Skvällerträning funkar oftast, gör något som gör dte kul att gå bredvid dej :)

#1 Ja jag har faktiskt försökt med det, men grejjen är att han bara bryr sig om dofterna på marken liksom….

Jag har mitt sätt som verkar direkt, har gjort så med alla mina hundar i 45 år, men talar jag om det så blir jag utskälld här.

#3 Haha, alla älskar väl inte min metoder här.

Det mest effektiva för de hundar jag träffar är att puffa till ljumsken eller vid frambenet med foten, just för att avleda. Sedan säger jag "gå här" vänligt men bestämt och sköter de sig inte endå blir jag förstås arg. De hatar inte mig för det, men de har respekt för mig och vet vad som gäller.

Vissa tipsar om att man kan gå på som vanligt och så fort hunden ökar takten så vänder man tvärt åt andra hållet så hunden får ett ordentligt ryck… sen håller man på sådär och byter riktning tills hunden fattar poängen :-)

Jag har faktiskt aldrig provat det och tycker personligen det låter lite elakt.. men grejjen emd den metoden är att hunden inte förstår riktigt attd et är du som orsakar obehaget eftersom han ser din rygg efter rycket..

Sen kan man också prova o gra en cirkel så fort hunden börjar dra…

Sen kan man skvallerträna som #1 sa..

man kan begränsa hunden från att nosa i marken pinka överallt, stanna och nosa för än man själv tillåter, genom hindra/stopa hunden varje gång..

hm vad finns mer… Har du kollat på youtube? säk på "Stop your dog from puling you" eller något i den stilen.. Finns asbra hjälp där..

Det finns bland annat en kille där som säger att, man går på med hunden som vanligt under en promenad och så fort hunden brjar dra så stannar man, håller fast hunden och tittar den snällt men bestämmt i ögonen och säger "Sådär gör man väl inte! det var inte snällt, vet du inte att det är jobbigt fö rmatte när du drar?!" eller något i den stilen :-) Ungefär som när man tar tag i ett barn som yr runt i en affär och inte lyssnar på vad man säger, då tar man tag i ena armen bestätmt och säger åt'na helt enkelt :-)
Hahaha, faktiskt har jag provat sistnämnda och det funkar på vissa hundar :-) Det verkar som att hunden blir lugnare utav det..*obs* *obs* Man ska alltså inte skrämma!

#3 Jag hade gjort mycket för att få veta ditt knep för ett par år sen när min storpudel släpade omkring på mig… Nu har jag inte det problemet längre men visst f*n blir jag nyfiken!

*skrattar lite gott för mig själv*… ja, jag skulle vilja se er testa petandet i ljumsken och "säga åt" min unghund… han skulle bara skratta åt er, och jag också! Visst, funkar skitbra på en hund som tar emot obehag men en som inte bryr sig alls… good luck ;)

Själv kör jag med något som funkar på alla hundar (jobbar man med att lägga till obehag kan man ju behöva gå över till ren misshandel för att få igenom något obehag… medan alla hundar kan belönas och tas ifrån belöning). Belönar rätt, tränar inte så mycket just att gå fint i koppel utan hunden ska i allmänhet Följa mig, oavsett om det är i koppel eller lös. Belönar att hunden håller sig nära, belönar att den hänger på mig när jag byter håll, belönar att den håller koll på mig. Har också ett antal kommandon så hunden vet hur jag vill att den ska gå för tillfället. Ett för att gå bredvid mig utan att stanna till och lukta/kissa, ett för att gå bredvid mig och få kissa och bajsa som den vill och ett där det är helt fritt att gå som man vill. Dock fortfarande följa mig!

Ett bra sätt att se om hunden följer en är att vända helt om på promenaden. Är hunden med eller blir det ett ryck i kopplet? Är hunden med så har den koll (iaf just där under just de störningarna), är den inte med förrän kopplet spänner sig eller inte ens då så har man lite att jobba på!

#4: Hur lär du hunden "Gå här" då?

Tror han menar gå fot?

#3 Öppensinnad som jag är när det gäller hundmetoder.. Du vill inte berätta via PM?

#4 Du säger att du säger till, bestämt, och sköter de sig inte blir du arg.

Att bara korrigera, kicka i ljumsken, rycka i kopplet, Lär inte hunden vad den ska göra. Det skapar bara obehag.

Vad många inte tänker på är att hundar ofta skakar av sig obehag. De lär sig inte ett smack av det, däremot kan de bli rädda till slut, rädda för ägarens ilska, irritation och frustration. Då slutar de kanske dra, men bara för att de inte vågar gå före. Det handlar inte ett dugg om respekt, utan enbart av rädsla och förstörd tillit.

Att lära en hund att inte dra är egentligen väldigt lätt. Börja träna hemma på gården, utan störningar. Då hunden går ut tills den sträcker kopplet, stanna och vänta tills hunden tittar på dig. Det gör den förr eller senare. Belöna kontakten. Fortsätt så. Till slut hajar den att det lönar sig att ta kontakt. Sen fortsätter man genom att visa hunden var man vill att den ska gå. Belöna.

MEN. Jobbar man även inomhus med att det är positivt med kontakt och samarbete, så kommer hunden att VILJA följa dig ute åxå. Den kommer att söka din kontakt. Det hänger ihop allting.

Nu är jag sjuk och har inte orkat läsa igenom de svar jag har fått. Men jag var på en föreläsning med Memea Mohlin (stavning?) och gav ett ganska bra tips (tycker jag).

Vilken metod du än använder, måste du vara konsekvent. Men vi människor kan ha svårt för det då vi är trötta, irriterade osv. Hennes lösning på det, var att använda en pingla i halsbandet. När pinglan sitter på, får hunden lov att dra. När pinglan inte sitter på, är det gå fint som gäller.

