Kan väl säga att jag helst skulle se att de inte fanns någon sån importering.

Jag tycker man ska hjälpa utsatta djur på plats.

Sen tycker jag vill man hjälpa djur så finns de gott av djur att hjälpa här i Sverige.

Jag håller med dig helt och fullt. Jag skulle själv aldrig ta hem en "gatuhund" från utlandet, aldrig.

lite beroende på orginisation, vi har kontakt med en orginisation ifrån storbrittanien som hjälper misskötta hund och misshandlade hundar osv…

denn orginisation är seriös och har bra koller på sina hundar (som storbritanien har på alla sin hundar) så därifrån skulle jag kunna tänka mig, dels för det men också för att där har dem samma sjukdommar som vi har, nästan iaf.. men hade aldrig vågat ta en från spanien eller portugal, dels för jag inte vet hur det är med koller av hundar som tas ut.. och så är där mer sjukdommar

Jag kan tycka att det är konstigt att man importerar hundar utomlands ifrån… Vi har massor med övergivna hundar här i Sverige, det är ju bara att gå in och kolla på Hundstallet i Stockholm.

Sen är det väl så att dessa importerade hundar kan bära på en massa konstiga sjukdomar som inte finns i Sverige, vad jag har förstått… Var det inte något om en "mask-sjukdom" som det pratades om!?

Ibland tror jag att det är lite "häftigt" att adoptera en utländsk, övergiven hund,än en från Hundstallet eller från något annat ställe här i Sverige som tar hand om övergivna hundar.

Personligen tycker jag att denna "import" borde ses över av djurskyddsmyndighet/regering.

Jag tycker inte alls om det. Känns onödigt och tror inte det är bra för hunden heller att utsättas för flyg och sen in i en ny familj och nytt land. Sen hur kan man bestämma sig för en hund utifrån en bild och vad andra människor säger om den? Att kemin stämmer mellan hund och ny ägaren är otroligt viktigt tycker jag när det handlar om vuxna hundar som dessutom kommer från sådana förhållanden.

Tycker man kan hjälpa på plats om man vill göra det. Och vill man hjälpa en hund, köp en omplacering istället. Min första egna hund var en omplacering som haft ett jävligt liv. Finns ingen bättre känsla än att se hunden komma till ro och utvecklas till en glad och lycklig hund med aptit på livet. Och jag har själv lärt mig otroligt mycket av det.

håller med föregående. Känns väldigt onödigt. Jag anser att man ska se till så att ens egna land har det bra innan man börjar ta in en massa annat skit

Hej och hå och här kommer jag med en annan åsikt.

Jag valde först och främst inte att adoptera en utländsk hund, jag valde att adoptera Blue. Det handlade om hennes personlighet och hur hon passade mig och jag henne, inte vilket land hon råkade vara född. Jag ser henne helt enkelt inte som mindre eller mer värd än någon annan hund.

Anledningen till att jag valde henne alltså många men ingen av dem var att det är "häftigt". Hon är inte ens en gatuhund i ordets rätta bemärkelse utan har vuxit upp i en familj med sin bror. När jag valde Blue tittade jag även på andra omplaceringshundar, främst svenska. Många av dem hade en mycket sorgligare historia än Blues och jag önskar innerligt att jag hade kunnat "rädda" dem. Tyvärr var det min första egna hund och jag insåg att det inte skulle göra varken mig eller de hundarna en tjänst om jag tog mig vatten över huvudet.

När allt började hade jag dock bara sett bilder på Blue och läst en annons, sen gjordes en intresseanmälan där man får berätta om sig själv och sina önskemål. Därefter fick jag prata med aktiva inom omplaceringverksamheten och Blues jourhem. Antagligen tjatade jag öronen av jourhemmet men vi pratade i timmar och jag fick massor av detaljer om Blue, både positiva och negativa. Sen väntade ett hembesök för att se hur jag bodde och att jag inte "ljugit" i ansökan.

Därefter träffade jag Blue. I mitt fall eftersom jag bor en bra bit ifrån jourhemmet så kunde jag ta hem henne samtidigt, annars rekommender de fler besök. Jag fick dock en dag och en natt med Blue där hon sov med mig på en madrass. Efter det har jag haft koninuellig kontakt med jourhemmet och antagligen tjatat sönder öronen på henne igen med frågor och funderingar.

