Utställningar behövs för att uppfödarna ska få en utvärdering av deras avelsresultat, samt att blivande avelsmaterial bör utvärderas.

Jag har 2 raser där det finns tydliga uppdelningar på utställningslinjer och arbetande linjer. En utställningsgolden kan säkert jobba lite den med, och vissa kan tom meritera sig i ajkt. Dock är kahg skeptisk till att en showhusky skulle kunna prestera i ett långdistanslopp, som rasen är framavlad till.

Vi ställer extremt sällan på SKKs utställningar, då showhuskyn premieras där. Rasklubbens utställningar har dock alltid domare som vill se hunden som en funktionell individ. Hellre ett flytahnde steg än en kompakt liten fluffig nallebjörn.

Utställningar behövs, tillsammans med arbetsprov. En hund som har en funktion ska meriteras både inom denna och i utställningsringen. Sktotar man usttällningarna helt försvinner nog rasens homogena utessende, och det är inte ett dugg bättre än att det finns rena utställningslinjer.

En variant är ju att cert bara kan delas ut i någon form av bruksklass. Då kan aldrig showisar få cert, således inte bli champion. Det är på gång i SPHK, om jag förstått rätt. Fast då kommer bara de med showisar att ställa utanför Sverige istället, och plocka hem danska och finska championat.

För utställningar - så länge de används på rätt sätt.

Det ska handla om huruvida hunden är av rätt form och fysik för att klara av det den är född till och den ras den är, så att rasen bevaras och garanterar så gott det går att avkommorna också kan användas på rätt sätt.

Det ska inte om vem som har mest, störst, flest, minst, kortast, eller liknande. Det ger oss ingenting utom problem och det står dessutom inget om något sådant i någon rasstandard som jag sett, att "mest är bäst" utan ofta används uttryck som "grovt utan att bli tungt" och liknande.

Men i många raser skulle vi helt klart behöva en förändring i hur domarna dömer och kanske tydligare rasstandarder. Och utplåna de som kan tolkas fel. "Kort nos" kan uttryckas med tillägg "som fortfarande tydligt skiljs från resten av huvudet" eller liknande.

#2
Behöver jag ens säga Go girl, go! ? ;)

Tycker definitivt att vi ska ha utställningar. Dels för det som Vattnadal skrev och för att det är väldigt roligt dessutom :)Hundar som ska gå i avel gör ju tester som är för deras ras som tex PRA, HD/AD mm. Är man en seriös uppfödare och är aktiv inom sin rasklubb så vet man vad som ska göras för att förbättra sin ras och jobbar då förhoppningsvis mot det målet.

Men måste fråga dig vattnadal det du skrev om att cert bara ska kunnas få genom bruksklass hur hade du då tänkt för oss som har grupp 9 tex?

#1: Jag håller med. Verkligen.
Mycket bra skrivet.

#4 I de raser där det inte finns något bruksprov av någon form alls, måste givetvis cert delas ut i andra klasser.

Ev kan jag tycka att de raser där man inte kan kolla ursprung, ex Rohdesian ridgeback, kanske viltspår kan berättiga. Alla raser borde ju kunna meritetra sig i någon form av aktivitet dock. Tänk om rallylydnad, bruks, spår, sök, drag, vallning, jakt, agility eller vilken hundport som helst kunde krävas för att en hund ska kunna få ut cert? Vissa raser har som krav att deras ursprungliga användning ska vara kollad. de arser som inte har något sådant kan välja en hundspoprt att meritera, eller få godkänt i någon form av anöagstest, för att få ställas i en sk bruksklass och kunna få cert.

#6
Tyvärr (?) är det så att alla inte är intresserade av att tävla eller träna hund. Alla har inte heller möjligheten - men det gör knappast att hunden är mindre bra för det.
(Låt oss säga att) Bara för att min hund har ett förstapris i Lydnadsklass 1 på 160 poäng så säger det inte speciellt mycket om henne som hund, hennes mentalitet eller något annat förutom att jag uppenbarligen kunnat träna in momenten (dock inte på vilken tid) så pass att vi kunnat skrapa ihop 160 poäng och därmed fått en lydnadsmerit.

Önskar att konkurrensbedömningen försvann.
Alltså, varje hund tävlar bara mot standarden, får ett utlåtande om sin exteriör, och det är det. Konkurrensbedömningen är ju det som sabbar raserna.

