Hundar iFokus

Hundar

Etikettövrigt
Läst 3125 ggr
elinn
0

Gräns mellan trygghet och "dallt"

Dante kom ju som ni vet i måndags och har funnit sig bra till rätta men är fortfarande osäker och blir lätt orolig när det kommer ljud någonstans ifrån.

Jag tycker det är jättesvårt att veta var jag ska dra gränsen mellan att vänja en honom vid oss och sitt nya hem och att "dallta" med honom.

Jag vill ju givetvis att Dante ska känna sig hemma här med oss så fort som möjligt men samtidigt vill jag inte vara för mesig med honom heller som kanske ger oss problem senare.

Dante vill väldigt gärna vara nära hela tiden. Han ska ligga i soffan om vi ligger i soffan men han kommer varken upp eller ner själv. Vad är då bäst, lyfta honom så han känner trygghet av att vara nära eller låta honom stanna nere och ligga i sin bädd? Han följer efter mig så fort jag lämnar rummet vi är i, ligger han i soffan och inte kommer ner börjar han tassa fram och tillbaka och fundera över var jag tog vägen, han får helt enkelt ingen ro om han inte ser mig eller vet att jag är i närheten. Jag studerar på distans nu och det är jag som är hemma med honom när sambon jobbar. Det har därför naturligt blivit så att jag har fått bättre kontakt med Dante även om jag håller mig på avstånd när sambon är hemma för att han och Dante också ska få en chans att lära känna varandra. Men det är ändå bara mig han följer efter och mig han vill ty sig till. Lämnar sambon rummet vi är i så bryr han sig inte ett dugg.

Ute är han fantastiskt duktig. Har dock inte blivit van med alla ljud och blir lätt skrämd men han gör framsteg varje dag. Han håller sig bredvid mig även om han har lite svårt för att bara gå på en sida. Sambon kan gå ut med honom utan problem och han börjar inte gnälla om han ser att jag är kvar inne och de går ut.

Vad har ni för tips och råd att ge när man inte vet var man ska dra gränsen för vad som anses vara att ge valpen trygghet så här i början och "dallt"?

Hoppas ni förstår min undran, fråga gärna igen om ni tycker att jag svammlat för mycket =)

Nikkis
0
#1

Rent generellt så ska man inte dalta med en valp/hund som av någon anledning är osäker/rädd. För det förstärker det hunden tycker är otäckt.
Sen beror det givetvis helt och håller på situationen, Vad hunden är orsäker/rädd för samt hur hunden i sig är.

För ibland ska man låtsas som att det regnar och ibland kan man behöva ge hunden lite uppmuntran.
Det sistnämnda kan vara alltifrån till att våga sig fram till en mystisk soptunna utomhus till att våga gå på en gallertrappa.

Notera dock att uppmuntran Inte är det samma som att dalta, man ska uppmuntra(Peppa) hunden till att Våga, att komma Över sin rädsla/osäkerhet och nyfikenheten ska ta över för att Matte/Husse säger att det är OK.

Över till det andra du skrivit om då.
Dante har ju inte varit så länge i sitt nya hem, såklart är det lite läskigt i början. Det är ju ett helt nytt liv och nya rutiner och regler osv.
Dock så hade jag (personligen) nog inte låtit honom få vara uppe i soffan när Han vill!
Han ska klara av att gå och lägga sig i sin bädd eller på golvet - vart han än vill Förutom i soffan.
Isynnerlighet nu när han inte kan ta sig upp och ner själv. Det blir bara ett evighetsprojekt för er att hela tiden ta honom upp och ner.

Och jag tror att det delvis är därför han inte klarar av att se dig lämna rummet.
Han Måste få lära sig att "klara sig själv". Att inse att det Inte är något dåligt att du lämnar rummet.
Men om han är i soffan med dig och sover, och du plötsligt ska gå ut ur rummet så kommer han vakna och följa med. Vilket egentligen är ganska så naturligt för en liten valp.
För det kan då bli svårt för honom att vilja somna om i soffan, ensam…

Än om han lär sig att "Okey, jag kan faktist sova i min egna bädd". Så blir han dels inte blir väckt på samma vis som uppe i soffan, men också att bädden i sig blir en större trygghet för honom och han kommer förhoppningsvis inte känna ett sådant "tvång" att följa efter dig, utan kan gott välja att sova vidare om han vill.