Jag vågar påstå att den kontrollen är betydligt bättre och stödet betydligt större än de flesta omplaceringar man kan köpa från ex. Blocket. Har vänner och bekanta som har skaffat omplaceringar med betydligt mindre tid att "lära känna" än så men fått det att fungera. För mig har dock stödet varit ovärderligt.

Blue har också alla papper i ordning, tro det eller ej och hon är både vaccinerad och avmaskad. Tyvärr finns det ändå en sjukdom som kan ligga latent, lyckligtvis är det inte en sjukdom som smittar i Sverige (precis som man inte kan få malaria eftersom här inte finns malariamygg). Det är en risk jag fått tagit i beräkning helt klart, men det är mitt val och inget som drabbar någon annan än mig (och Blue såklart). Hade så varit fallet hade det varit en helt annan sak.

Trots det har en av mina vänner slutat hälsa på med sina hundar av ren rädsla. Jag klandrar henne inte, det är självklart henne val men jag hade önskat att hon baserat den på fakta istället för fiction. Detta är dessutom samma vän vars bekanta semestrar med sina hundar i södra Frankrike, ett land som också har Leichmania. Deras tre hundar aldrig ens genomgått ett test men bor stora delar av tiden med hennes hundar, men tydligen är det skillnad på hund och hund.

Jag antar helt enkelt inte ser hur det kan vara så fel att hjälpa en hund, en hund precis som vilken annan hund. Ser väl mer till individen än sakfrågan, det finns hundar som inte bör importeras och det finns hundar som klarar det utmärkt och faktiskt förtjänar en chans de också. Sen om man inte tycker att någon hund bör utsättas för flyd och en ny familj antar jag att man är emot all import, även på avelsmaterial och dylikt?

Sen måste jag också påpeka att det ena inte utesluter den andra, man kan fortfarande jobba för att förbättre förhållanderna utomlands. Om det nu är okey vill säga, egentligen borde ju alla att jobba på hundstall i Sverige i första hand. Ta hand om våra egna.

Kanske är det samma människor som inte tycker vi ska ta hand om invandrare förrän vi löst vår egen arbetslöshet? För tar vi emot invandrare så betyder det ju att vi struntar i om det är krig i deras land och struntar i att skicka fredstyrkor? Jag vet att man inte ska jämföra djur med människor, försöker bara förklara varför jag tycker att det är ett så konstigt resonemang.

"Att rädda en hund förändrar inte världen men världen förändras för den hunden."

#7 Jag ser inget mindre värde i tex en gatuhund eller någon hund.

Men sjukdommar är något som ska tas på största allvar.

Leishmania..smittas av sandmyggan har jag förstått..och den har till och med hittas i Tyskland. Med tanke på klimatförändringen är de ingen omöjlighet att den kommer finnas här så småningom.

Nej, hjälp de djuren vi har här först.
Sen är det ju inte alla som har bra koll på alla sjukdomar, och tar hit dem och smittar våra svenska hundar med.

Ser inte ner på dem som tar hem gatuhundar, bra att man kan hjälpa.
MEN - som sagt. Vi har hundar här i sverige också som behöver hem från vanvård och försummelse..

Nej, jag tycker man ska hjälpa sina hundar på plats. Inte plocka hem dessa som dessutom kan bära på en mängd olika sjukdomar som inte upptäcks förrän det är försent.

Jag förstår att många har svårt att låta bli att hjälpa dessa hundar. Många lever under fruktansvärda förhållanden. Själv har jag en liten 6-7 v valp i mitt hjärta och tanke sen vi var i spanien på semester för snart 10 år sedan. En boxerpojke som låg i skyltfönstret på en djuraffär. En liten rädd och alldeles ensam liten kille som absolut inte mådde bra och som saknade sin mamma. Det var fruktansvärt att se. Men vad kan man göra mer än att prata och försöka få djuraffärsägaren på bättre tankar?

Jag stödjer fullt dessa seriösa organisationer som hjälper djuren på plats. De gör ett jättejobb. Men att ta hem djuren till Sverige är inte en bra lösning. Visst självklart är det en enormt bra lösning för just den räddade individen. Men man måste tyvärr tänka längre än så. Genom att ta hem en, utsätter man många många fler hundar för risken att smittas med sjukdomar.