Tanken är att plocka bort pinglan mer och mer, tills du inte behöver den längre.

Att vända åt andra hållet så fort hunden drar, fungerar på vissa hundar väldigt bra. Man behöver inte vända så att hunden "flyger". Poängen med den typen av träning, är att drar hunden mot något intressant, "förlorar" den det intressanta genom att den får gå tillbaka till redan undersökt mark.

En annan sak man kan göra är helt enkelt att tvärnita när hunden börjar dra. Den vill framåt, men den kommer inte framåt så länge den drar. Det brukar gå ganska snabbt för dem att förstå att dragandet betyder tvärnit.
Skulle hunden då börja dra i en cirkel runt dig, halar du in hunden närmare och närmare dig, tills den står stilla. Sen kan ni gå vidare.

Vilken metod du än väljer, är det superviktigt med beröm/belöning när hunden gör som du vill.

"Gå här" lär de sig snabbt. Det är kul att gå bredvid mig! ;) Kanske var lite otydlig, petandet i ljumsken är på de hundar som kan gå ordentligt, men som "glömmer bort". Petandet gör att man avbryter beteendet, är så dålig att förklara men som Ceaser Milan gör, just med petandet. Annars inget i hans stil. Så fort de tittar på mig är jag jätterolig och glad och dte blir kul att vara med mig. Men när de ska lära sig ska allt vara kul ;)

#13: Då förstår jag. Det var lite otydligt helst när tråden handlade om en hund som inte kan gå ordentligt. Såg inte hur bestraffning skulle hjälpa TS i den situationen.

#13  Måste man inte ha långa armar för att kunna peta hunden i ljumsken när man hänger släpandes 2 meter efter i kopplet? 

#15 Hon menar att man kan använda "petning" när hunden "glömmer av sig på något sätt" under tiden som den går brevid. Petandet är som en påminnelse.

jag tycker att petning eller "bite" som det heter, är lite av o fuska eller att frsöka ta en genväg..för att, om hunden "glömmer" så har man möjligen gjort fel eller gått fr oftr fram eller rent av själv glömt någonting i träningen..=)
Fast petning i det syfte #13 menar på tror jag knappt är ett negativ laddad-petning.. Cesar Millans Petningar är negativt laddade..

Metoderna Elcyion pratade om är ju bra även m jag nu tror att det inte skulle fungera på alla hundar.. Vissa hundar är så pass envisa eller har sån stark vilja så det blir svårt o försöka bryta bara genom att stanna eller vända eller göra cirkel :-) får får mannästan börja jobba som tsset pratad om istället och/eller lite som Maja2 pratar om. att det ska vara kul o ta kontakt..

#16 jag har än så länge inte träffat på någon hund det inte har fungerat på. Skillnaden är hur envis man måste vara innan poletten trillar ner

hahaha #17 jooo alltså dom tittar ju o så när man stannar o väntari 10min men man behöver göra det en himla massa miljoner gånger och/eller kobinera med lite kontaktövningar också, men det kanske var så du menade också :) Fr sä att du stårdär och hunden stretar med kopplet för att han ville komma fram o lukta på en kissfläkt men du står och bara väntar på att han ska titta, och sen går kanske en människa för bi och då tittar hunden på personen och sen kanske det landar en fågel och hunden kollar på fågeln, kanske en annan hund ska gå förbi eller syns till längre bort och då står hunden och stretar mot den hunden eller glor på den, så menar, även om man själv blir tråkig av att bara stå still så hittar ju hunden på saker att titta på och då glömmer han av att det är tråkigt…eller vad man ska säga du, frstår säkert vad jag menar.

#18 Hunden drar, du tvärnitar. Hunden kommer inte framåt till det intressanta. Förr eller senare kommer kopplet att slakna av. Det kommer inte att hänga, men du kommer att känna att spänningen släpper.

Belöningen för det är ett BRA! och att ni kan fortsätta gå framåt. Inte dra = kunna komma vidare och kolla.

Frågan är hur många gånger du behöver göra så, innan hunden förstår vad den ska göra. Eller att det är dragandet som framkallar tvärniten.

Min daghund får för sig att hon ska testa mig ibland. Jag VET att hon kan gå hyfsat i koppel, men har jag inte haft henne på 2-3 veckor, drar hon som ett ånglok i kopplet. Vi går ett steg, stannar, går ett steg, stannar osv. för att hon drar. På slätmark i ca. 60 min, och vidare upp i skogen ca. 30 min till innan hon gick med på att jag var lika envis som innan semstern.

Vad man vill att hunden ska göra när du tvärnitar är upp till var och en. Oftast nöjer jag mig med att kopplet slaknar. Andra hundar ska ta kontakt med mig. Där är en klicker till stor hjälp (tycker jag). Andra hundar förstår poängen lättare om man helt sonika vänder håll = det roliga försvinner när man börjar dra.

Jag har en dunderförkylning och huvudet är fullt med snor :S Om det är något mer som är oklart, får du gärna ställa dem ganska konkret. Hade lite svårt att hänga med i din text nu.

Ja, jag undrar hur detta skulle funka på min stövare. Så fort vi kommer ut i skogen går det inte att få kontakt med honom, man hänger som en vante efter honom av och hem hänger han som en vante efter mig. Lukta på vartenda grässtrå och sedan kommer det idiotryck som kan dra både armar och ben ur led. Han är 7 år nu.

Fast jag tror att min stövare drar på det viset för att han inte får den stimulans längre som han fick innan. Då han är jakthund och omständigheter har gjort att han inte släpps lika ofta längre :(

#3 Jag skulle tippa på att vi kanske har samma metod, det enda som hjälper någerlunda.

