Vi har ju en Cavalier här hemma som är född den 13 maj.

Vi diskuterade en handfull raser innan vi fick bestämt oss för Cavalieren.

Vi ångrar ingenting! Är så glad för att vi valde den här rasen.

Han är en pigg, alert…väldigt lättlärd individ. Det är så tydligt att han verkligen vill lära sig och göra oss nöjda.

Han är väldigt kelen….älskar att pussas….sitter/ligger gärna i knäet o värmer när man fryser ;). Men lägger jag en filt vid fötterna går det lika bra att ligga där. Så liten han är gör han som man visar att han ska. Vi har valt en del envisa raser innan o tycker det här är som en dröm!

Han sov hela nätterna när han kom hit ifrån första dagen…kan ju givetvis vara väldigt individuellt. Jag har hans bädd intil min säng på golvet. Där sover han hela nätterna o gärna en it in på morgonen till min stora förtjusning *he he*

Du frågar om ni valt rätt…det får ni förstås avgöra helt själva. Men jag har aldrig ångrat vårt val…däremot kan jag se mig med ett par Cavalierer till *ha ha*..så underbar ras!

Lycka till!

Matglad är han också! Uppfödaren berättade dock att dom kan vara svåra i maten ibland. Det är inget vi har märkt någonting av.

#1 Han låter jätte mysig! :)

Självklart är det vi som väljer i slutändan men jag tänkte höra vad ni tyckte även om jag tycker att rasen passar väl in på våra krav.

hur är han med barn? har för mig att du har några söner hur är han med dom? Min en lillebror är snart 11 den yngsta lillebrorsan snart 8.

Från vilken uppfödare kommer din cavalier?

Som de flesta raser så har även Cavaliern en hemsk ärftlig sjukdom som heter Syringomyelia, sen är det bra om hunden är testad UA på hjärtat i unga år.

Annars är det en pigg och glad ras av de jag har träffat.
Svärmor har en cavaliermix som är underbar.
Mycket präglas väl av ägaren, men ändå

Tycker att det låter okej det som ni ska ge hunden.
Kan inte så mycket om rasen, en som äger en kanske kan förklara mer

#2 Med barn är han super duper bra! Nu hade uppfödaren två barn som plockade o gullade med valparna mycket så dom fick ju vänja sig vid start.

Men den här rasen ska vara allmänt bra med barn.

Bellman kommer ifrån Silversjöns kennel :)…kika in där tror hon lagt upp en del bilder på hans kull….o föräldrar.

Ja,  så var noga med o välja en bra uppfödare som avlar på friska föräldrardjur.

#3 Jo det är en av dom största ororsmoln vi har, det där emd hjärtproblemen. Men vi kommer att vara väldigt nogranna och konsekventa.

#4 Tittar in där på en gång :)

Såg att en liten tjej var till salu

#6 Aja baja inte fresta  Det var nästa sommar det ska komma hit en valp ;)

#5 Ja, det är ju synd om hunden blir sjuk.
Så det är bra att ni är noggranna :)

På svenska heter det syringomyeli, det är på engelska det heter syringomyelia.
Den sjukdomen verkar vara något av ett problem i bland annat Storbritannien, men den är inte så känd här och hundarna testas såvitt jag vet inte för sjukdomen här i Sverige så det är svårt att veta hur utbredd den är här.

Men det största problemet hos Cavaliererna är väl annars hjärtsjukdomen - DMVD, eller Degenerative Mitral Valve Disease. Problemet är att det märks inte (det märks som blåsljud på hjärtat) förrän vid kanske fyra, fem års ålder - och då är de flesta hundar redan avlade på.

Sedan kan det leda till hjärtsvikt och hunden dör i förtid, kanske blir den inte mer än åtta-nio år. Men en frisk Cavalier utan hjärtfel eller annat ska kunna leva upp till femton-sexton år, det är ju en liten, sunt byggd hund.