#8: Om den en dag kommer till Sverige tror du då att den kommer vara fri från smitta? Eller är chansen inte överhängande att den tar med sin smittan uppöver Europa? Fästingar klarar sig längre och längre norrut på grund av klimatet, det innebär dock inte magiskt att de inte längre bär på Borrelia m.m.

#10: Vilka sjukdomar då? Förrutsatt att hunden inte smugglas in vill säga? De hundar som smugglas in utgör absolut en risk men det sker vare sig vi importerar gatuhundar eller inte. Hjärtmask kom exempelvis till Sverige med turister som tidigare berättat.

Denna import följer dessutom samma regler som annan import eller nästan all annan import. Finns ju artiklar där hundar släppts in i Sverige för utställningar trots avsaknad av rabiesvaccinering. Skulle vilja se JBV godkänna sån dispens för en "gatuhund" men hoppas såklart inte sånt förekommer längre.

#7 Är Blue en ljus tik, liknande vallhunds typ med väldigt blåa ögon?

Jag satt nämligen själv och kikade på omplacerings hundar och ramlade över en tik som hette Blue, som även hade en bror, varav båda var importerade utifrån.

Om det är samma Blue som är jag förälskad i din hund! haha

Appropå att hjälpa hundar nere i själva landet dom är.

Min faster tar faktiskt hand om vildhundar i Athen där hon bor. Det finns ingen lag som säger att dom inte får springa löst där så resultatet blir mången vildhundar.

Så hon har en hel flock vildhundar på sin gård. Jag måste bara få se det live. När hon kommer hem så kryper dom ut sina gömmen mm o möter henne, en rätt mäktig syn skulle jag tro.

Med tanke på hur många det är som väljer att skaffa sig en importerad "gatuhund" så kan det ju knappast ses som onödigt. Det finns ju klart en efterfrågan.

Ofta i dessa diskussioner ses en enorm rädsla för sjukdomar, ofta genomlyses dem av en viss okunskap oxå tyvärr. Och det är just ofta okunskap som leder till rädslor. I januari iår sände UG en efterlängtad granskning av en av de aktiva föreningarna. De hade kunnat göra ett superjobb och kanske fått folk att förstå vad just denna förening pysslar med, istället valde de att fokusera på en sjukdom som funnits i mängder med år, och som ingen svensk som reser till medelhavet oroar sig för, men som helt plötsligt var skitläskig och farlig för oss. Är vi så enormt rädda för denna sjukdom så måste vi stänga våra gränser helt, alltså ingen mer rasavelsimport eller härliga semestrar kring medelhavet. Och det är få som verkar vara så rädda :P

Just nu sitter jag och ska skriva ett etikarbete om just denna diskussionen och försöker därför samla in samtliga för och emotargument. Nån som har en bra lista på argumenten? ;)

#10 sen måste jag fråga Zebben vilka seriösa organisationer du stödjer och hur? Blir lite nyfiken på vilka du tycker gör ett bra jobb. :)

#12: Totalt Off-Topic men det är samma tjej och då är vi två som är förälskad i henne. Hon är väldens sötaste med ett helt underbart temperament.

Jag måste då lite "korkat"  fråga….det är väl inte bara att ta hem en gatuhund? Den går ju igenom massor av vetundersökningar karantärn osv? Eller?

Inte går en sjuk hund igenom?

#16, vad jag förstått det så är det mycket fusk i vissa kretsar, med veterinärkollen, det skrivs falska intyg osv.

Men någon som är lite mer insatt kan nog berätta mer :)

#17 OK det lät ju inge bra förståss :/

jag tycker att de är ok att "importera" hundar om man vill det, men det bör göras genom en seriös organisation.
då förbereds hundarna med alla de vacinationer de behöver och får alla papper. de flesta kastrerar även sina hundar innan de adopteras bort bara för att vara säkra på att det inte kommer några valpar efter hunden. hunden ska även undersökas av veterinär innan de är "färdig". det brukar ta ca 2-3 månader innan man kan få hem sin hund.
det finns de organisationer som gör hembesök för att kolla så att hemmet verkar vara ok och sen kolla vem de nya ägarna är.

så att bara ta hem en hund är det verkligen inte. men nu finns det ju idioter som struntar i vart hunden kommer ifrån och flyger hem den ändå. det går ju inte att göra ngt åt tyvärr eftersom det alltid kommer finnas oseriösa människor.

men för de som undrar lite mer så finns det en hel sida där folk med spanienhundar håller till på tassar till sverige. där kan man även komma i kontakt med olika organisationer.

