Det roligaste jag fick höra, var en polares Ex. som sa., och jag citerar
_
-Hon är min bebis, så hon får vara lite dum om hon vill.._

(Ang. ofostrad cocker..)

Jag kallar mina hundar mycket, men inte bebis, och jag är heller inte mamma till mina hundar. Det är matte och husse.

nä, jag är inte siennas mamma - jag är hennes människa.

men hon *är* ju på nå'n nivå ett "bäbis-substitut" för mig, eftersom jag inte har några egna barn.

när jag pratar *om* henne så förekommer inte ordet "bebis", men när jag pratar *till* henne kan det hända att jag kallar henne "bejbi".
kärt barn har många namn - det HAR hänt att jag i ren frustration kallat henne "hundkräk"…
*fnissar*

Nej, jag kallar inte heller min hund för bäbis. Men jag kallar mig själv "mamsen" ibland när jag pratar med honom. Sambon kallar mig för det så det har kommit automatiskt att jag själv säger det ibland när jag pratar med djuren. För mig är det bara ett smeknamn, jag lägger inget värde i det och gör inte kopplingen att jag skulle vara mamma åt min hund.

Sindra är min "Bebis" ja. men jag kallar mej själv inte mamma eller liknande. men som 2# hon är mitt bebis substitut och i många fall mer värd för mej än alla andra. Men jag är noga med att behandla henne som en hund även fast jag ibland vill plocka upp henne som man gör med barn..

Jag har aldrig behandlat mina hundar som barn, men nu när jag själv har barn har hundarna kanat lite längre ner :-)

Skulle aldrig kalla mig själv mamma medvetet det är ju om jag säger fel efter som jag säger "kom till mamma" till dottern :-)

Det värsta tycker jag med det där gullandet med hundar på DET sättet är att många verkligen behandlar sina hundar som bebisar. Med kläder odyl.

Däremot har jag nog ett ganska annorlunda språk till mina hundar som många sällan hört tidigare. Men jag kan inte på stå att jag pratar "bebis språk"!

#3 och #4 Med all respekt till er, så tycker jag ändå att det är befängt att kalla sin hund bebis eller att kalla sig själv för mamma.

Det är inte en bebis vi har, det är en hund. Oavsett om det "råkar" vara en hund, så tycker jag hjärtligt illa om uttrycken bebis och mamma när man pratar om sin hund.

På kortet; Ingen bebis, det är en hund!

#6 Lika befängt och på lika stort allvar som att min sambo kallar mig mamsen. Det kallar han mig ju verkligen för att han ser mig som hans mamma

Spela roll vad man kallar sig själv och sina djur, så länge man ger dem det de behöver och inte tror att det är en liten bäbis eller en liten docka man har. Tycker jag. Finns så många andra saker jag tycker är korkat på riktigt att göra som hundägare.

Nä, för mig är Ayasha min bebis och vi är hennes föräldrar, hur pjåskigt det än är. Vi behandlar ändå henne som en hund men använder ord som mamma och pappa! det passar oss ^^

*asg*

insåg just att mitt namn härinne är "siennasmams"…
*kan inte sluta garva*

men, nej, är INTE hennes mamma eller mams.
jag avgudar den här hunden, och tackar henne för att jag lever, men hon ÄR en hund och inte mitt barn.

#6 Tja, kanske lika befängt. Men nu handlade det inte om korkade saker som hundägare gör.

Det kan vara så enkelt som att jag vill vårda det svenska språket och då säger man inte bebis till en hund. Man kallar sig inte heller för mamma till sin hund.

#8 Egentligen är det ju inte alls helgalet tänkt, så länge man är medveten om att det är en hund med en hunds behov man har, vi blir ju faktiskt substitutet för en mamma och en pappa för en hund. Vilda hunddjur lever ju i familjer med en mamma och en pappa och vi tar ju över den rollen som hundägare

#10 Det handlade om att du tycker att det är befängt och tokigt, och då sa jag att jag tycker det finns massor med riktigt tokiga saker som jag tycker är mer värt att lägga energi på att reagera på.