#20 Ja, det är klart att om hunden är understimulerad så bidrar ju det. För att få till ett samspel med hunden krävs ju att man tillgodoser deras behov av motion och stimulans.

Jag anar att du kanske använder lite småbryska metoder, men de verkar ju inte fungera alls av vad du beskriver.

#21 Ne, småbryska skulle jag inte påstå, för inget funkar. Man tycker ju han borde fatta vinken när han drar så hårt att han hostar av det, men har det gått något djur eller så där vi går så är det kört, det går inte att nå fram till honom och det är väl inte meningen heller eftersom han är jakthund. Men jag älskar honom ändå, han är den snällaste hunden i världen och jag skulle aldrig skada honom på någe vis.

När vi var hos veterinären frågade han mig om hunden var ute och gick med mig. haha. Han är stark som ett lejon :P

flexikoppel tycker jag funkar rätt bra, då får han springa som han vill och man ser när det kommer ett ryck så man är beredd :)

Jag tror bara inte att man kan få alla hundar till och gå som dresyrhästar, de måste ju få ha lite egen personlighet.

Jag petar med foten och jag har sällan kopplet så långt att jag inte når.

#22 Det handlar inte om att hunden ska gå som en dressyrhäst utan egen vilja och personlighet, då har man missat hela grejjen med hundägandet tycker jag.

Ts, hur går det ? Har du hittat några tips som du börjat träna med?

#22 Vissa hundar drar sig "höga". När dom drar så dom nästan tappar lusten utsöndrar kroppen ett ämne som gör dom lite höga. Kommer inte ihåg nu vilken undersökning jag läste det. Men jag tror att det var i Hundsport eller Hundsport speciel för något år sen.

Det är därför det kan vara så extremt svårt att få vissa hundar att sluta dra som har hållt på ett tag.

Ja jag har testat alla metoder och förslag jag fått nu, men inget hjälper faktiskt….

men… du kan inte byta metoder hej vilt …..

Det har jag inte gjort, vissa testade jag när han var yngre, men nu har jag testat några när han är äldre…men inget funkar på honom för hans hjärna styrs av luktsinnet på marken…

Det finns inga hundar som inte går att lära. Så är det. Det gäller att träna!! och att förstå hur hundar fungerar.Jag rekommenderar att du läser böcker och lär dig om hundar.

Du måste ge varje moetod minst 3 veckor 110% konsekvent (och bara en metod/gång) innan du kan säga om den fungerar eller inte!

Jag vill inte låta elak, men tror man att hundens hjärna styrs av luktsinnet på marken så har man en del att lära.

#32 Eller så tänker du till, och läser det på ett annat sätt. En hund som sätter ner nosen i backen, omfördelar mer eller mindre av sin koncentration till nosen och vad den plockar upp. Därför blir de också mer eller mindre "döva" under tiden.

Men de kan inte missa att märka att de inte kommer framåt. De flesta hundar bryter för en liten stund, om så bara 1 ms för att kolla vad so stoppar där. Där får man försöka fånga upp och vara rolig. Tex erbjuda lek.

En annan sak som kan vara värd att testa är att ge honom nosövningar när DU bestämmer det. Tex genom att leta godis ute. Detta kan du göra genom att sprida ut några bitar i gräset/kila fast i lagom höjd i barken på träd/lägga personspår (finns böcker att låna på bibblan). Det kan vara ett sätt att låta honom få utlopp för sitt behov av att nosa och kan i längden hjälpa dig i träningen med kopplet.

Hur mycket aktivering och motion får han/vecka?

#33 Det är fullt tydligt att du inte läst det jag skrivit tidigare. Jag riktade mig till ts , inget annat. Jag läser aldrig ett inlägg på annat sätt än vad som faktiskt skrivs, för det borgar för missförstånd.

Till maja2: Det där med att luktsinnet på marken styr hjärnan har jag hört av Ceasar millan, så det kan du inte säga något om.

men #35 Då har du missuppfattat endera Cesar, eller nåt jag sagt. Luktsinnet sitter inte på marken, och jag har läst alla böcker av Cesar, jobbar själv mycket enligt hans tänk, och det där är inte en av hans tänk.

Börja träna på ett ställe utan störning. Hemma där du bor förslagsvis. Lär hunden att följa dig. Träna kontakt med hunden.  Har du ett bra samspel med din hund så lär den sig att följa Dig.

Diskuterar inte i denna tråden längre…

Jag har inte missuppfattat Ceasar fröken besservisser…

?? Nu tycker jag att du är otrevlig helt utan anledning.

#38 Inte för att vara elak (som du själv skrev) tycker jag nog att du började. Du måste väl ändå förstå att den kommentaren du fällde i #32 skulle kunna såra?

Ursäkta?

Men saken är den att du kan inte veta hur mycket jag kan om hundpsykolgi och hundars beteende. Jag vet att det styrs av det och det enda jag ville ha ut av tråden var tips hur jag skulle kunna lösa det.

Jag har aldrig menat att såra, eller att vara Besserwisser, jag ber om ursäkt om det tolkas så.

En hund är ett djur, en hund. Om du lyckas få hunden att lyssna på, och vilja vara med Dig, så ÄR den det. Det behöver inte vara mer komplicerat än så. En hund som lär sig att det lönar sig mer att vara vid din sida, än att gå framför, kommer att gå vid din sida. En hund som lär sig att det lönar sig mer att gå framför, än att gå vid din sida, ,kommer att gå framför. Det är inget konstigt, eller märkligt med det.

Ibland kan jag tydligen verka dryg, men det är verkligen INTE min mening. Ber återigen om ursäkt.

