.

#10 - Det där är faktiskt en sak som fungerar, att säga
nej till hunden och fortsätta påkalla uppmärksamhet, men jag har aldrig tänkt på att förklara för folk varför jag gör så. Ska försöka tänka på det, lindra samvetet lite ;)

Bor också i göteborg, samma har hänt med mina hundar, den ena har blviit väldigt rädd för människor som går förbi ute, och den andra är "glad/aggressiv" när människor går förbi, väldigt jobbigt att folk inte fattar att man inte ska gå fram och hälsa utan att fråga! särskilt inte på valpar..

Det är nästan lika jobbigt med människor som frågar - för fan, köp en egen hund att klappa :P Nä okej, kanske är det inte riktigt så illa. Men idag när jag var ute så ville tre personer hälsa och prata med min äldre hund. En gubbe stannade till och med bilen medan vi tränade för att prata om hunden. Och när vi var nere på torget och tränade så stannade ett flertal föräldrar till med sina ungar och pekade och viskade. Till och med närmade sig lite.

Det är en hund, inte någon cirkusattraktion….

#12: Vilket jag nästan kan tycka är värre, först pratar de fjantigt och busar med hunden sen blir de irriterande om han börjar hoppa och vill leka. Frågar dom kan jag påpeka redan innan att de måste vara lugna annars blir han lätt uppspelt. Än mer irriterande är förresten, som redan nämnt i tråden, folk som lockar på hunden. Varför gör man så, helst när hunden är lös? Tur att min tik bara tittat på dem som de är dumma i huvudet.