Om det handlar om att man ska vårda det svenska språket så borde ju du också kalla din hund för "din hund" eller dennes namn då, och inte något annat.

#11 Jag är inget  "substitutet för en mamma och en pappa för en hund".

Jag är rätt och slätt en hundägare. Samtidigt är jag helt övertygad om att, t.ex. Marodören, inte ser mig som en mamma.

Våra vovvar är klokare än så!

#12 En hund har en mamma och en pappa som fungerar ger trygghet och lär den det den behöver veta för att klara sig här i världen. När vi tar valpen från sin mamma blir det istället vi som fungerar som trygghet och lär den saker. Vi tar över funktionen som annars mamma/pappa skulle haft. Sedan om man vill kalla sig ägare/ledare/mamma/jultomte eller vad sjutton är upp till var och en.

*sjunger "we shall overcome" i förebyggande syfte*

Kerstinjo: Varför stör du dig på vad man kallar sig eller sin hund så länge du slipper bli kallas Marodörens mamma?
(du har förklarat lite, men jag är inte säker om jag förstår helt varför det är så befängt och upprörrande för dig)
Förstod tex att du vill vårda svenska språket, men att några kallar sig för mamma till deras husdjur kommer inte att innebär någon ändring i SAOL, det törs jag lova.

Jag tycker att det kvittar om jag kallar mig djurens mamma, fångvaktare, deras president eller matte. Det viktiga är hur jag behandlar dem. Behandlar jag mina hundar som hundar och förstår och tillgodoser deras behov anser jag att jag får jag kalla mig vad jag vill, det är oviktigt eftersom hunden ändå inte förstår vad jag säger. Det är ett harmlöst uttryck.

Jag säger inte öppet att jag är djurens mamma till andra, det vet jag ju att jag inte är. Men jag är den som tar hand om och vårdar dem och tycker att det är harmlöst om jag säger "mammas lilla råttunge" när jag ligger och kliar min hund. Jag vet att jag inte är hans mamma och han är ingen råttunge heller  
När vi busar och leker så kallkar jag honom för "kamphunden mammas", betydligt mer smaklöst måste jag erkänna

Min syster kallar sitt barn (människobarn that is) för griskulting. Det är helt enkelt ett kärleksfullt smeknamn från hennes sida, och man behöver inte vara så allvarlig och korrekt hela tiden uatn måste kunna se att allt inte sägs inte är blodigt allvar. 

Så länge man inte överbeskyddar hunden (vilket djur det än må vara) och tillåter dem att vara naturliga och leva som hundar så har jag inget problem med vad man kallar hunden eller sig själv. Det finns så mycket mer väsentliga saker som jag kan ägna tid åt som verkligen gör skada i samhället (min högst personliga åsikt, andra får givetvis tycka att "mamma till hund" frågan är viktig, alla har vi olika värderingar)

Det är en liten förklaring till hur jag tänker och varför. Jag kallar mig själv mamma, eller mami till hundarna ibalnd, men de är mina hundar och inte mina barn.

Tillägg:

Jag kan förstå att man stör sig när folk kallar sig mamma till hunden och faktsikt behandlar dem som männsikobarn. Det är (eller kan vara, beroende på hur det tar sig i uttryck) ju skadligt för hunden. Jag blir super irriterad på sånt och folk som kallar sig flockledare och tror att man måste alpha rulla hunden och har en felaktig bild av hur en flock fungerar och baserar sin syn på hunduppfostran på hur några snillen på 70-talet trodde att en vargflock dynamik såg ut. Nä huvaligen för att inte behandlar hundar för vad de är.

Cassie blev min bebis när hon började säga ''Mamma''. Tränade henne till det men det är väldigt sött! Så händer att jag kallar henne bebis. Men oftast kallas hon pumpan (stumpan) . :D

Mina djur är mina bebisar och jag är deras mamma (jag har ju för tusan adopterat skrällena)! Här existerar inga riktiga barn och det ska det inte göra heller, djuren är ju så mycket mer lättvindiga!

Nu har ju inte jag hund, men häst och katt. Och hästen ska ha föl i maj, så då jädrar blir jag mormor…!