Ojoj catfight!! ;>
GIRL! TAKE IT OUT SIDE PLEASE! ;D

Det finns hundar som inte går att träna men dom är väldigt, väldigt ovanliga i Sverige. Dom brukar knappt ens vara sällskapshundar. Dom används oftast som boskapshundar, hundar som inte styrs särskillt mycket av människor utan, dom har en uppgift att vakta boskapen mot angripande djur och liknande.
Hundar som har mycket nära till Vargen kan jag tänka mig har svårare för att tränas, och då menar jag inte huskys eller chäfrar som folk går och säger är "närmast" vargen. Utan jag talar om varghybrider. Hundar som man har korsat med varg eller tvärt om. För en varg kan man inte träna alls på samma sätt som man kan träna en vanlig hund.

Vidare tror jag du borde prova med skvallerträning. Egentligen inte det heller, utan det du borde göra är att hitta en hundidiot som skvallerträning + är bra på att lära ut, som får hjälpa dig, visa dig och undervisa dig. Fr jag misstänker att det handlar om att du har försökt men kanske inte gjort rätt och kanske inte riktigt själv kunnat se va du gjort för fel heller.

Vidare igen, låter det kanske nästan som att du har en spårande hund, en hund som har speciellt mer behov av att spåra än andra gör. Såna hundar brukar ha nosen i backen mer och oftare än andra. Antagligen nosar han mycket efter tikar :-) eller hur? han stannar till i gräset någonstans och nosar länge på en fläck med hela trunet nertryckt i marken? så kan det nästan låta lite ibland "ffsfffssss" :D haha.. Så slickar dom i marken också, då vet du att det är en tik som varit där o pinkat :-)
Där tror jag det är lite eländigt eftersom han inte är kastrerad, att försöka få ner beteendet. men du kan ju absolut köra skvallerträning på honom för att på så sätt lära honom att om man låter bli detdär goda kisset i marken så får jag något godare av matte istället(eller liknande) :-)

Men som sagt hitta en hundidiot som kan hjälpa dig med det, dom kan svärma omrking Brukshundsklubben väldigt mycket har jag hört ;-)

Hade jag varit du skulle jag desutom tagit vara på hans starka vilja i att spåra med att tillexempel gå en kantarellkurs =) Då får hunden jobba massa och göra något han älskar, använda nosen, samtidigt som du får massa kantareller o mumsa på =) Inte dumt det väl?

jag har ju inte en liten hund men denna metoden

http://www.youtube.com/watch?v=zoJPUH6ULLc&feature=related

Det gäller att vara konsekvent, min tik har haft bootcamp i 3 veckor o mina armar har klart kännt av det men nu är det klart som korv spad!

Lycka till !

#42 Bara för att rätt ska vara rätt - Det finns INTE hundar som inte går att träna! Alla hundar, vargar osv. lär sig efter vad som lönar sig och vad som straffar sig. Oavsett hur nära besläktade de är med vargen.
Däremot tar de inte lika mycket hjälp av människan, mer självständiga för att beskriva det simpelt, men de kan fortfarande Tränas!

Jooo man kan lära dom vissa saker men man kan sällan träna dom till o bli som en hund :-) gå fint i koppel, agillity osv :-D ensamhetsträning, haha..:-)
Men vissa saker.. Tror det är i ryssland eller liknande, där dom korsade en varg med en hund som hade en väldigt vass nos..bara för att få nosen att bli ännu vassare då dom skulle använda rasen som kom till åt att hitta bland annat knark. Och menar det att, för att dom hundarna sen ska lära sig vad dom ska söka efter så måste man träna in det….

#45 Vet hunden, oavsett vilken typ av hund det är, att "gör jag så så kommer ett obehag" eller "gör jag så så kommer en belöning" så kommer även den att gå fint i koppel. Eller gå rätt genom ett slalom eller vad som. Även att vara ensam! Skulle djuren inte lära av sina erfarenheter skulle dem inte överleva, helt enkelt.
Självklart kan det bli svårare för ägaren/tränaren då den kan behöva tänka om kring sin träning men det är fortfarande Möjligt! Jag menar, det finns ju faktiskt folk som inte klarar av att träna in det simplaste med de simplaste av invidiver bara för att de inte är beredda att ändra sitt träningssätt eller inte ens satt sig in i hur inlärningen fungerar över huvud taget…

Jo naturlitvis tänker även vargar logiskt =) men sen vargar inte är präglade till människor så kan dom välja att helt sk*ta i vad du säger en a stunden… Dom gör liksom lite som faller dom i smaken för stunden eller vad man ska säga..=) Dom är otroligt intelligenta vargar

#47 Ja, ska du säga något så kan du ju iaf säga något som stämmer. Vargar skiter inte mer i vad vi säger än vad hundar gör, det handlar bara om hur väl man tränat inte hur mycket varg hunden är…
Det som skiljer är hur de integrerar med oss människor och tyder våra signaler bland mycket annat. Därför kan man inte peka fram en varg som man kan med hundar, de "tar inte vår hjälp" men det gör ingen skillnad i vargars/"svårare" hundars förmåga att Lära. De lär!

Väldigt OT nu.

Jag tror inte man kan träna en varg att bli som en hund.

haha ja, vääldigt OT så vi kan lämna ämnet :-)

Bli som en hund i mening "agera och bete sig som en hund" - Nej. Det går inte att träna fram utan handlar om avel.

Men nu var det ju inte det det hela handlade om utan möjligheten att träna/lära hundar, "svårare" hundar, vargar (och vilka djur som helst egentligen).
Du kan utan problem lära en varg att ja, vad det nu är du vill kalla för "bli som en hund". Gå i koppel, sitta fint, vacker tass… finns inga begränsningar så länge det är fysiskt möjligt. Att gå i koppel är inget som är speciellt för hundar, allt som kan lära lär helt enkelt.

