Vet inte själv, men puttar upp tråden åt dig och hoppas du får svar!

Vet inte heller men det låter som att du kanske bör rådfråga/träffa en specialist och inte bara en veterinär. Vet inte var du bor men det finns en fantastiskt duktig ortoped i söderköping. Vi träffade honom när ingen veterinär kunde hitta felet och därmed åtgärda det. Kanske kan du få lite råd på telefon förts om du har tur.

Länk till Söderköpings djurklinik

Svärmor har haft hund med artros, hon gick på Mertacam (stava?), och gick sen över till det starkaste av kortison..
Sen gick det inte mer..
Kortisonet hjälpte några veckor, sen hjälpte inte den heller.

Jag skulle rådfråga en specialist inom området, och få en riktig utvärdering om det ens är artros..

Min Labrador tik har/hade artros i bogarna. Vi upptäckte det när hon var 1 år. Hon haltade då hon ansträngde sig vid promenader  å så. Vet. opererade bort artros stor som en femkrona i ena bogen. Dom såg även att hon har lite artros i den andra men att vi inte skulle bry oss om det så länge hon inte kände av det.

Hon blev mycket bättre efter op och hon äter glucosamin resten av livet.

Vad bra att du undersöker det hos vet. Hoppas att det löser sig. Berätta gärna om hur det går.

#1 Tack :)

Min Dator har varit sönder och därav mitt sena svar!

#2 Jag bor i Linköping men kan höra runt lite kring en som bor i just södertälje och har hund. Tack för länktipset!

#3 Beklagar! Ja, det är just det… hmm är det artros? Vad kan det vara? Veterinären misstänkte inte längre atros vid senaste besöket i torsdags.

#4 Går en sådan operation på försäkringen? Vad kostar den?

I torsdags när jag var hos veterinären trodde vi båda på ett diskbråck han fått för några år sedan. Vi kör nu uteslutningsmetoden och han står på kortisom tills måndag. På måndag om dett inte blir bättre ska vi gå vidare. Men det börjar bli riktigt jobbigt för min hund med smärtan och att knappt kunna gå. Han blir nästan förlamad i bakbenen och vinglar, snubblar sig fram. Han kan inte sätta sig ner alls och står upp för att bajsa och kissa. Han börjar tappa livsgnistan av smärtan nu. Kortisonen sattes i torsdag kväll. Sedan har han gått på detta och ska fortsätta tills måndag. Men någon förbättring mer än att han inte längre snubblar när han går har jag inte sett alls. Jag vet inte om man bör röngtga höfterna? Diskbråcket? Har någon en ide om vad det kan vara? Om vad man kan försöka utesluta här näst?

Min lilla kille har så ont och har gått med detta nu 3veckor. Jag känner mig så hjälplös och lider själv av att se honom ha så ont, mest sova och hur han tappat mycket av sin livsvilja. Han är fortfarande glad, men det är inte samma hund.

Jag tänkte idag prova att höja kortison dosen en tablett. Utan veterinärens vetskap. Men för att se om han behöver en något starkare dos av kortsionet för att bli bättre. Självklart inte över rekommendation på kortison i förhållande till hans vikt.

Ja operationen gick på försäkringen. Jag betalade 1200kr i självrisk och 10% av resten och det blev 500 kronor.

Hoppas ni kan reda ut vad som hänt och att han blir bra igen!

Kostnaden beror nog på vilket försäkringbolag ni har. Är det en arftöig skada och ingen av hunden föräldrar är friröntgade, vilket jag gissar att de inte är, så kan det blir svårt att få pengar från försäkringsbolaget.

Eftersom du bor där du bort skulle jag låta Krister göra undersökningen, han hittade på 5 minuter det flera veterinärer vid flera tillfällen missat. Jag åkte ändå från Umeå till honom. Han är helr klart bäst i sverige på det han gör. Jag gjorde en anna typ av operation och den kostade upp mot 30 000 kr, men IF täckte allt utom självrisken såklart.

Tycker absolut att du ska kontakta krister då du bor så nära och låta honom för en utredning. Jag väntade allt för länge och gav smärtstillande på veterinärernas inrådan, hade jag åkt dit hade min hund idag varit färdig med rehab för länge sedan och igång med vår träning. De är jättetrevliga där och det är nära för dig.

Om du höjer kortisonet så tänk på att du måste ta det i beaktande vid ev nedtrappning. Man ska trappa ner kortison försiktigt, sammma sak med höjningar.

Är kosrtison antinflamatoriskt och smärtstillande förresten?

Lycka till!

#6 Ok! Vad bra! Jag förstår att du och jag inte har samma försäkringsbolag. Jag betalar själv en självrisk som är fast på 2500kr. Men det är ju inget i jämförelse med vad det skulle kosta utan försäkring som täckte upp!

#7 Han är ju en före detta gatuhund så föräldrarna är okända.

Krister, jobbar han hos djurdoktorn eller är det den veterinären som förrut hade Valla djursjukhus?

Kortisonet är predisinol. Har höjt från 2tab dagligen till 3st. Detta reagerar han positivt på! Jätteglad är jag för detta! Jag tror inte att kortison i sig är smärtstillande. Jag har ingen fakta utan endast tror… Jag fick ta bort dem smärtstillande rimadylen och sätta in kortison istället för att se om det blev bättre. Om det är ett diskbråck tror jag att kortisonet ska dämpa svullnad och tryck och på så sätt minskar smärtan. Men inte att den är smärtstillande i sig.

Tack för att du berättar om höjningen och sänkningen! Det visste jag inte om, men ska fråga veterinären för fortsatt behandling med detta i åtanke, imorgon.

Jag tänkte uppdatera med information kring trådens fråga. Vi har varit hos veterinären igen och misstanken om artros är borta. Kortisonet har gett en bra respons för honom! Han går idag fortfarande på kortison. Går bara korta promenader, men är smärtfri och nästan helt återställd i alla rörelser. Trots detta tar vi det väldigt lugnt.

Kortisonet gör tyvärr så att han blir extremt kissnödig och törstig vilket resulterar i över 15 stora kisspölar om dagen inomhus. Det gör inte så mycket att han kissar inne, men jag tänker mer då på hans njurar som troligtvis jobbar på högvarav av detta.

Diskbråck är nu säkert att det är. Vi försöker gå vidare med att hitta en bra rehabilitering för detta. För att han ska bli smärtfri och en glad hund med rörelsefrihet som innan.

Om någon har tips på rehab kring diskbråck tas det tacksamt emot!

Vad skönt att han är smärtfri! :)
Ni har tur som har många bra sjukgymnaster i närheten av där du bor så att du kan få hjälp med en bra rehab plan. Själv åker jag nästan 60 mil tur och retur varje vecka för att besöka sjukgymnaster :P

Lycka till med rehabiliteringen, hoppas att allt går bra