#15 Jag kan inte säga att jag direkt stör mig på det och det är inget som jag upprör mig på. Jag har viktigare saker än det att bekymra mig om. Men jag tycker ändå att det är ett olyckligt ordval.

Min bebis??? Det är väl ingen bebis du har?

Visst kalla din hund för bebis om du vill, men jag kommer ändå att tycka att det är ett tokigt ordval.

Bebis? Tja, det kunde jag kalla mitt första barnbarn. Men inte en hund!

"Mamma"?? Jag är inte mamma till Marodören.  Jag är matte och inget annat!

På bilden: En vovve med vårkänslor.

Om nu min man kommer o man säger nu kommer husse så fattar hon inte vem det är, säger man nu kommer pappa då blir hon glad detta beror på (tror jag iaf) att barnen säger Pappa=han svarar.

Men vi säger inte kom nu till mamma lr pappa… det blir lite fel men att ha hund är som skaffat sig ett barn ansvar under hela hundens liv även städa efter dom

Det är nog sällan jag kallar mig för Aramis mamma, men min mamma säger att han är hennes fyrbenta barnbarn

Förresten kan jag ju tillägga att jag är väl medveten om att det är djur jag har och inga bebisar. Men jag kan väl kalla de saker de inte är? Annars hade det vart lite jobbigt, då de kallas korv, skit, monster och en hel del annat med jämna mellanrum…

#22 …Råtta, kryp, lurv..

#23 Haha ungefär så ja.

#10 Vad har vad man kallar sin hund med att vårda svenska språket att göra?  Du kallar din hund för Marodören trots att han är en hund så varför får inte andra kalla sina hundar för tex Bebis?

# 19

Jag har aldrig sagt att det är en bebis jag har, jag har sagt att det inte är en bebis jag. Men att jag använder mig av det uttrycket för att det låter gulligt i mina öron och inte skadar någon annan.

Det är skillnad på vad ett ord ordagrant betyder. Du har säkert hört orden snorvalp, kåtbock, mulvad. Finns till och med människor som döper sin barn till Björn. Ingen tror väl att det är småbjörnungar de krystat ut hoppas jag!

Men jag förstår vad du menar ändå. Jag reagerar också på vissa ordval som jag anser olyckliga t ex att man kallar sig djurvän men ändå använder päls och minolja. För mig går inte det hand i hand med att vara djurvän. Det är ett uttryck som jag vill bevara för att det är en stark och viktigt ord för mig. Samma sak feminist, ett ord som söndertjatas och använs fel.

Liten tanke bara, du kan inte tänka att en del använder sig av ordet "mamma" och "bebis" till en hund och att det egentligen inte betyder mer än att man skapar en blogg där man för hundens "talan"?

#22 Jag brukar kalla mitt syskonbarn för spjälsängsråtta, nu börjar hon väl iof bli stora tjejen hela 1 år så nu är hon bara Grispalten, helt ologiska smeknamn :)

#26 Där sa du ett sant ord:) Om det är så fel att omnämna sin hund som bebis eller sig själv som mamma till sin hund, hur kan man då skriva en blogg i jag-form sett från hundens perspektiv? Jag har aldrig hört talas om hundar som kan skriva eller ens berätta för sin matte vad hon ska skriva. Det om något är väl isf befängt;)

*viftar lite med tändaren och sjunger lågt*

Jag brukar kalla Troja för jättebejbis. Men jag ser inte mig som hennes mamma för det. Det är bara ett smeknamn :)

Jag kallar Åskar för både bebis, groda, fuling, smurfen osv men inte tror jag att han är nåt av det för det… Det är ju bara smeknamn…

Jag kallar inte Amos för Marodören när jag pratar med honom, han är Amos rätt och slätt.

Klart man kan kalla sin hund vad man vill, men jag tycker ändå illa om att folk pratar om och kallar sin hund bebis.

#0 Du har så rätt i det du säger.

Sen kan jag kalla mina valpar för valpisar och bäbbar. Men inte är dom mina små bebisar. Dom är tikens valpar. Och jag är ingen mamma till dom.