Jag tror också att många valpar som är sådär efterhängsna blir svårare att ensamhetsträna.

När min var valp så var det ganska så hårda regler från början.
Jag ville inte bli följd med in på toaletten, jag ville inte ha honom hoppades vid soffa/säng hela tiden för att komma upp.
Nu var han visserligen inte så jobbig faktiskt - snarare tvärtom!
Men trots det så tog jag alla tillfällen i akt, t ex när han var såpass trött att han bara däckade rakt upp och ner. Då passade jag på att tex kila ner och boka ny tvättid, att snabbrasta dom andra hundarna eller rent av stänga till dörren där han låg och sov.
Det handlade om bara några minuter, men viktiga minuter!
Han lärde sig snabbt att det inte Är något farligt när matte lämnar, för hon kommer ändå alltid tillbaka.

Och så ett sista tillägg, jag tror strakt på att man ska lära valpen tidigt vart dens plats är, alltså bädden.
Så att man kan hänvisa den till just sin bädd när man för stunden inte vill ha hunden delaktig i något, t ex när man får gäster.Glad

Tangotime
0
#2

Dallt i mina ögon är när man alltid låter hunden bestämma (ex promenadvägar) och när man "tycker synd om den" när den blir skrämd för något. Om din valp är lite ljud känslig tycker jag att när han är lite mera trygg hemma börja slammra lite mer grytor när du lagar mat osv. Blir han rädd så kanske du har tagit i för mycket, men reagerar han med lite osäkerhet så ska du peppa honom lite och uppmuntra honom att gå fram och kika på vad det var som lät. Låt det ta den tid det tar. Men vänj honom vi olika ljud och lite buller, det vinner du mycket på när han blir äldre sen.

Det här med att han vill vara i soffan är ju en smak sak. Mina hundar får gärna vara i soffan så när jag tar hem en valp så lyfter jag upp den till mig och lyfter ner den när jag går där ifrån. Jag tycker inte att det är att dallta med en valp om man låter den ligga nära. MEN när han blir lite äldre kanske du får börja styra det där lite mer. Efter som han gärna går efter dig hela tiden tycker jag att du ska lära honom "liggkvar" eller vad du nu vill använda för ord. Och sen bestämmer DU var han ska ligga och hur länge han måste ligga kvar när du ex går på toaletten. Även när du ligger i soffan kan du göra så att du lägger honom på golvet nedanför soffan eller i en bädd någonstans i några minuter sen kan han få vara i soffan hos dig igen. Detta gör ju även att du får lättare att styra honom när han är vuxen. Det är jätte bra att hunden har en ägare som kan tala om för den att nu lägger du dig här och varvar ner en liten stund, speciellt om man är borta någonstans.

elinn
0
#3

Ja, nu har det gått lite mer än fyra veckor sedan Dante kom instormandes som ett yrväder i våra liv.

Han har gjort enorma framsteg på dessa veckor och vi känner inte längre någon oro över hur vi ska bete oss mot honom. Nu beter vi oss precis som vanligt och det är inga problem.

Soffan kommer han numera både upp i och ner från helst själv även om han gärna sätter sig nedanför, gnäller lite och vill bli upplockad. Ibland hoppar han upp själv och ibland väljer han att lägga sig på mattan nedanför. Vi lyfter aldrig upp honom längre och han accepterar det.

Han följer fortfarande gärna efter oss när vi går någonstans hemma men nu är det mer av nyfikenhet. Ser han att vi inte gör något intressant då kan han gå igen.

Han visar nu också mer intersse för Johan och är inte alls lika "mammig" som han var i början.

Alla hans (och våra) framsteg känns mycket bra och vi är såå stolta över honom Skrattande