Har en kompis som har en Russkiy Toy hane på snart 2 år.
Jag vet att hon har fått kämpa ganska bra med honom och gör fortfarande. Det är ju som sagt en Terrier och dom har ju lite temprament. Men nu som snart tvååring börjar han bli en riktig trevlig hund :)

#1 Är det verkligen en terrier?

#1 Okej, men den har blivit stabilare som vuxen?

Jag har för mig att det är det. Hon som äger honom säger det iaf.

Ja absolut, nu är han en rätt trevlig hund. Fortfarande hett temprament o så.. Men annars är han väligt trevlig :)

Okej, för russkiy toy ligger i rasgrupp 9, alltså sällskapshundar.

Det står på hemsidan att den har en del terrger i sitt betende.. .

Såg precis nu att den förr kallades toy terrier, så den är väl förmodligen ursprungligen från någon terrier  Men numer klassas den alltså som "sällskapshund" enligt skk.

har en bekant som föder upp russkiy toy. så himla charmiga! alla har olika personlighet. hon har med sig dem nästan överallt. de hänger lätt med när man rider ut utan problem. visst kan man tycka att de är små, men de beter sig som stora hundar vilket gör att man märker dem väl. sen säger de till också om man går för nära utan att vara uppmärksam.

# låter som bra alternativ för den som vill ha en liten hund med atityd.

Tycker dom värkar urmysiga.

Någon här i mälardalen som har Ruuskiy toy så man kan träffa?

Jag har en russkiy toy, en tik på 1½ och en till på väg. Anledningen till att de kallas terrier är att de förut hette "moskva dvärgterrier". Och visst har de vissa drag av terrier i sig.

De användes förutom som "varningshundar" tillsammans med någon större hund, när någon närmade sig gården börjar de små skälla och springer sen hem och låter de större hundarna ta över.

Jag hade aldrig hört talas om rasen innan jag träffade uppfödaren av min hund, men oj en sån underbar ras! De följer gärna med på allt man gör, men har ingenting emot att ligga på soffan en lördag. De behöver mycket uppfostran (precis som vilken annan hund som helst) och de förstår absolut inte att de är så små som de egentligen är. Det kan vara svårt att få dem att inte skällla, men jag har hört talas om folk som lyckas med det också

Iom att de är så små kan man ha med de precis överallt, och det är aldrig svårt att hitta hundvakt när man behöver.