Min hund springer inte efter vilt. Hon kan få ett infall på en sekund men vänder genast tillbaka till mig, oavsett om jag ropar eller ej. Så där är jag säker. Så i skogen får hon vara lös.

Men med människor och hundar finns ingen garanti. Trots det har jag henne lös ibland när vi tränar. Hon kommer ju aldrig att lära sig om vi inte tränar. Det händer dock väldigt sällan att hon springer fram till någon. Vi brukar träna på ställen där hon endast ser människor eller hundar på avstånd och hon springer aldrig direkt, hon tittar en stund så då hinner jag koppla henne.

Jojo, naturligtvis ska man få ha sin hund som i dethär fallet, när man ska träna hunden att vara lös med andra människor ch hundar i närheten :-)
Det är bland annat som du som en vettig hundägare tänker..=)

Ingen av mina hundar driver på vilt.
Hanen kan springa fram till en liten skara hundar, men låter bli om man säger åt honom. Människor bryr han sig inte i om han inte känner dem, men även där ska han ha tillåtelse innan han får hälsa.

Tiken springer varken fram till hundar eller människor sålänge jag är med.
Så hon går lös 99% av tiden i all sorts miljö.
Hanen går kopplad när det behövs..

Klart inga garantier finns för något när det kommer till hundägande.
Dock litar vi på varandra, och de lyssnar bra på mig, och jag ser på dem när det är något på G.

De hundar jag har sedan de var 8 veckor går att ha lösa överallt… Skulle inte dra på vilt heller.. (Amstaffs)

Men de omplcereringar jag har skulle inte gå att ha lösa då dom knappt kan kontrolleras i koppel, (Parsson russel terrier)

Har också en 14 årig Collie/Lab.. hon har alltid kunnat gå lös överallt…

Min vita toy kan jag ha lös vart som helst om jag bara har med mig honom. Har jag dom andra med mig kan jag säkert ha honom lös, men anser inte att jag har lika stor koll på honom bland folk då.

I skogen går alla mina hundar lösa. Dom springer fram till människor om dom dyker upp väldigt nära helt plötsligt, annars kan jag stoppa dom. Vilt drar inte dom små på. Men min whippet skulle nog göra det om han såg nåt. Men vi har aldrig sett vilt när vi gått i skogen så vi har heller aldrig kunnat träna så på det. Däremot har vi en tam kanin som springer på gatan hemma. Och den jagar han inte. Inte heller katter.

Här omkring har vi inga rastgårdar (jag har lite över 3mil till närmaste) så ja, jag släpper mina hundar i skogen även när det är "djurförbud" dvs koppeltvång. Min whippet skulle må jätte dåligt om han inte fick springa lös. Men går jag på nya ställen har jag långlina på honom och dom små i koppel. Men så här långt ut på landet möter vi aldrig någon.

Jag har mina hundar lösa i skogen. Den större kan dra iväg och söka vilt, men kommer när jag ropar. Han tar råttor… som han äter upp :/   Den lilla sticker inte på vilt.

Häromkring har vi inga rasthagar.

#6  Tar han råttor? Fy vad äckligt!

#7 Ja…. det är lite småäckligt, hahahahaha men HAN är ju superlycklig och nöjd, hahahaha

Har ingen egen hund, men tar hand om en hel del hundar. Vissa litar jag på, andra inte. Welsharna är tränade att spara, de kan man absolut inte ha lösa på en vanlig promenad. Kompisens Golden är däremot nästan alltid lös med mig. Igår mötte vi t.ex. en familj med tio hundar som alla skällde rejält, vår hund lyfte bara på huvudet och fortsatte gå. Coton-hundarna kan gå lösa, dock känner jag de inte tillräckligt väl än för att gå med de lösa utan deras matte.