Så klarar man inte av att lära sin hund något - skyll inte på att den är för nära släkt med vargen. Det är tränaren som inte klarar av sin uppgift, inget annat!

Corneljia. Hej.  Mitt tips är följande.  Först och främst se till att du alltid är lugn och självsäker i allt du vill åstakomma med din hund. Visa aldrig frustration, irritation, ilska eller andra obalanserade känslor. Hundar lyssnar inte på känslomässiga ledare!

Att gå ut på en promenad på rätt sätt börjar redan innan du tar på kopplet. Se till att hunden är lugn, helst sittande, innan du ens tar på kopplet. Innan ni går ut från dörren, samma sak.., hunden ska vara lugn och vänta på att du bestämmer att ni ska gå ut. Du ska alltid gå ut först från dörren, och även när ni kommer hem igen, du går in först och hunen ska sitta fint innan. Så smyger du in en struktur i era promenader. Väl ute se till att hålla hunden kort i kopplet, bara ett par decimeter max ska du ha din hand hängande från hunden, men avslappnad dock.  När hunden drar så korrigera med ett litet drag i sidled mot dig eller lite snett upp, aldrig bakåt för då får du motsatt effekt.., drar du bakåt trycker hunden framåt. Korrigeringen kan göras tillsammans med ett komando, och tänk på att draget ska vara kort.., och sen ska du dirrekt slappna av kopplet igen, alltså inget spänt koppel i flera sekunder! Funkar inte detta så stanna och platsa hunden, du kan hjälpa hunden att sitta om den är hyper genom att trycka lite på gumpen. När hunden sitter och har lugnat ner sig så försöker du igen, och försök att se till att hunden går bredvid dig och inte framför dig, vilket kommer lära hunden sin "plats". Ge positiv förstärkning när du börjar se rätt beteende från hunden. Repetera detta, och visst kan du börja träna detta hemma och på lugna ställen i början.  Glöm inte att vara lugn och självsäker med ett tydligt mål, så hunden känner att du har komandot och ansvaret örer allt som komma skall under era promenader, det lugnar ner hunden.

Lycka till:)

Jag köpte min hund när hon var fem månader och helt otränad. Jag vet inte hur mycket utgångsläget för för metoden. Men jag gjorde iallafall så att jag stannade när Tinka drog i kopplet, jag lockade henne till min sida med godis och "bra". När hon drog iväg igen stannade jag och sa "nej". Jag tror inte att det var godiset som var mest lockande, utan snarare blev hon väl frustrerad över att vi knappt rörde oss framåt alls, men till slut så lärde hon sig. Jag gjorde det lite svårare och gick i cirklar och backade och gick framåt och i sidled. Först lockad med godis och beröm och ett lugnt nej om hon gick sin egen väg. Nu 7 år senare fungerar det fortfarande, blir hon ivrig och drar iväg stannar ja, och hon backar tillbaka till min sida. Utan ryck som skadar hennes nacke. Och jag kan tillägga att hon är väldigt envis, min lilla terriertant. Men jag är envisare.

Draget i kopplet ska givetvis inte göra ont, använd bara den kraft som behövs för att "bryta fixeringen" att dra!

#53 Svarar du mig nu? Jag undviker gärna fysisk korrigering om jag har ett annat sätt som fungerar. Belöning och beröm funkar för oss, gärna fysisk belöning i form av en klapp dock.

Funkar på hundar med mindre problem, men är det riktigt "svåra" hundar så måste men gå lite längre än godis, klapp och bebisspråk…sorry, men så är det.

Bebisspråk? Det har iallafall jag aldrig använt mig av. Jag har aldrig tränat någon bäbis. Jag visste inte heller att vi diskuterade riktigt svåra hundar, som jag inte har någon erfarenhet av, utan jag delade med mig av mina erfarenheter och hur jag lyckats med min hund.

Jag hade en hund som i princip aldrig gått i koppel, anföll allt och alla och drog som en dåre.
Eftersom just denna hund älskar bollar köpte vi en pipande boll och snart blev detta som en klicker för oss snart lärde sig hunden att jag har bollen och hon vet inte när hon får leka med den så hon måste hålla koll på mig annars missar hon någonting roligt och när hon beter sig extra ordinärt bra får hon beröm genom ett pip med bollen och lite naffs på den samt nu för tiden när hon har förvandlats till en ny hund får hon fånga bollen under vissa moment under promenaden.

Det finns förmodligen en hel del folk som tycker detta är fel men det fungerar för just en av mina hundar så metoden kan ju inte vara så dålig.

Ett annat tips är att bara stanna och vänta tills hunden kommer till dig - det kommer den till slut och sedan fortsätta när hunden lugnat ner sig och tagit kontakt och belöna bra beteende!

#56 Bra där! - Inte tränat någon bebis. (Hihi)

Nää, jag har klarat mig från fysiska korrigeringar jag med. Även med en s.k. "svår ras".

Svår hund.., alla raser har samma utgångsmöjligheter när de är nyfödda valpar, balanserade och lyckliga med mamman. Sen när vi människor kommer in i bilden, handlar det om för hunden, om lyckans lott.., att husse/matte vet hur man tillfredställer hundens behov för att den ska vara harmonisk och balanserad.

#59 Men ändock kräver inte alla svåra hundar en vass fysisk korrigering
Och bara för att man inte rycker till i kopplet på sin hund betyder det inte att man pjoskar och gullar med dem…

Vill man se snabba resultet, (så hunden slipper må dåligt en längre tid), och få en balanserad hund, så måste man vara tydlig. Det handlar ine om att skada hunden fysiskt, bara att korrigera beteenden som är dåligt för hundes psyke och fysik!

