Jag skulle råda er att lägga ett "riktigt" spår istället, så hunden lär sig att följa själva lukten av personen och inte börja leta med öron eller ögon istället. Det bästa är då att få hjälp till en början av någon som kan (behöver absolut inte vara en instruktör, bara någon med spårerfarenhet själv) så att ni gör det rätt, för det finns vissa riktlinjer. Kan komma med de senare, om ingen annan hinner före, då jag är lite upptagen för tillfället.

Ja, jag vill veta =) Så om någon annan hinner före med riktlinjer så skriv!

om du inte har tänkt göra något seriöst av din spårning tror jag inte att du behöver hjälp. Det är ganska enkelt om man bara vill göra det för aktiveringens skull.

Här finns lite tips, längst ner på sidan. http://tangotimes.webs.com/aktivering.htm

#3 - Oh, vilken bra sida du har! Fanns ju massa roliga tips, tack!

Hej!

Jag har alltid gjort såhär med mina hundar:

Jag tar inte med hunden i skogen,lämnar i bil eller hemma. Sen går jag ett spår i skogen,kanske inte alltför långt (200 m). Kolla att vinden ligger från dig,så att näsan inte dras upp (sök).

Första gången låter jag spåret ligga kanske 30 min. Om man går för tidigt så ligger mycket doft i luften.

Sen lägger jag nåt gott och riktigt kul i slutet av spåret!

Då det är dags att spåra så visar jag på hunden SNETT i början på spåret,alltså så att hunden kommer att korsa det. Jag har inte ännu varit med om att hunden inte följt spåret vidare.

Sen efter hand så förlänger man sträcka och tid för spåret att ligga.

Himla kul!   Lycka till!

#5 Men för en hund som aldrig spårat tidigare är nog det lite för avancerat. Jag har gort så när jag börjat spåra att jag lägger ett par spår en bit i från varandra och dom kanske bara är 10-15m till en början. Och när hunden fattat vad det går ut på lägger man längre och kanske i lite vinklar. Då brukar jag även lägga fler leksaker i spåret. Riktigt roligt när man ser hur hunden jobbar med hela kroppen både mentalt och fysiskt  Min storpudel spårade jag 900m i vinklar. Det var fysiskt jobbigt även för mig! :-)

Ja, det som står i länken i #3 om spår är rätt bra grundläggande, sen är det en del saker som jag skulle ändra på… Exempelvis skulle inte jag peppa hunden att leta efter leksaken om den har problem med spåret, utan peppa att följa spåret. För det är ju spåra den ska göra, inte leta leksak… Så inte behöver du visa hunden att du går iväg med leksak och kommer tillbaka utan heller.

Men att gå rakt in i skogen (gärna små steg och "dra" fötterna lite i backen), kanske 15-20 meter, på ett rätt öppet ställe, placera en leksak eller godis, vad hunden intresserar sig mest för (en rolig leksak eller väldigt gott godis, så det blir intressantare än spåret!) ta sen ett så stort kliv du kan så att det blir ett tydligt mellanrum där spåret är slut. Sen går du i en stor båge och ut ur skogen (kom helst inte närmare själva spåret än 20 meter när du går i bågen). Vinden kan också vara bra att tänka på, sidovind kan krångla till det då lukten "blåser åt sidan". Lägg spåret helst i medvind om det blåser.

Efter du lagt spåret väntar du ett tag, så lukten får lägga sig i backen och det blir ett spår och inte ett område med din lukt. Vänta runt 20-30 minuter de första gångerna brukar kunna vara lagom, så lukten fortfarande är färsk. En bra idé är att markera vart du började gå spåret, så du hittar rätt sen när ni ska börja. Då tar du hunden dit, låter honom hitta spåret (vill du kan du lägga på ett kommando) och låter hunden föra vart ni ska. Undvik att korrigera hunden under spåret, utan låt honom nosa rätt själv. Enda korrigeringen som kan vara nödvändig är om hunden har alldeles för bråttom och därför missar själva uppgiften.

