Kan inte så mycket om rasen, men om jag inte missminner mig så är väl dalmatinern en ras som används för att gå brevid hästar med vagn m.m. för att skydda dem..?

Jag vet inte så mycket om raser heller, men har läst det du säger; att de gick som vagnshästar och dessutom skyddade stallen förr i tiden.

Det låter absolut som att det kan vara en passande ras för dig. Min personliga erfarenhet är dock att det finns många lite nervösa och stirriga hundar inom rasen, där det är väldigt mycket fläng, de är överallt på samma gång och lite så… Visst, det har väl delvis med uppfostran att göra, men sen är det nog väldigt noga med att välja uppfödare och linjer då det dök upp en hel del inom rasen när Pongo-filmen kom och dalmatinerns popularitet sköt upp i höjden som en raket… Med sån popularitet dyker det ju alltid upp guldgrävare som avlar för pengar, så att vara noga med uppfödare och linjer är nog ganska viktigt när det gäller den rasen för att få en bra hund.

#3 Jag tror det är samma sak som för border collies… alltså att folk underskattar dalmatinerns stora behov att stimulans. En uttråkad dalmatiner är INTE kul, men en väluppfostrad och glad dalmatiner är underbar. :)

Det negativa med rasen är väl att den är väldigt sjuk.
En bekant till min köpte en Dalamatiner. Hunden är katt,damm,pollen,kött allergiker, den har klåda och eksem. Hunden åker till vet och sövs varannan vecka har jag för mig och måste få öronen rensade varje kväll om jag inte minns helt fel.
Sen så finns det seriösare uppfödaren. I den kullen där hunden föddes så fick alla valpar något fel, föräldrarna är utställningshundar. Den ena valpen blev sjukt mycket värre än denna valp jag pratat om. Nu är hunden ca 2 år och går på specialfoder då han inte tål vanlig hundmat/hundgodis osv. Annars är det en fin ras.

#4 Jo, så är det säkert i många fall. Men jag har träffat på hundar som får mycket stimulering och ändå är lite nervösa och stirriga. Även hört från flera dalmatinerägare att det blev en hel del dålig avel när de blev så populära, vilket ju inte är så konstigt. Se bara vilken boom det blev bland småhundar, korsningar hit och dit när det blev så populärt med en liten accessoarhund… Det finns alltid folk som vill tjäna pengar på sånt.

Dallisen är en något vad Jag skulle vilja kalla för "Aktiv sällskapshund".
Kanske inte riktigt den ras man väljer i första hand om man har höga ambitioner i att tävla, men för "lättare" träning för skojs och aktiveringens skull, så why not.

Dallisen är inte heller en ras som riktigt Kräver regelbunden aktivering, men är "med på det/allt" Om den själv vill, typ.
Kanske inte heller den mest lättmotiverade rasen för (lydnads?)arbete.. Men detta är min högst personliga erfarenhet om rasen.

Som sagt, trevliga allround/sällskapshundar. Tror säkert en sådan skulle passa dig baserat på det du skrivit.=)

Hur det är på det hälsomässiga planet vet jag däremot inte.
Men som någon skrev så finns det en hel del mentalt skit där ute.

De flesta(alla?) uppfödarna avlar på Utsällningshundar, men det kanske är "så" rasen "ska" vara idag…?
Har som sagt ingen större koll på linjer, men mig veterligen så har inte jag sett till ngn uppfödare som liksom… "Arbetar" med sina hundar, utan har utsällning som "merit".
Vilket i sin tur också leder till rasens "lättare" aktiveringsbehov.

Nåja, jag gillar Dallisar iaf, skulle jag inte ha höga tävlingsambitioner utan var ute efter en "Glad prick" *haha!* så skulle jag nog absolut kunna tänka mig en Dalmatiner.

#5
Men gud, vilket liv, varför avlivas den inte för?!
Det är ju knappast en god Livskvalité för den hunden… =(

#7 Jag har ingen aning. Blir faktist ledsen när jag ser den ute. Hunden går på medicon och det gör att han bara blir ca 6-7 år enligt ägaren, eftersom levern kommer att ta så mycket stryk. Hunden bor ihop med katter i en väldigt liten lägenhet med många andra djur. Annars är hunden fin, inte lika glad som andra dallisar jag träffat.

#7 Jag anser att Dalmatinern kräver ganska mycket aktivering. Som en brukshund. Och som någon sa, en understimulerad Dalmatiner är INGET rolig att ha och göra med!

Så att bara ha en som sällskap och gå vanliga promenader hade jag inte rekomenderat. Några spår i veckan och lite nos arbete och annan givande träning en stund varje dag utöver rejäla promenader skulle jag vilja säga. Dom jag har träffat har varit lite som boxer. Aktiva, glada och tyvärr ganska stimmiga. Detta är hundar som får normal aktivering varje dag och är ensam hundar. En kompis har två Dalmatiner och dom är en aning med harmoniska och lugna. Kanske för att dom just är två och kan leka och busa av sig flera gånger om dagen. Jag vet inte.

#9

Kan du vara så vänlig och läsa min inlägg lite mer ordentligt innan du uttalar dig?

Jag skrev att Dallisen inte Kräver regelbunden MENTALaktivering, och med det menar jag den typ av aktivering en brukshund kräver.
Och nej du, en dallis kräver inte på långa vägar det samma som en riktig brukshund gör!

En Aktiv sällskapshund är en hund som just en som kan och ställer upp på lättare aktivering, men kräver som sagt inte det.
Skillnanden på att Kräva och Kunna är STOR!

Dallisen är mer av en "fysisk"aktivering än "mental"aktiveringshund.
Dom är mer än gärna med på diverse äventyr, men tex lydnad är inte så himla märkvärdigt. Spåra Kan dom absolut göra, men kanske inte riktigt ett Elitspår och absolut inte varje dag! Dom skulle ju tröttna.