Det man bör göra är att kolla upp inte bara föräldrar, utan också deras föräldrar, syskon, kusiner - kolla upp hjärtstatusen. Vad har gamla generationer i släkten dött av? Har äldre, nu levande släktingar till valpen blåsljud på hjärtat?

Ang. syringomyeli så har vi Pedigree Dogs Exposed här för den som inte sett det, en dokumentär som visades på BBC för tretton månader sedan och den visades i Sverige i mars. Tyvärr nämns rätt lite om hjärtproblemen där, men de tar med rätt mycket om syringomyeli.

#9 Den blir allt vanligare här i sverige, därför tog jag upp den.
Finns svenska uppfödare som inte ens vet att sjukdomen finns, så man ska välja uppfödare noga!

#10 Precis, var ju en tråd för inte så länge sen om en tjej vars cavalier har den sjukdomen. Jag skulle inte våga köpa en cavalier.

#11 Tyvärr är det så att dom dåliga exemplena hellre lyfts fram än dom bra. Det finns många som kämpar för att det ska bli bättre i aveln.

Men jag är inte blå ögd på grund av att jag gillar rasen utan jag vet att cavaliern inte är en av dom friskaste raserna. Så man måste vara nogran i valet av uppfödare. Är inte pappan mamman morfar farfar mfl inte hjärta UA ögon och knä då får man helt enkelt se sig om efter en annan uppfödare. :)

#12 Precis…Amen till det!

Jag har en cavalier kille som är 7 månader nu (snart 8a, tiden går så fort ). Han är helt underbar! Genomsnäll, kelig, busig, aktiv, lättlärd. Han är med på allt, älskar promenader och att vara ute och träna eller leka, men är också duktig på att ta det lungt. Han vill alltid vara med och blir ledsen om man lämnar honom ensam vilket jag har för mig cavalierer ofta blir, så dagmatte blir nog bra. Jag vet redan nu att jag kommer ha många fler cavalierer i framtiden, fast jag kommer kolla upp uppfödaren mycket, mycket noggrannare. Förutom sjukdomarna så är det en underbar ras

#13 

#14 Han låter precis som jag har tänkt mig en cavalier! Upplever du det som att ensamträningen var svårt?

Håller ni med dom som säger att en cavalier blir det man gör den till?

Jag måste säga att jag inte tycker ensamträningen varit särkillt svår alls. Bellman är förvisso nästan aldrig ensam ännu utan endast små korta stunder av träning då jag varit i närheten men ändå inte.

När jag prövat gått ut i trädgården o stängt dörren efter mig har jag som ett fönster jag kan kika in i för att se vad han har gjort.

Han går nästan med detsamma och lägger sig till att sova. Lugnt o fint. Då har jag så småningom gått in och berömt han, så det har gått fint.

Jag håller med om att Cavalieren blir vad man gör "han" till. Eftersom jag upplevt att han verkligen vill göra en till lags. Har ju en väldigt envis Basset hound o dom är ju envisa överlag den rasen. Så Cavalieren är för mig a "Sunday walk"

Så skönt att kunna njuta mer… än att nästan jobba ihjäl sig på att uppfostra. Uppfostring krävs ju såklart men det sitter mycket snabbare än på någon annan ras jag haft. Vilket är SWEEEET

#15 nja, det blev inte så mycket snamhetsträning Det är alltid någon hemma hos oss, så han letar upp den då. Men såfort någon går, oavsett om alla andra är kvar hemma, eller om någon varit här på besök, så går han till dörren och gnäller. Tror han vill följa med

Jag håller delvis med, många säger ju så om alla hundraser. Men av erfarenhet så vet jag att det inte alltid blir som man tänkt. Min andra hund har massor av problem fast vi tränat honom jättemycket och uppfostrat honom som man "ska". Men har man inte sån otur, så tror jag absolut det är en hund man kan forma. Viggo var inte van vid hantering först och tyckte inte om att man klappade honom, men nu är han jättekelig och älskar att ligga i soffan och gärna i knäet. Men han tycker också om att träna och vara ute mycket, även fast det inte är nåt som han kräver hela tiden, så omfattningen bestämmer man själv.