Ibland kan snabba metoder skada hundens psyke mer än det hjälper det beror på hunden.

jag petade till min hund lite lätt med foten, fungerade jätte bra när jag tränade i skogen. När jag skulle ut bland folk så cykade en gammal gubbe förbi mig precis när jag gjorde så, så sa han "du borde inte ha djur" vart lite stumm och vågar nu aldrig göra så längre. Min hund drar som en tok, jag som tyckte att den metoden funkade men vill inte att folk ska tro att jag skadar mina djur

Gör vad som funkar och skit i vad folk säger, du kan ju förklara varför så kanske dom förstår…

#64 Jag vill veta en sak du upprepar och  upprepar och tycker din metod är bäst! och det är ju bra för dig ! alla har sin egen metod som vi tycker funkar bäst ! Men inte håller vi på att pränta in i skallen på folk att MIN metod är bäst utan vi ger råd och ger tips ! och vi blir inte sura när dom inte vill testa våran meton! Ett tips är att göra som alla vi andra så kankse folk inte har alla taggar utåt mot dig!

#62 Hur menar du`?

Menat till mig tror jag…, jag säger bara vad jag tycker fungerar bäst, men alla får göra som dom vill, blir inte sur om man inte lyssnar på mina råd. Det verkar bara som om många behöver tips med sina hundar, och jag vill bara hundens bästa, vilket blir det bästa även för hundägaren:)

Jag börjar snart tro att detblir är en bot, alltså en robot som går in och skriver svar på frågor som dyker upp ofta så fort en ord nämns. Börjar kännas lite tjatigt det här. Har nog sett samma inlägg 40 ggr nu. Inte bara jag som märkt det, känns skönt.

Tack för bra tips om hur man får hunden att dra i kopplet, det behövde jag. Nu ska jag träna lite.

För det första så är det inte MIN metod, men jag vet att det är det bästa och mest effektiva metoder som jag har sett och hört, och provat. Men kör du med vad du vill Corneljia, det viktiga är att du behåller lugnet och visar hunden att du har självförtroende och ledarskap. Annars kanske du inte blir klar med din hund under 2011, men oj förlåt just det, det är ju bättre för hunden enligt många om man tar det lite lugn och inte stressar hunden…, så låt den stackaren lida ett år till då innan den kan njuta av en promenad i harmoni och balanserad. Ska sluta blanda mig kanske, kommer inte igenom de flestas sätt att tänka om hundar ändå här…

Lycka till i vilket fall:)

#66
Jag menar att fysisk träning och inlärning dvs rycka lite snabbt i kopplet osv kan leda till större problem hos vissa hundar än vad det hjälper.
Det är individuellt hur hundar lär sig samma metod fungerar inte på alla hundar. Även fast dessa fysiska-träningsmetoder oftast fungerar mer effektivt.

#67
Nej, det är menat till folk i allmänhet att tänka på det då hundar lär sig olika. Det är jätte bra att du ger tips och råd men det finns fler än en metod som fungerar beroende på hund.

#69 "Annars kanske du inte blir klar med din hund under 2011, men oj förlåt just det, det är ju bättre för hunden enligt många om man tar det lite lugn och inte stressar hunden…, så låt den stackaren lida ett år till då innan den kan njuta av en promenad i harmoni och balanserad."

Fast nu tror jag att du missuppfattat det hela. De allra flesta som "tar det lugnt och låter det tar tid och inte stressar hunden" har som mål att hunden Aldrig ska få lida av det som varit ett problem igen. Så, istället för att som du sätta hunden i en situation den absolut inte klarar av, se till att få den reaktionen och Sen göra något åt det (vilket kommer ge hunden ett jäkla massa lidande i den situationen) så ser man till att hunden Aldrig upplever det jobbigt igen.

Kan dra ett snabbt exempel - min omplacering var totalt livrädd för barn när han kom. Det första barnet vi mötte gjorde att han flydde (i koppel) och hade panik en lång stund därefter. Ville inte gå åt det hållet igen under den promenaden och hade svårt att gå åt det hållet i ett par dagar. Reagerade också så fort han hörde barn. Sen dess har jag sett till att alla hans barnmöten har varit positiva och att han aldrig har behövt göra mer än han velat.
Igår, 5 månader sen han flyttade in, gick han frivilligt fram och hälsade på 4 barn vid 3 olika tillfällen, med glädje från svanstippen till tungan. Inte heller bryr han sig om barn vi passerar eller om han hör barnskrik på håll.

Så okej, det tog 5 månader, men jag föredrar det framför att ägna sig åt vad du gör - alltså en kombination av Flooding och positivt straff. Det första Kan funka på människor, men på djur är det ren misshandel. Hundarna har, till skillnad mot människorna, inte en minsta aning om varför du sätter den i den värsta tänkbara situationen. Att sedan dessutom straffa den för att den försöker agera som den känner löser situationen bäst är bara korkat för vems fel är det att den känner att den måste agera? Lägg därtill de negativa kopplingarna du får - dels var du med i hundens värsta ögonblick, dels straffade du den för att den gjorde något helt naturligt.

Du sätter hunden i den värsta tänkbara situationen som om något ÄR stessande och låter hunden lida i mängder vid ett och samma tillfälle(och inte är det säkert att det räcker med en gång, gör det bättre eller ens fungerar). Jag låter ALDRIG hunden lida igen, inte minsta lilla. Och jag tror utan tvekan att det sista, att Aldrig behöva lida igen, är bäst för hunden jämfört med att lida så pass att de värsta reaktionerna kommer.