Så när hunden når fram till leksaken/godiset så är det belöning som gäller. Jag ser ju en stor fördel med leksak i början, för då kan du ta upp den och bjuda in till lek, ifall hunden inte skulle vara intresserad. Så leker ni och sen går ni tillbaka ut ur skogen, i en båge åt andra hållet än vad du gick när du la spåret. Detta för att hunden ska lära sig att vid belöningen är spåret slut. Annars är det stor risk att du får en hund som skiter i belöningen och vill fortsätta spåra (en sån hade jag…). Vill du senare lägga längre spår med flera markeringsstopp så är det inte så svårt att lära hunden att spåret fortsätter efter första, värre åt andra hållet.

Sen, när hunden är med på det hela och tar de korta spåren utan problem kan du börja öka ut dem. Att lägga ett bananformat spår är ett bra nästa steg, och sen är det ju bara att utöka, längre och krokigare (är du som min mamma och lätt glömmer bort vart det var du gick innan kan man alltid ha med snitslar och sätta upp med klädnypor i träden där du går ). Sen ska du ju även utöka tiden du väntar innan hunden får gå spåret, minst en timme brukar vara tumregeln. Sen kan det alltid underlätta att ha sele och spårlina när man spårar, men ska du inte tävla och tycker det fungerar med halsband och koppel så är det lugnt. Bara hunden får frihet och du inte behöver springa.

#7 Superbra skrivet!

#7 Ang klädnypor så finns det endel hundar som lär sig att spåret går där klädnyporna sitter och börjar i stället att följa dom. Inget jag rekomenderar. Då är det bättre att ex markera i marken genom att sparka upp et litet hål eller försöka komma ihåg var man lägger vinklarna. Ex så kan det vara enklast att göra en vinkel vid ett träd/stubbe/sten osv. Dessutom måste man gå spåret en extra gång för att ta ner klädnyporna om man inte har en spårsäker hund som spårar sakta så man hinner ta ner snitslarna när man går spåret med hunden, utan att det stör hunden.

Men som sagt, ska man bara spåra för att aktivera hunden och ha roligt så spelar det ingen större roll hur man lägger upp det så länge hunden får använda skallen och har roligt!

När vi går i skogen med våra vänner kan vi ha 15hundar med oss (på tre hundägare :-) så brukar två sanna med hela ligan och en går in i skogen och gömmer sig. Sen släpper dom alla hundarna och så letar dom. Det är så roligt att se hundarna komma som små kanon kulor i terrängen! Sen är det kanske bara en eller två som faktiskt använder näsan, men alla har jätte skoj!

#9 Fast det är väl större chans att de lär sig följa markeringar i marken, de ska ju trots allt ha huvudet nere i backen och inte upp i träden. Har man vanliga träfärgade klädnypor lär inte hunden lägga märke till dem heller, sen behöver man ju inte sätta en varje meter direkt…

Äsch ni får väl lära er att lita på hundarna!

Jag använde massor av markeringar förr, nu har jag vid spårstart, samt vid tillbakagången och möjligen vid skanken, fast då är det blodspår.

Spåret ligger ändå inte där vi lägger det, dvs lukten flyttar sig alltid en liten bit, och hunden bör ju gå där det luktar mest.

Jag försöker att verkligen lämna över till hunden och låta den föra befälet, ha ett huvudansvar, när den spårar.

#10 Fast följer den en ev markering i marken gör den ju rätt, dvs använder näsan  Man gör inte en massa markeringar utan kanske vid vinklar osv. Enbart träfärgade klädnypor ser inte jag som snittslar utan klädnypor med plastband som endel använder.

Jag har aldrig använt mig av olika markeringar utan försökt komma ihåg vart jag har gått. Glömmer man får man lite på hunden. Om man snittslar för mycket ror jag att risken är större att man påverkar hunden mer. Om hunden viker av från "vårt spår" kanske man försöker styra hunden i stället för att tänka på att spåret kan ha flyttat sig lite.

Men som sagt. Ska man inte tävla så spela roll…. det gör väl inget om man inte gör det perfekt eller? Huvudsaken är ju att man tycker det är roligt och att hunden får tänka lite! Jag tycker man kan gå och gömma sig i skogen och att hunden får leta upp en lös eller kopplad också. All aktivering är bra aktivering :-)

#12 Jo absolut. Jag har själv inte använt snitslar, utan det var bara min mamma. Och det var väl främst för att hon är begåvad med världens sämsta lokalsinne (dvs inget alls) och hade antagligen tappat bort sig i skogen om hon inte markerat… Men det är väl kanske inte så vanligt är folk gör sånt annars.