Men genom att man förmänskligar hunden genom att bli dess lilla mamma eller pappa så tappar man även kollen på att en hund är just en hund. Och ingen man daddar med med kläder skor och trosor. Det blir ingen hund lycklig av.

#31 Vi kallar alltid Eros för Polisen. Gissa om vi är heltossiga, som tror att han är en polis

#33
Jag har bara läst i tråden (om jag inte missat något) att de som kallar sig mamma inte anser sig vara mamma. Att man ska behandla hundar som hundar.

Du tycker att Kerstinjo har helt rätt i det hon säger. I vad? Hon har en blogg skriven av hennes hund (inte mig emot) är inte det mer eller lika förmänskligande än att säga "kom till mamma" mitt under jaktträningen? Jag tycker att båda är harmlösa så länge hunden behandlas som en hund

Att du drar slutsatsen att man per automatik verkar ha kläder på hunden eller ens förmänskliga den bara för att man kallar den bebis tycker jag är lite märkligt minst sagt. Det är för mig två olika saker.

Kerstinjo: Du har en fin blogg om din labbe, men den är skriven i jag form. Det är ju uppenbarligen du som skriver åt hunden, det är ju inte din hund som skriver eller hur??

Alla förstår att du inte tror att det är hunden som skriver och alla förstår att jag inte tror jag är mamma åt mina hundar, det är bara något man själv tillämpar för att det är gulligt och roligt för en själv. Man får helt enkelt ut något av det, annars skulle du inte skriva bloggen. Att jag drar upp det exemplet är för att jag tycker att de är ganska liknande saker att göra. Att du aldrig skulle kalla Amos för din bebis är väl ok, men varför ska andra inte få låtsas lite de med och säga mamma- när de inte ens tror de är mammor? Man kan låtsas att en hund bloggar men inte att harmlöst säga bebis till den??

Det är ju en hund du har inte en människa. Du kan låtsas att han kan skriva, men jag tycker att det är lite olyckligt att en del saker får man skoja om men inte andra för då är det befängt 

(Jag tycker för övrigt att bloggen är fin, och jag försöker inte vara otrevlig )

Jag skrev ett svar i början av tråden där jag förklarade vad uttrycket betydde för mig och att man aldrig ska förmänskliga hundar, men det köpte inte du utan tyckte att det är lika olyckligt iaf. Såklart vi kan ha olika åsikter är bara intressant att försöka förstå andra :)

#33 Måste man förmänskliga hunden för att man kallar den bebis? I så fall skulle mina djur ligga illa till, eftersom jag kallar dem "korv"… Men då har jag ju middag i några dagar i alla fall. Nä, vad man kallar dem har väl ingenting att göra med hur man behandlar dem. I så fall borde ju alla hundar heta t.ex Karo, Fido osv, för de med vanliga "människonamn" måste ju behandlas som människor…?!

jag kallar alla bebis-djur för "bebis".
Vare sig de är ett föl, valp, katt unge eller ett marsvin

Men de har inget med att göra att jag ser de som min bebis, utan för att de är en liten bebis. Jag slutar med de sen när de blir äldre :)

#35

Du fick sagt allt det jag tänkt skriva. Tack!

Kerstinjo: Du skriver i #10 att du vill vårda det svenska språket… Är det då inte lite motvalls att skriva ord som  nå´n, nå´ngång" osv? Jag trodde i min enfald att det hette någon och någon gång i ett vårdat språk… Och i #12 refererar du till hundar som "vovvar" vilket är en småbarnsuttryck för hund..

Ska man klaga på att andra inte använder ett vårdat språk så kanske man bör göra det själv först?

Jag har alltid och kommer alltid kalla min lillsnutta Bebis. Jag säger därmed inte att jag är hennes mamma, för det kan man ju räkna ut med röven =) Haha

Men det är min lilla gosebebis såklart. Varför ska man inte få kalla sin hund det? Inget fel enligt min mening. Om man sen pratar bebisspråk och fjantar med hunden som en bebis (vilket jag inte heller anser att man ska göra med ett barn) är en helt annan sak.