Varför? För Dalmatiern är helt enkelt Inte avlad för den typ av arbete, den har inte det i sig helt enkelt.

Någon gång ibland, javisst.

Så snälla du, läs om och läs rätt tack.

Vad jag fattade det som som var inte TS ute efter en aktiv brukshund att tävla med. Utan en hund hon KAN träna LITE lydnad osv med.

Men du själv skriver att den INTE kräver regelbunden mental aktivering, men min erfarenhet säger precis tvärt om. Inget att hetsa upp sig så för, vi är bara av olika åsikter.

Min Farmor hade en jätte trevlig dalmatiner tik förr, den blev 14 år och var frisk i hela sitt liv :)
Det hon aktivera den med var långa promenader och lydnad, och den höll sig cool lugn inomhus :) fast det kan ju vara väldigt inviduellt också

Jag själv har ingen dalle, men min svärmor har en.

Enligt mig så är det en relativt bra hund för en person som vill vara aktiv med inte "jätte"aktiv genom alla möjliga sök/spår och hela hojdot..

Enda minuset jag vet med dalmatiner är väl att vissa kan vara ängsliga, nervösa på något sätt. Och just min svärmors är rädd av sig, rädd för kaffekoppar, tallrikar, tv-dosor och sådana grejer. Annars är det en ok hund, ingenting för mig..

Lätt nervös kan just denna hund vara när den träffar på andra, det vill säga skriker om andra hundar kommer för nära. Men det kan ju vara så att just den individen är lite "annorlunda". Ett plus är att vad jag vet så brukar dom fungera bra ihop med barn.

Men jag tycker du ska satsa på en om du vill ha en aktiv kompis :)

Tack så jättemycket för era svar! Jag har som sagt fallit för just dalmatinerna, men ska kika på andra raser också så att det verkligen blir rätt. Kan ju tillägga att det inte är någon "tävlingshund" jag är ute efter, men vill gärna träna lite agility/lydnad för "skojs skull".

Hmm jag har dalmatiner och blev rekomenderad den via skk och sbk. Jag har gått treårig hundförarutbildning och gått många kurser och jag måste säga att Dalmatinern är rasen för dig om du vill ha en glad positiv och allmän underbar hund, MEN den kräver MYCKET goda hundklunskaper. Det är en hund som vaktar mycket, kan vara mycket osäker, stjäla mat etc.

Min hane är definitvt inget av detta och jag börjar nu fundera påom han är en Pudel eller nåt :P

Har ingen som helst erafarnhet av dalmatiner mer än att den är riktigt fin ;)

Har även läst att risken den bli döv var ganska vanlig

#16 Dom har väl generellt mycket problem med öronen? Svärmors hund har kroniska öroninflammationer och veterinären har pratat om att plocka bort allt i örat och sy igen själva ingången..

#17 Va? Då kan dom väl inte höra? Öronproblem har jag aldrig hört ^^ Tandproblem däremot är vanligt :P

Min kompis moster hade en Dalmatiner när min kompis var yngre. Med åren blev hon både blind och döv. Sen beslöt de sig för att ta bort hunden.

Min syrras kompis har en dalamtiner och personligen tycker jag inte att man kan kalla dalmatinern för en aktiv sällskapshund då det kräver väldigt mycket, både motion och stimulans. Hudproblem och dövhet är ganska vanligt, har jag hört.

Mitt tips är att läsa på MYCKET om dalmatiner innan du bestämmer dig för att köpa en.

MVH//Bunn

0, Hur går det har du inte hittat nån uppfödare ännu?

Låter som en passande ras, bra att tänka på är att dalmatiner kräver ofta mer fysisk motion än man tror ;)

#18, Japp, och det är just för att hundens kroniska öroninflammationer skapar ärr på organen i öronen. Och i dem fallen när ärrvävnaden är såpass stor så brukar dom flesta veterinärer ta bort allt för att sy igen, och det säger ju sig självt.. För att motverka fler infektioner och inflammation. Såklart kommer ju inte hunden höra eftersom hörselorganen plockas bort.

Dalmatinern har ju "platta" öron, vilket många fler hundraser har. Men just dalmatinern har antagligen lättare för att få inflammationer och bakteriesamlingar.

#21 Jag ska köpa hund till hösten. Har försökt leta uppfödare via nätet, men det verkar inte finnas många i Göteborg?

#24 Måste du ha någon just i Göteborg? Bättre att hitta en uppfödare med bra hundar och som passar dig (både hundarna och uppfödaren), det är allt värt att åka en bit för rätt hund.

I Göteborg å runt om hittar du nog inga, sök längre ut, mot skåne å upp mot värmland å där till, sök med mot Shlms hållet. (Bor sj i Gbg) Kolla på skks sida med så hittar du samt dalmatiner klubben (dem har väl en?).

Dalmatin skulle jag med rekomendera till dig så lycka till!

Håller med #25,  leta efter en seriös uppfödare med hundar som passar dina begov och önskemål. Kolla alltid upp flera uppfödare och läs på om rasen innan du bestämmer dig helt!

#24 Har du läst på dalmatiner.forum24.se  ? :)

Tack så jättemycket alla för eran hjälp.

Jag kan absolut tänka mig att köpa hund även utanför Göteborg. Jag tänkte mer på att jag gärna hade gjort ett besök hos en uppfödare (ja, gärna här hemma i Göteborg) för att få se och höra mer om rasen.

#15 Haha! Skönt och höra att de finns individer av de lugnare slaget också. Har i ärlighetens namn hört att de flesta är mer eller mindre helstolliga.

#28 Tusen tack. Ska kolla in.