Min hund kan vara lös överallt, men när jag ser fåglar eller något djur så säger jag "NEJ" högt och då vet hon att något är på Gång och då gör hon inget. Ser hon däremot djuren före mig kan hon skutta ett skutt och sen vända sig om och "fråga" om hon får fortsätta och då säger jag Nej.

Min ena hund kan jag ha lös vart so helst. Om jag vill att hon ska gå med mig under en sträcka gör hon det. Och hon springer inte långt utan typ max 10 meter framför mig. Om det kommer ett rådjur eller en fågel coh hon vill springa efter ropar jag bara på henne så kommer hon. Hon skulle aldrig gå fram till en hund eller människa utan min tillåtelse, hon skulle nog inte gå fram til len människa ändå då hon är lite osäker med andra människor och hundar ibland. Min andra hund, en valp på 5 månader har jag lös när jag går där ingen går. Om det kommer en hund gör det inte så mycket då hon inte vågar gå fram utan kommer till mig direkt :)

Min Corgi kan gå lös i skogen och när vi tränar på klubben osv. Hon kan dra efter harar någon meter om dom springer ut rakt framför näsan på henne, men hon är lätt att avbryta. Hon springer inte fram till folk heller, det räcker att bara kalla henne till sidan.

Jack Russelln får inte gå lös längre sen vi flyttade in till stan. I skogsområdena här är det alltid folk och hundar och hon springer fram direkt. Hon får vara lös uppe på klubben om vi är ensamma eller i rasthagar.

När jag hade Greyhound, fick man tumma lite på reglerna. Helt enkelt för att det inte finns (iad inte där jag har bott) tillräckligt stora inhängnader där en vinthund har kunnat blåsa ur sin energi.

En vinthund kommer mer eller mindre alltid att springa efter vilt. Det är så hårt nedärvt i genenera att det är i princip mer eller mindre omöjligt att träna bort.

När jag bodde på Österlen, släppte jag henne mycket på badstranden. Du fick lov att ha hund på stranden utom under själva turist säsongen (kommer inte ihåg exakta datum nu).

Jag gjorde som så att jag gick ner dit med henne sena kvällar/nätter eller när det var dåligt väder. Då var stranden tom och vi störde ingen. Hunden var väl rastad när vi kom ner.

Nu när jag har flyttat upp till Roslagen fick jag samma problem igen. Men då hittade jag en golfbana. Den brukar vara tom på kvällar/nätter så avv Molly kunde springa där. Den är "inhägnad" med två eltrådar som håller de vilda djuren ute.

Resten av året fick man släppa henne med omdömme. Mycket vilt i skogen = hunden ska gå kopplad.

Fördelen med vinthunden, är att de inte av sig själva tar upp ett spår och följer det. Det är något de lär sig om man själv serverar spår åt dem som tex aktivering. Därför är den typen av hund ofta lättare att ha lös i skogen, då sikten är skymd. Syns inte haren = den har gått upp i rök. Hunden kommer tillbaka.

Min ena har jag lös där jag anser att det passar. Han går kopplad där jag inte litar på de jag har omkring mig helt enkelt. Villaområden där man aldrig vet vem/vad som kommer ut ur trädgårdarna, eller i vildsvinstäta områden….då vill jag kunna fysiskt rycka undan honom och lyfta bort om det skulle behövas. För att rädda hans skinn.

Annars är han lös i skog och mark, är tränad till att skvallra på alla typer av spår så även om han spårar till och från så drar han aldrig iväg på egna utan studsar bara tillbaka när han får upp något mot en godisbit hos mig. Vanligen följer han till dikeskanten om vi går på väg, eller runt 4-5 meter om vi går i skogen, sen kommer han tillbaka och är så stolt över hur duktig han varit, haha! Är även tränad till att göra samma sak på vilt - katt, rådjur, hästar, grävlingar osv. I övrigt leker han gummiband under promenaderna, går en sträcka och kommer tillbaka för godis, matvrak som han är…