#17: Fusk förekommer alltid, bland människor som importerar renrasiga hundar till avel, bland utställare, bland turister, bland vanliga människor som ju bara ska ta in den där söta valpen de köpte i Tyskland, inte är den sjuk inte. Oseriösa eller bara tanklösa människor är alltid en fara, det kan man dock inte skylla på gatuhundarna.

#20 nej jag tycker inte man kan skylla det på gathundarna, jag skyller det på dem som tar in gathundarna från orginisationerna som ej gör kollarna som behövs, och självklart orginisationen också.

En seriös organisation uppfyller de krav som ställs + utför fler tester och har högra krav på sina hundar! Tyvärr är det ju många privatimporter och personer som semestrar med sina hundar som inte ens uppfyller kravet för laglig import :(

Det är EN förening/organisation som många kan vittna om fuskar med papper, vacciner mm och DEN föreningen förstör för så himla många andra. Vi är många som länge kämpat med att upplysa, förändra och försöka få ett stopp på den föreningen och det var bla tack vare alla dessa människor som Uppdrag Granskning gjorde ett program om dem i januari iår.

#15 haha, nu gick jag till och med in på din sida och såg bilden. det är verkligen samma hund!

va kul att hon kom till ett hem till slut! hade jag själv haft bättre ekonomi när jag hittade henne då hade jag utan problem tagit henne själv.

klappa henne massor från mej!

lite nyfiken, vet du vad som hände med hennes bror?

#20, har jag påstått något annat? Har jag skyllt det på gatuhundarna?^^

#23 Det var flera som var sugna på Blue, men Kalli var den som passade bäst ihop med henne helt enkelt. :)

#24: Jag bara klargjorde för användaren som frågade om hundarna inte veterinärbesiktigades m.m.

#23: Inte allt för många långhåriga troll med blå ögon som är till salu samtidigt.

#25: Tack! Jag för fortfarande slåss mot andra intressenter. Alla mina vänner och min släkt vill också adoptera Blue. Däremot vill ingen ha Trams.

#26, okej, jag tänkte bara eftersom du svarade på Mitt inlägg. Men då så! :)

#27: Blev nog bara lite förvirrad, menade inte att lägga ord i din mun. :)

#28, hehe, ingen fara på taket (;

Vi var inne på ta en gatuhund, men så tänkte jag det finns ju så himmla många hundar här som letar efter nya hem redan. Så det blev nu en sån o nöjda är vi som bara den. Men så tänker man på sjukdomar o allt sånt visst vacc o allt gör dom innen flytt o vetrinär kollas både där o hemma. Men så allt annat tänk o lägga ut pengar o sen visar det sig att ne den var itne alls bra trots 1 år har gått o kurser så passar den inte alls oss. Sen har vi träffat flera trevliga o fina fd gatuhundar.

håller helt med kalli och smurfan-13.

orkar tyvärr själv inte skriva ett långt inlägg för jag vet inte hur många såna här diskussioner jag redan har varit insatt i och det lyckas alltid bli tjafs just för att folk saknar kunskap och dömer alla organisationer efter uppdrag gransknings program om julierescue.

min lilla kille kommer från Spanien, från sos-animals. Timo heter han, helt underbar kille som är fullt frisk bortsett från hans epilepsi som vi håller på att få styr över. sos-animals är iaf en helt fantastisk organisation och man får ett enormt stöd under hela hundens liv.

#31 måste hålla med om att sos-animals är väldigt duktiga! känner en av de som placerar ut hundarna och har fått en bra inblick på hur det går till.
dom åker ner med jämna mellanrum och kollar till hundarna i spanien. en väldigt seriös organisation

Nej, jag tycker man ska hjälpa hundarna på befintlig plats.

#32 de flesta föreningarna åker ju och kollar hundar, anläggning, personal på hundhemmen osv regelbundet. Det är ju en förutsättning för att kunna göra ett  bra arbete! :)

#33: Det ena utesluter dock inte det andra. :)