Amstaffmix från Sthlm!!!
Hej!
Jag heter Mikaela och var ägare till en otrolig underbar blandras, mellan Amstaff/Staff samt eventuellt Whippet inslag. Hon hade i dagsläget varit ungefär 2,5 år..
Då hon var omplacering är jag lite osäker på vart hon kom från, men då hon och vår andra hund brann inne för 2 månader sen så har man fått konstiga tankar kanske..
Våran bullmastiffs släktingar har vi lite koll på och ska försöka få en valp från hennes syster. Vill så gärna hitta släktingar till våran blandras också..
Hon hette vid tillfället troligtvis "Tjejen". Var helt svart med undantag från lite vitt. Såldes till våra vänner vid ca 6 månaders ålder. Alla upplysningar som kan ge något hade varit av stor vikt.
Vänligen
Mikaela
Chili är den svarta hunden, ser ut som en amstaff men smal baktill därav tron på Whippet inslag när hon springer, otroligt snabb. Större än Staff. Tufft psyke men nervös och mjuk.
Kom från början troligen från Stockholm. Fick en bild av min kompis hur hon såg ut som valp, någon som har en lite aning, hör av er.. aldrig blir man väl säker men det hade varit guld värt o veta.
ingen framgång :(
gud så söt hoppas du får napp snart :)
Uskäkta min respektlöshet men jag vart lite nfiken har du en blogg som heter kelagirl.blogg.se tror jag det är?
#3, yes det är min blogg.. nått speciellt du tänkte på med den?
#4 du skriver vääldigt fina texter som får en att tänka..
#4 jag tycker att den är jätte sorlig och läsa men jag lser den dagligen nu … tycker att det är en toppen blogg måste vaa svårt att skriva om det:(
Tack vad snällt sagt av er!..
Ja det är ju givetvis det värsta jag varit med om, men bloggen håller mig vid liv och medveten om det som hänt, antagligen är det sorgbearbetning jag håller på med, har aldrig haft sorg såhär då jag aldrig förlorat någon "viktig" för mig innan.
Och nu 5 på samma gång..
Man kan ju inte prata med sina vänner o släkt om allt om och om igen, skriva hjälper mycket faktiskt!
#7 jag vet att det hjälper aqtt skriva av sig då jag gjorde det på min förra blogg när min farmor gick bort jag hade ångest..ångest över att jag valde att inte följa med på 2 år till henne hon bodde bara 2 mil från midan när jag väl följde med han jag bara träffa henne knappt 5 gånger innan hon försvann:'(och det var inte förens då jag insåg hur mycket jag verkligen älskade henne !:'(
ja man tror att man inte visar uppskattning i livet därför lär man ju sig att det är viktigt att ge kärlek till dom man älskar. tomheten finns alltid kvar och släpper aldirg..
#9 jag håller med idg helt¨..
Starta ny diskussion