Den yngre kan jag inte under några omständigheter släppa än utom i inhängnader, han är långt ifrån färdigtränad! Anser att man tränar ALLT innan man släpper hundarna helt, så det sitter. Skulle ALDRIG drömma om att släppa min hund för att sedan försöka bestraffa att hunden drar på vilt första gången(och ett sånt självbelönande är ett helvete att omforma…)! Sån träning sker LÅNGT innan de ens sätts i långlina.
Min yngsta ska kunna följa mig och skvallra på allt vi skulle kunna möta i skogarna(eller ha det så generaliserat att han gör det på allt nytt) innan jag släpper honom någonstans. Med respekt för djuren och naturen, de vi möter och min egna hund. Finns ingen anledning att fela en hund när den inte fått möjlighet att göra rätt först, eller ägna sig åt hindrande nej och inkallningar, det är bara tragiskt och att försvåra framtida träningsprocess, och att leka med döden.

Min hund får vara lös då och då, litar inte till 100% på henne, eftersom hon skulle kunna sticka efter en annan hund.

Men på agilityträningen så gick det super, hon var lös båda dagarna utan några problem.

#15 har som dig, hon är lös rätt så ofta men lite inte på henne helt än

#15 har som dig, hon är lös rätt så ofta men lite inte på henne helt än

#17 När jag fick henne var hon ouppfostrad och fick göra precis som hon själv vela, nu är hon en helt ny hund.

okej vad skönt!

Själv har jag in egen hund lös, kopplar bara henne när vi åker in till stockholm, Annars följer hon mig som på följa john eller nåt :-) Hon frstår inet ens vad man ska göra med främmande djur, Kattjagandet fick jag tag i henne första gången hon lyckades springa iväg efer en när hon var liten ch vi tränade lösgåendeträning och sa åt hnne på skarpen ch sen dess har hon låtit bli katter :-) Hon har blivit lite känd som "det lilla fåret som alltid springer efter killen med massa hundar" eller nåt :D
Då jag tar hand om en liten samling hundar..Vissa av dessa kunde man ha lös förr men nu har dom en och en sakta men säkert fått upp ögonen för att spåra, tråkigt nog, så då blir det att dom får gå i koppel på ställen där jag vet att dom kan eller kommer få upp spår eller se vilt.. Och sen det inte är min uppgift utan deras ägares, att träna på dethär problemet så kan jag inget göra än att finna mig idet tyvärr.. Vissa människr tar lite lätt på detta med att hunden springer efter vilt, tar ingen hänsyn till dom djur som blir jagade och kanske till och med rivna eller dör av stress..

Men folk som kommenterat här verkar ju i allafall oerhört vettiga:)

#20 Då kan du ju iaf tipsa ägarna om att hundens vilja att spåra inte hindrar ett fungerande lösgående, bara man vill. Det handlar bara om att lära hundarna vad de ska göra när de får upp spår! (och faktiskt tillgodose deras behov, under kontrollerade former…)

/Spårglad och lösgående hundar utan några bekymmer alls :)

Jojo, absolut, men dm lägger hellre tiden på golf eller fiske eller liknande eller så har dom bara inte tid helt enkelt..

#7, BARF .

Mina hundar får vara lösa när vi inte går på trafikerade vägar. Jag kopplar dem om vi möter någon med hund , för det skulle de nog inte kunna motstå (kopplade går de fint med mig, men är lite ivriga och vill gärna hälsa). Cyklar bryr de sig inte om, men kommer någon gående kan de vilja hälsa så då får jag säga till lite fint om de är lösa. Det räcker. Katter har vi flera hemma och de har fått lära sig att inte bry sig om andra katter. Den ena piper och vill dit och hälsa, men gör det inte!

I skogen får de springa som de vill, ofta med andra hundar. Jag har alltid gott godis med mig för att kunna konkurrera med annat som skulle kunna vara intressant! Släpper dem inte fria under sommaren, men kan ha dem lösa hos mig.