#40 vilken söt bebis du har

# Var såg du bebisen? Jag tror att det är en valp.

#42 Bebis måste väl inte betyda just människobebis? Det är ju ingen som har kallat sin hund människa…

#42 Bara av ren nyfikenhet, kan du inte svara varför det inte är befängt att låtsas att ens hund kan blogga men att du är så fast besluteten vid att det är olcykligt och befängt att man kallar sin hund bebis? Är inte båda sakerna lite konstiga i så fall?

Jag tänkte om man nu inte ska förmänskliga hundarna

#39 Jag klagar inte på andra, men jag tycker inte om ordvalet "bebis" när det gäller en hund. Det är ingen bebis, det är en hund/hundvalp.

Hemsidan med Amos och "hans" blogginlägg är naturligtvis inte skrivet av honom. Visserligen är han en intelligent labbe, men göra hemsidor och blogga är han dålig på.

Men jag är ganska duktig på att läsa av min hund och självklart så är det inte hans tankar jag skriver om. Amos hemsida och blogg ska vara rolig att läsa och jag tror att jag många ggr (förkortning) träffar rätt.

Jag är även noga med att lägga in fotografier för att förtsärka det Amos (äsch jag) skriver för att det ska bli en rolig läsning, som visar Amos personlighet.

Marodören? Tja, han var en tvättäkta marodör när han var valp. Men inte heter han det, han heter Amos.

#45 "Marodören? Tja, han var en tvättäkta marodör när han var valp. Men inte heter han det, han heter Amos."

Våra djur heter inte bebis heller, de var djurbebisar när de var små, men de heter något annat. Vad är skillnaden?

Skillnaden är att jag tycker inte om när hundägare kallar sin hund "min bebis". Amos heter Amos och inget annat och han är framför all inte min bebis. Han är min hund!

Valpar kallas valpar, kattungar kallas kattungar och mina barn kallades bebisar när de var små.

Amos var ingen "djurbebis" när han var liten: Han var en hundvalp!

#47 Fast det korrekta namnet för bebis när det handlar om människa är väl egentligen spädbarn.

Så kan man ju se på synonymer.se där "baby" även kan betyda sötnos, raring, älskling; favoritgrej. Bebis är ju faktiskt bara ett försvenskat och vardagligt uttal/stavning av baby. Så nej, det finns faktiskt inget som säger att bebis måste betyda just mänskligt spädbarn.

Länk

#48 Spelar ingen roll, Amos är ändå inte min bebis, han är min hund!

Gud vad tråkigt att man startar en tråd men inte svarar på de frågor man får. (nej jag tycker inte att TS har gjort det) När man dessutom motsäger sig själv i svaren och istället för att utveckla det man vill ha sagt bara upprepar sig själv.
TS har väl inte bara startat tråden för att visa bifoga bilder på sin hund?

#49 Ja, men andra kan väl få kalla deras hundar bebis, eftersom deras hundar kanske är deras "älsklingsgrej" samtidigt som de är hundar? Du behöver inte kalla Amos bebis, jag lovar. Jag vill bara försöka säga att bara för att man kallas sitt djur bebis betyder inte det att man ser det som en människobebis.

Det är befängt och fel att kalla sin hund för några smeknamn, den ska kallas vid namn eller "hund"/"valp". Så länge man inte kallar den Marodören, det är ett okej smeknamn, fast bara när man talar om hunden inte till den då är det inte okej. Det är att förmänskliga hunden att kalla den bäbis, men inte att förmänskliga hunden genom att låta den skriva en blogg.

Logiskt resonemang

#50 Gud vad tråkigt att man startar en tråd men inte svarar på de frågor man får.

Inte för att jag förstår vad Gud har med det hela att göra. Men om du läser igenom mina svar igen, så kanske du förstår vad jag menar.

Jag är stolt över min labbe och naturligtvis är det tillåtet att lägga ut hundbilder på en sida som heter hundar.ifokus.

#44 Svar har du i inlägg #45.

Varför inte ett kort på min Alfons, icke bebis. För du kan väl inte störa dig på att jag lägger ut kort på en hundsida??

#45 Varför är det inte befängt att du kallar din hund för annat än hans namn om det är befängt att andra gör det? Amos var en valp rätt och slätt när han var liten om man ska gå efter ditt synsätt. Någon marodör kan han inte ha varit då eftersom en hund är en hund och en valp är en valp.