#16 Haha jag en basset akn ju vara nog så envisa i bland ;)

#17 vad bra att det faktiskt stämmer, jag var orolig att det var ett utryck som anvädns hela tiden som "En stor hund i liten kropp" mfl.

Åh vad man blir sugen på en cavalier av att höra alla roliga saker från er! :)

Men finns det någonting som ni upplevt negetivt med rasen? :)

"Men finns det någonting som ni upplevt negetivt med rasen? :)"

Nä inget…jag har faktiskt inget negativt att säga..inte ännu iaf. Allt har gått som på räls. Men då är jag ny med den här rasen o har inte flera års erfarenhet ännu. Men so far so good.

Det beror ju helt på vad man ser som negativt. Vi brukar kalla Viggo för skuggan, för han följer en som en svans, vilket jag vet att vissa kan tycka är negativt. (Min andra hund gillar inte det då han inte tycker om klängiga hundar…).
Men det enda jag tycker är negativt är väl sjukdomarna.
Men så har ju inte jag heller haft cavalier så länge

Cavalieren är en underbar ras:) Passar till i princip allt.. Kan vara en soffpotatis när tillfälle ges lika gärna som den är med i skogen och springer eller på tävlings/agilitybanan.

Det enda negativa är nog rassjukdomarna men alla raser har å andra sidan rasbundna sjukdomar så det kan man råka ut för oavsett vilken hund man än köper.

Den sista vi hade (från egen uppfödning) blev 15 år. Han tävlade lydnad (blev champion men fick tyvärr inte själva titeln pga att han var kryptokid), höll på med agility, lite spår, lite sök och älskade allt slags arbete.

En kennel värd att titta på tycker jag är Glittertinds kennel i värmland:) En liten uppfödning i hemmiljö med jättefina hundar…

Hittar du en seriös uppfödare som är noga med linjerna är chansen stor att du får en frisk och sund hund:) Lycka till med letandet!

#18 Jag är inget fan av rasen, men kan ändå inte säga något negativt om hunden, ja förutom sjukdomarna då.
Ändå är jag rätt duktig på att "hitta fel" hos de raser jag själv ogillar.

#19 Vad bra att ni inte hittat något negativt! :) Det är ju det svaret man egentligen vill ha ;)

#20 Ja vissa kanske tar det negativt men för mig är det positivt! Jag vill gärna ha en fyrbent kompis som följer mig :)

#21 Det låter som en jätte härlig vovve :) Tack för tipset ska kika in på den kenneln! :)

#22 Hehe ja jag känner igen mig i det ;) Men det är ju bra att du inte hittar något mer negativt än det uppenbara sjukdommarna :)

Vet ni föresten om det stämmer det där med att rubysarna är tuffare i temperamentet? Eller att b&t ska vara livligare?

Putt :)

Hade en cavaliertik som blev femton år gammal. Hon dog varken av hjärtfel eller annan sjukdom utan helt enkelt för att hennes kropp var gammal och trött. Dock hade hon hjärtfel, men det var inte förrän hon blev ca fjorton och ett halvt år som hon behövde ha medicin mot det. Tills dess hade hon haft lite blåsljud i något år. Men som sagt, det var trots det inte hjärtat som var problemet i hennes fall.

Det är en mycket trevlig ras om jag får säga min mening. Lättlärd och anpassningsbar till humör och aktivitet på dig. Jag tvekar och lite inför att skaffa en cavalier igen pga sjukdomarna som finns, men samtidigt finsn det knappt nån annan ras jag kan välja då heller som jag tycker passar mig. Cavalieren är "tyvärr" den enda lilla hundras jag gillar, så då blir det ju ganska begränsat ;)