Exempelvis, Mastino napoletano ska ha djupt nosparti och löst skinn. Såhär såg de ut på 60-talet, och det här var en "perfekt" Mastino på den tiden: http://www.molossoitaliano.it/Corso/canistorici/mastino_napoletano_enciclopedia80_1.jpg

Skulle den hunden tassa in i utställningsringen idag och dömas bredvid en sådan här Mastino: http://www.difossombrone.it/images/Foto%20Fossombrone/uncene_new.jpg

…så skulle den "moderna" självklart vinna, för den har ju mycket MER av vad standarden ber om. Idag ska raserna vara så särpräglade som möjligt, så att de inte skulle kunna förväxlas med någon annan ras. Även raser man inte skulle kalla extremavlade har särpräglats en hel del de sista åren.

Och ang. just Mastino… det är en vakthund (men hur ska den användas till det nu? Den lär ju bara bita sig själv i läpparna - och tjuvarna, ska de skratta ihjäl sig eller?). Och förmodligen finns det ingen annan ras där ägarna och uppfödarna är duktigare på att framhäva rasens romerska historia, där de vaktade gårdar, användes i gladiatorarenor osv. - och de ser precis likadana ut idag som för två tusen år sedan! (Ironi)

Sedan är de inte sena med att säga att det var pga. inaveln efter Andra Världskriget som de var så "degenererade" på 50-60-talet, och det var också därför de fick så mycket hud. (???)
Varför fortsätter man då avla på hundar med kopiös hudmängd? Varför vinner de utställningarna?

Andra exempel är ju pälsen hos Pekingese, Amerikansk Cocker, Afghanhund, m.m, för att inte tala om Schäferns rygg… ju mer sluttande desto bättre, för så står det i standarden… (Inte, men den ska vara "svagt" sluttande, och det är nog för att göra skidbackar av hundstackarna)

En tråd jag startade om ämnet på Zoonen sommaren 2008

Jag kan tycka att vi gott skulle kunna slopa den typ av utsällningar som vi har idag, det för absolut ingenting gott med sig.

Däremot skulle vi kunna fortsätta med Exteriörbeskrivningar.
En beskrivning på hur hunden ser ut och så är det med det, ingen konkurrens eller jämförelse.
Utan bara en simpel beskrivning som talar om hur ful, fin, rätt eller fel ens hund är för rasen.

Sen tycker jag att det är en självklarthet att hundar är hälsoundersökta oavsett vad man gör dom med.

Är också lite inne på vattnadals spår, men kan tänka mig att man istället har krav på annan merit för just championatet, och annars hamnar championatet inom parantes så att säga. Ni vet, som se (j)ch och se Jch. Även för "hundar utan testningsbart syfte", om man inte känner för att införa någon form av prov för rasen(sällskapsprov, det vore något!) så kan väl kravet vara att man har någon annan merit för att parantesen ska falla bort.

Mentalbeskrivning av något slag vore ju kanon om man kunde kräva det för avel på alla raser (tillsammans med en bedömning av utseende och hälsokontroll på det viktiga för just den rasen), eller kanske bara för championatet(vilket inkluderar alla championat). Inget godkänt/underkänt utan bara beskriva hunden och hur den reagerar, har den vakten rasen ska ha?, har den reservationen eller öppenheten mot andra människor? Osv. Jag menar, det är ju också något som anges i rasstandarden, ska man bara gå efter att utseendedelen stämmer eller ska man se till att resten också sitter? För jag är helt klart tveksam till att lita på uppfödarens ord om hunden, jag vill se att någon annan också ser att hunden är av rätt ras även i huvudet.

Med lite paranteser eller andra skillnader på utställningschampionatet för folk som bara tycker att det är kul med utställning och meriter men inte känner för något annat, som Madde nämner, och folk som tänker ha hunden som avelsmaterial så att köparnas val underlättar, så skulle kanske fler bli nöjda ;)

Håller delvis med #9, tycker det börjar bli för mycket extremt med utställningar nu för tiden inom vissa raser, det är för mycket show och det är helt enkelt inget som intreserar mig.

En veterinär jag talade med hade ett förslag om att man bara ställer en hund och får den godkänd eller icke godkänd. Ett bra förslag tycker jag. För håller man på med avel måste man ha papper på att man avlar efter ras standard ändå.

 #0 Domarna har en mycket stor koll på sej just nu, så dom inte dömmer fram extrem hundar med överdriven maskulin exteriör och andra extrema sidor hos hunden. Och det är något som gått genom skk och internationellt. Allt för att få bukt med de stora problemen som domarna faktiskt ställt till med genom att uppfödarna avlar efter domarens önskemål.

Håller med #9

Inte dagens utställningar - men en form av bedömning för rasen är ju mer eller mindre ett måste.
Hur ska vi annars veta vad som är för rasen och emot den, och då vet man väl snart inte vilken ras som är vad, i de olika grupperna.

Men dagens utställningar handlar alldeles för mycket om störst, bäst och vackrast..