Baby är även numera ett godkänt barnnamn precis som Kadaver, Balle, Luder, Mutta, Subba Bög, Kiss osv….

Eftersom dessa och betydligt fler (lika groteska) är godkända svenska namn så är det väl inget farligt att kalla sin hund Bebis?

#39 Har jag någongång skrivet nå´ngång? Ordet vovvar är f.ö. ett helt numera godkänt ordval.

Jag kan "slarva" över ord och i undantagsfall skriva ggr och det är en godtagbar förkortning. En förkortning ni alla förstår. Förhoppningsvis!

#50 När man dessutom motsäger sig själv i svaren och istället för att utveckla det man vill ha sagt bara upprepar sig själv.

Dett här får du förklara. Motsäger mig själv? Upprepar mig själv? Vad menar du?

För övrigt tycker jag att kommentaren att jag enbart är ute för att visa kort på Amos är ganska överflödig. Som jag skrev tidigare, så är jag stolt över killen och får jag några extra besökare på www.labtador.filosoferar.se så är det bara ett plus.

Attans, nu lägger jag ut en bild till.

Jag stör mig inte på att du lägger upp bilder, du har fina hundar och självklart ska man visa upp sina stoltheter. Men man får inte glömma att svara på frågorna, annars blir det bara upprepade inlägg med nya bilder och det är min poäng 

Att sedan säga "gud" som ett kraftuttryck är ganska vanligt i det svenska språket, men det vet du du förmodligen själv? 

Nej, jag tycker inte att du ger ett tydligt och nyanserat svar på varför det nu är så okej att ha en hundblogg utifrån hundens perspekiv och varför inte det är förmänskligande enligt ditt synsätt. Det är en rolig grej precis som att säga bebis till en hund. Det jag inte förtstår är att du inte kan se likheter mellan de två sakerna. Men vi behöver såklart inte tänka lika :)

Jag förstår helt vad du menar varför du har din blogg, men jag finner det ytterst faschinerande att du inte kan tänka dig in i andras synsätt om varför de använder ordet bebis utan måste försöka få det till ett så laddat ord varför det blir befängt. Okej om man inte själv vill använda det ordet, men befängt tycker jag är lite magstark då man måste kunna ha ett sinna för humor och inte vara så allvarlig  

Kerstin, jag tycker att det är trevligt att diskutera och jag stör mig absolut inte på dig eller dina kort på hundarna, men jag önskade svar på mina frågor. Att reagera på ord som "gud" snarare än att svara på andra frågor är precis anledningen till att jag skrev mitt föregående inlägg. Diskutioner är väl bara roliga och lärorika då man får en inblick i andras tankesätt?  

Ja, det är en hund vi har, ingen nekar till det. Det verkar även vara ditt tyngsta argument till varför man ej bör kalla hunden bebis. Mitt argumnet är att det bara är ett smeknamn och inte nödvändigtvis en beskrivning för min och min hunds relation. Det är bara en kul grej som med din blogg.   

Du kan vara matmor till dina hundar och jag är mami. Det är bara ett smeknamn inget att uppröras över. Precis som att du kallar din marodören. Som hon i Dirty Dancing, hon kallades babay hon med :)

Jag hoppas att du inte tolkar mina inlägg som otrevliga, för det är inte min mening!

#55 Ja, på din (Amos) blogg…

Kommer hem nå'ngång.

Letade lite efter Rosa, men hon var nog på kalas eller nå't…

Om man "slarvar" över ord så vårdar man väl inte det svenska språket?

#54 Har du inte läst reglerna? Det finns vissa ord man inte använder här som verkligen väcker anstöt. Föregå med gott exempel i stället

#57 Ja, det var alldeles rätt, men www.labrador.filosoferar.se är tänkt att vara en lättsinnig sida. En sida där man kan känna igen sig, en sida sett utifrån Amos sida.

Attans vad dålig han är på att stava!

#58 Vad skrev hon för fel? Jag såg inget!