"Igår, 5 månader sen han flyttade in, gick han frivilligt fram och hälsade på 4 barn vid 3 olika tillfällen"  (Trillar du av hästen, så hoppa upp på den direkt igen!) Är ett gammalt sägessätt som funkar!

"Att sedan dessutom straffa den för att den försöker agera som den känner löser situationen bäst är bara korkat för vems fel är det att den känner att den måste agera? Lägg därtill de negativa kopplingarna du får - dels var du med i hundens värsta ögonblick, dels straffade du den för att den gjorde något helt naturligt."

Kul att det slutat bra för hunden!:)

Men jag förstår inte riktigt vad du menar med att straffa!!

Så här hade jag rehabiliterat din hund.  För det första skulla jag inte låta barn komma fram till hunden.  Jag hade sett till att hunden fått gå fram till barnen. Lättare mentalt för hunden så länge hunden rör sig framåt, strävar framåt alltså. Inte stå still och se det som skrämmer komma emot hunden, utan hunden ska själv uppsöka, med mitt stöd, det som är lite kusligt, i detta fallet barn.

På väg fram mot barnen så fort hunden, om den nu hade visat osäkerhet så skulle jag gjort en mindre korrigeringar för att bryta fixeringen,rädslan eller osäkerheten, genom ljud först och främst och eventuellt ett litet koppel drag, (som absolut inte ska göra ont), utan bara bryta eventuella felbeteenden. Man kan också stanna och be hunden sätta sig ned och lugna ner hunden om den går upp i varv.  Så fort hunden visar mer mod i situationen och är lugn så ger man positiv belöning. Om man t.e.x. kommer 5 meter nära inpå barnen och där känner att hunden börjar protesterar, så kan man stanna och lugna ner hunden där.  När hunden lugnat sig och verkar balanserad så går man ifrån situationen och stannar en längre bit ifrån.., vilket talar om för hunden att när du är lugn så kan vi gå. Det ska sluta positivt innan man lämnar rehabiliterings området! Därefter ger man positiv belöning och sen går man fram till barnen igen. Man ska såklart ha förberett barnen hur de ska bete sig, vara lugna och inte bry sig så mycket om hunden! Målet är att helt enkelt kunna gå förbi, gärna igenom en grupp av barn, och till sist få hunden att sitta bland barnen. När detta ser ut att fungera så vänder man på steken och låter barn komma fram mot hunden, man får improvisera och testa olika situationer, och som sagt göra mindre korrigeringar i rätt timing om hunden visar osäkerhet eller annat.  Om detta görs på rätt sätt med rätt energi som smittar av sig på hunden, så behöver inte detta ta mer än en enftermiddag, sen är hundens rehabilitering klar i alla fall till 90%.  Resten handlar om att repetera tekniken i olika miljöer, och ge hunden mer utmaningar varje gång, typ att barnen blir mer och mer stimmiga, och efter hand tar mer och mer kontakt med hunden genom att kalla på den klappa den, leka m.m.

Efter max en vecka om det görs rätt så är det färdigt, utan att åsamka smärta eller trauman!  På detta sätt så slipper hunden vara rädd, (må dåligt), varje gång den ser barn, månad in och månad ut.  Men det krävs ju rätt person till rätt jobb. Man måste vara en trygg ledare som med lugn och självförtroende "visar" hundens sinne att barn inte är farliga.  Ett tips är att tömma hunden på energi innan "träningen", det vill säga få hunden att springa, leka eller gå på en ordentlig promenad. Trött hund = lugnare hund, vilket gör det lättare att tala med sinnet!

#72 jag skulle gärna vilja se dig rehabilitera min kompis liv rädda bc , och få honom att gå ut när det skjuter raketer , för att då får du stå där i ett år . Han blir nämligen helt paralyserad och det går inte att bryta när  han väl blir så där! och tro mig jag har testat . Alla hundar funkar inte med samma metod!

#61 Beror på vad man menar med snabba. Quick-fix eller effektiva. Själv anser jag att kräver hunden ingen fysisk korrigering, svår hund eller ej, så behöver man inte bruka det. Jag börjar i vilket fall alltid lätt, och anpassar mig sedan efter hunden.. Fick lära mig det när jag skaffade min första egna hund, där fysisk korrigering blockerade henne, medans positiv förstärkning och tydligt kroppsspråk fungerade bättre med hästlängder. Och där kan vi snacka svår hund..

Jag tror inte att En metod funkar på Alla hundar.. Det är ren BS
Det handlar om anpassning.

#72 "Men jag förstår inte riktigt vad du menar med att straffa!!"

ALLT som görs som minskar ett beteende är ett straff, oavsett vad du väljer att kalla det.

"Så här hade jag rehabiliterat din hund. För det första skulla jag inte låta barn komma fram till hunden. Jag hade sett till att hunden fått gå fram till barnen. Lättare mentalt för hunden så länge hunden rör sig framåt, strävar framåt alltså. Inte stå still och se det som skrämmer komma emot hunden, utan hunden ska själv uppsöka, med mitt stöd, det som är lite kusligt, i detta fallet barn."

Här har inget barn kommit fram till honom förrän han varit redo. Som jag sa - på hans villkor.

På väg fram mot barnen så fort hunden, om den nu hade visat osäkerhet så skulle jag gjort en mindre korrigeringar för att bryta fixeringen,rädslan eller osäkerheten, genom ljud först och främst och eventuellt ett litet koppel drag, (som absolut inte ska göra ont), utan bara bryta eventuella felbeteenden.