# 55 Självklart ska jag förtydliga mig om vad jag kände som upprepningar 

Axplock av citat från dina inlägg: 

Jag är ta mig tusan inte mamma till Marodören, han är min hund!

Det är inte en bebis vi har, det är en hund.

Ingen bebis, det är en hund!

Det kan vara så enkelt som att jag vill vårda det svenska språket och då säger man inte bebis till en hund. Man kallar sig inte heller för mamma till sin hund.

Jag kan inte säga att jag direkt stör mig på det och det är inget som jag upprör mig på. Jag har viktigare saker än det att bekymra mig om. Men jag tycker ändå att det är ett olyckligt ordval.

Min bebis??? Det är väl ingen bebis du har?

"Mamma"?? Jag är inte mamma till Marodören.

Det är ingen bebis, det är en hund/hundvalp.

jag tycker inte om ordvalet "bebis" när det gäller en hund.

Amos heter Amos och inget annat och han är framför all inte min bebis. Han är min hund!

Spelar ingen roll, Amos är ändå inte min bebis, han är min hund!

Vad jag ansåg kändes motsägelsefullt är att du skrev om att vi har hundar, och man kan inte kalla dem något för att de är hundar. Men att vi kan låtsasa skriva åt dem. Är det ok om jag skickar sms til min sambo med bild på hunden och skriver från hunden, så länge jag inte råkar skriva till pappa? Det var det som jag uppfattade som lite motsägelsefullt.

Var in på din hemsida, gud vad snygg teckning den där pittbull blandningen hade! Väldigt vacker hund!

#58 Om det är godkända namn så är det klart att man får skriva dem här på sajten, men självklart bara som namn och inte i någon annan form.

#58 Jag har inte brutit mot en enda regel… Det jag skrev var svenska godkända NAMN som folk döper sina barn till…

#59 Du får sätta honom på en rättstavningskurs

allvarligt ts….. hakar du upp dig på att vissa säger bäbis till sin hund, men skriver en blogg i hundens namn?!

#61 Du har inte förståt något som jag har skrivet.

Amos är min hund och det skulle aldrig falla mig in att kalla honom min bebis. Jag tycker helt enkelt illa om det uttrycket när det gäller hundar.

Men det är min åsikt. Jag har inte ens en tanke på att ändra era/din åsikt. Jag skrev bara vad jag tyckte och det kan aldrig vara fel.

Naturligtvis får du kalla din hund för vad du vill.

Alla de meningar du tog, ur stt sammanhang och citerade, det är ord och meningar jag står för.

Men det är min syn att se på saken och jag begär inte att ni/du ska ha samma synsätt som jag.

 Du fortsätter att citara urvalda meningar: och man kan inte kalla dem något för att de är hundar. Men att vi kan låtsasa skriva åt dem.

www.labrador.filosoferar.se är ingen faktasida och det är absolut inte Amos som skriver (Jo, lite skriver han ). Sidan är enbart en rolig sida där man får följa Amos och hans liv. En sida som har många läsare, läsrare som kan ta det skrivna med en nypa salt!

Jag delar med mig mycket av Amos framgångar och typiska labbegrejjer. Även de aviga sidor han gör. Så läs och njut!

#58 Här är länken till dessa namn och många fler lika groteska så du själv ser att det är namn

www.learning4sharing.nu/listaoverovanligafornamn-194965.html

#66

#67 Jag förstår faktiskt inte hur de flesta av de namnen kunnat bli godkända Tänk om jag hade döpt mina söner till Citronfärgad och Tutte *asg*

#68 Du har sett ett kort på vår gamle labbe "Bosse". Men det här är kärlek till en hund, Inte bebis

Ett kort som kan kallas "hejdå min älskade kille",

#65

Klart jag har förstått en del av vad du har skrivit!

Jag försöker heller inte tvinga dig att tänka som mig. Jag vill bara förklara att jag heller inte ser det som fakta att det är mina bebisar och att det egentligen inte är så olika det du skriver och det vi säger. Båda sakerna är påhitt som vi gör för att det roar oss och ger oss något, annars skulle vi ju inte göra det

Tänkte att nu när du för en förklaring till varför en del använder ordet i ett sammanhang du anser vara befängt kanske lättare skulle kunna se det som en kul grej vi gör, men som du ändå inte känner dig bekväm med att säga.

Om ett uttryck inte skadar någon annan, men roar någon, så tycker jag inte att jag att det är befäng att man utrycker sig så.

Du får tycka som du vill och jag respekterar din åsikt såklart!
Det är ju det som är hela min poäng, ta oss galningar med en nypa salt när vi säger bebis till hundarna och tro inte att det nödvändigtvis är samma sak som vi tror att vi är hundarnas mammor/pappor. Så länge du tar oss med en nypa salt så har jag ingen åsikt alls om att du fortfarande tycker att det ett olyckligt uttryck. Det är inte ett korrekt uttryck i sammanhanget hund och ägare, men det är ett uttryck som används lättsamt och oskyldigt.

Nu börjar jag upprepa mig själv och jag har inget mer att tillägga så förlåt alla att jag blev tjatig

Det gör ont i mitt hjärta när jag ser kortet. Men det var mitt farväl till "Bosse". Han avlivades någon timme efter det kortet är taget.

Min älskade Bonzo, kallad Bosse. Jag orkade inte vara med när han avlivades, så maken och yngsta dotter fick ta hand om det.

Han fick sin spruta i sin älskade bil och somnade in så gott med vår yngsta dotter intill sig.

#68 Ibland förstår man inte hur vissa föräldarr har tänk. Okej om man gillar ett namn, men jag skulle vara rädd att barnet blev mobbat i skolan.

(Här är förövrigt en bild av min snygging! Min yngsta son, fast det är en hund som jag älskar som en hund )

#71
Det är så svårt att ta farväl även när man måste. Saknaden går aldrig över. Jag har äntligen kommit till en punkt när jag kan tänka tillbaka på mina katter med ett leende på läpparna istället för att böla som en galning.

Fint att de kan få somna in på platser de tycker om istället för att åka till en klinik.

Hur gammal blev din bosse?

#71 Han var så fin din gamle grånos! Jag förstår att man kan avstå att vara med vid avlivningen.. Själv har jag dock alltid varit med vid mina egna djurs avlivningar eftersom jag velat finnas där för deras skull. Mina katter och min cocker har sin sista vila på en minnesäng för djur mellan Enköping och Sala som min syster sköter om genom sitt arbete på en vet-klinik så jag vet att de alltid har tillsyn även nu

#72 Precis! Man måste ju tänka på barnen som ska leva med namnen!

#74 Vet du, jag gick till jobbet och bara grät. Min Bosse, min stora kärlek.

Jag älskar Amos, men jag tror inte att jag att jag kan få samma stora kärlek, som jag hade med Bosse.

Jag är så inneligt tacksam för att min yngsta dotter följde med pappa när han avlivades.

Hur dumt den ändå låter så var jag och Bosse "ett" på något sätt. Om jag så skaffar mig massor av hundar efter Bosse, så var och är han min stora kärlek här i livet.

På kortet Elins farväl av Bosse.

Nu har jag inte läst hela tråden men jag svarar endå; Jag kan kalla min hund för "min lilla bebis" men för det är jag absolut inte hans mamma. Jag säger inte heller "kom till mamma" om jag kallar in honom och det kan jag hålla med om att det är lite irriterande då jag får en kännsla över att folk förmänskligar sin hund då. Men det är inte värre än att jag tycker människan ifråga (som kallar sig mamma till sin hund) är lite smått galen  Jag svär ju inte över personen och hur irriterande det är. Det är liksom något man får leva med, och det är något jag i alla fall kan leva med.

#75 Så var jag när min gerbil Dennis dog… (ena syrran var råttvakt och glömde stänga buren så hennes katt åt upp honom). Alla tyckte jag var helt knäpp som grät över en råtta! Men han var min råtta… Jag var med när han föddes och han var med mig överallt i min ficka, utom en enda gång när jag reste bort och skaffade vakt… och se hur det gick

# 41

Tack så mycket! Ja, hon är för go!

# 42

Det är ingen valp. På kortet är hon nog 8-9 år. Nu är hon 11 och precis lika söt, min bebis