Och det är Precis just Här som dina straff kommer in! Du Ber om felbeteenden och försöker sen få bort dem. Kan ju utan problem informera om att detta Inte hade funkat på min hund. Han gick in i en överlevnadstaktik och det är inte mycket mer än ändra händelser som kräver att hunden försöker överleva dem som slåt det. Du hade alltså behövt utsätta honom för något annat som krävde att han räddade sig från det för att han skulle sluta dra sig från barnen. Och det om något är väl traumatiserande för en hund? Redan Här har du utsatt hunden för lidande.

Efter max en vecka om det görs rätt så är det färdigt, utan att åsamka smärta eller trauman!

Fel. Du har redan utsatt hunden för både lidande och trauman.

På detta sätt så slipper hunden vara rädd, (må dåligt), varje gång den ser barn, månad in och månad ut.

Jasså? Jag ser mängder med tillfällen då hunden mår dåligt, varenda gång den tas till det steg som utlöser felbeteendet som krävs för att du ska kunna korrigera hunden och där får den än en gång må dåligt av korrigeringen tills den hellre aktar sig för dig än flyr från det den är totalt livrädd för.
Jag har aldrig sett min hund rädd eller berörd av barn efter det tillfället, och visst har jag låtit träningen ta tid men hellre Aldrig rädd än att tvinga hunden in i något obehagligt bara för att kunna korrigera den om och om igen.

Så då menar ni också att, om ditt barn kastar mat på lillasystern under middagen, och mamma eller pappa tar tag i armen som håller på att kasta mat (igen), på lillasyster och samtidigt säger "ajaj, sluta med det nu!" är ett straff!??  Jag ser det som en korrigering!! Och man behöver inte vara hårdhänt heller, bara tydlig!

Men skit samma. Det är mitt tips som fungerar perfekt när jag gör det i alla fall!  Jag måste dock tillägga, att det krävs rätt person för att hunden ska känna sig lugn,trygg och mottaglig för det man vill visa, annars kan det kanske uppstå situationer där hunden blir osäker, rädd eller oförstående. Rätt vibbar och energi krävs från personen som håller i kopplet. En hund känner direkt genom kopplet om du spänner dig, visar frustration eller osäkerhet. En lugn ledare med sjvlförtroende som kan visa hunden tydligt vad som är bäst för den är 90% av rehabiliteringen, vilken teknik som används är alltså mindre viktigt!

#76 Ja, det är ju ren logik att en lugn förare är bättre.

Var bara tvungen att säga det, det upprepas himla mycket det där tycker jag.

Ja men det är inte alla som klarar av att behålla sitt lugn i alla situationenr som uppstår med sina hundar.., däri ligger ett av de största problemen!

#78 Jaa..? Har väl inte sagt något annat. Men blir man irriterad så blir i alla fall inte jag lugnare om instruktören står bakom ryggen på en och städigt talar om att man ska lugna ner sig

Man kan åxå välja att se korrigering som tillrättavisning. Sånt man ofta gör, både mot andra människor och mot hundarna. DET tycker inte Jag är straff, utan helt enkelt en tillrättavisning. Ex:

Däng inte ner glaset så hårt i bordet, det kan gå sönder (ex till barnen)

slå inte lillasyster i skallen med leksaksbilen, det gör ont. (till barnen)

Tala inte sådär till mig inför kunder, det gillar jag inte (till kollega eller chef)

Nä, sådär vill jag inte att du beter dig när vi möter en annan hund (till hunden) 

Korrigering behöver inte betyda straff, och att använda tillrättavisningar anser åtminstone Jag är helt naturligt.

#76 Svar JA. ALLT som minskar ett beteende är ett straff och det oavsett vad du väljer att kalla det.

#80 Fast där är det ju också straff det handlar om, straff som i Minskar beteendet. OM nu kollegan eller barnet väljer att lyssna och om hunden uppfattar tillrättavisningen/korrigeringen/straffet.

Enda tillfället en korrigering inte är ett straff är när korrigeringen inte funkar, då kan det vara "tom luft/tomma ord" eller till och med förstärkande (kollegan som vill irritera en och istället ökar beteendet för att göra personen förbannad, barnet som nu vet att den får uppmärksamhet om den dänger glaset i bordet och därför gör det igen och ännu hårdare…)

#80 Fast där tror jag att många väljer att kalla det  "qick fix" när man lyckas, alltså att man har den relationen med sin hund att den verkligen lyssnar på tillrättavisningar, och därmed upphör med felaktigt beteende för att istället välja att göra det man ber den/lär den.

Här är synonymer på korrigera från svenskt Lexikon!!

ändra

,

rätta

,

justera

,

omarbeta

,

rätta till

,

rätta sig

Inget som har med straff att göra alltså!!!

#83 Du kommer fortfarande inte ifrån att Straff är sådant som Minskar ett beteende. Så oavsett om du korrigerar eller rättar eller ändrar eller omarbetar eller varför inte Belönar, tittar i taket eller skiter fullständigt i det så ÄR allt som minskar ett beteende ett Straff och det spelar ABSOLUT ingen roll vad DU vill att det ska vara.

Du kan korrigera hur mycket du vill - minskar beteendet är det ett straff, ökar det beteendet är det en belöning.

Och om vi ska vara såna så… http://psykologtjanst.se/Bestraffning.htm

Om inte svenskt Lexikon kan få dig att fatta vad korrigera är så ger jag upp….!!

Men tsset…. visst hamnar vi i onödig ordbajsväxling nu.

Lugnt.., har blivit van här;)

ÅTERGÅ TILL TRÅDEN! Vill inte behöva börja ta bort inlägg.

Corneljia.. ta lite av varje tips du fått och prova dig fram, jag har sgt mitt här, så inte tråden avbryts.., för din skuld.  Lycka till med din Bichon:)