Vill tävla spår så är en renrasig det enda alternativet för dig :)

Jag har renraser, men kan absolut tänka mig en blandras men då som sällskap och träning.  Tävlan är lite svårare beroende på vad man vill tävla i!

Fördelen med renras är ju att du kan tävla i allt(som rasen kan då, skydd funkar inte med en Tax osv.) och du vet vad som finns i hundens historia, i generna så att säga. Du kan se statistik över hur höfterna varit tidigare, hur många som klarat sig eller fått C/D. Vilket måste vara viktigt om du ska träna och tävla i agility då höfterna annars kommer ta för mycket stryk.

Några nackdelar ser jag inte med renraser.

Fördelar med blandraser är väl att man "får se vad det blir", även om jag inte gillar det tänket. I övrigt är dem väl som andra hundar.

Nackdelar - du vet inte hundra vad du får, är det många olika raser i blir det ett lotteri för man kan omöjligt veta vilken valp som kommer få mest av vilken ras. Är det en ren gatukorsning vet du inte hur det ser ut med sjukdomar osv och därför kan det mycket väl bli så att vid ett års ålder så visar det sig att höfterna är åt skogen.

Sen finns det självklart genomfriska blandraser som är helt underbara, men vill du tävla fullt ut och slippa tänka "tänk om höfterna inte är bra?" hela första året(om du nu vill köra agility senare) så satsa på en renras för att vara på den "säkra" sidan.

Till bara sällskap och vanlig träning funkar vilket som, men det är bra att se efter vilka raser som finns i blandrasen och hur helst båda föräldrarna beter sig och är så man är beredd på t.ex. en Pudel i st bernhards-kropp och tvärtom ;)

Beror på vad för blandras..
Köper du en blandras av jakttyp kan du ju spåra med en blandras..
Många jägare som jag pratat med säger att de renraser de haft är bara skräp och nu kör de bara på blandras då de anser att de är den bästa sorten.
Varför kan man ju bara undra över..

Men köper du en blandras med jakttyp och sällskap t.ex. finns ju chansen att hunden inte vill spåra.

Jag har dock haft 4 blandraser och alla har vart utmärkta spårare.

• Dobermann/schäfer
• Retrivermix (Labb/flatte/golden)
• Risen Schnauser/Dobermann/labbe/rhodesian
• Chihuahua/fralla/pudel(?)

Även haft renrasigt schäfer och Pudel samt rottweiler.

Ser inga för och nackdelar.
Den enda nackdelen med blandraser kan vara att du aldrig kan vara säker på vad du får hem.

-Sen för att svara på frågan så för mig spelar det ingen roll.
Jag har haft både ren- och blandras.
Mina favorithundar ur de jag haft genom livet har vart två av blandraserna..

Jag har nu två blandraser, men nästa hund blir renrasigt om allt går som planerat.

#1 har inte tänkt tävla i spår.

#2 ja man kan ju få vad som igentligen!

#3 Ja man kan ju inte veta i förväg med blandraser vad det blir.

Mitt tips är att du funderar på vad du egentligen vill ha din hund till - vill du träna agility behövs ju hela och friska höfter, vill du ha en hund som spårar bra eller vill du tävla? Vilket spår är du intresserad av och vilken hund passar isf? Vill du tävla där också?

vill du träna eller tävla i agility föreslår jag att du satsar på renras, mest för att minska risken för fel i höfterna. Annars ska nog de mesta funka, bara kolla valpen om den är doftintresserad. :)

#6 okej ;) jag vill träna agility och ev spår (människospår) och ev tävla i agility om det är något som passar mig och hunden!

Höfterna är det jag känner mest att gör mnig mindre sugen på blandras.

Nackdelen med blandraser och då fördelen för renrasiga att är det rasrena vet du hur hundne kommer bli och vet vilka föräldrar, gener osv den har. Har själv haft renrasiga och blandraser och kan säga att en av blandraserna är/var min favorithund. kan ju också säga att han bet en nära och kära.. ja det är ju olika.. Men frmaöver tror jag det blir en till renrasiga AMstaff eller Schäfer. Just nu har jag en renrasig ASST(Amstaff)

#8 okej

Jag gillar bichon blandningarna och de brukar väll inte ha så mycket höftproblem?

gllar också tollarblaningar och de har ju fler..

Det finns flera som tävlar på hög nivå i agility med sina blandraser. Är det av "rätta" raser och får det bästa av dom så är hundarna grymt snabba, smidiga. Det kluriga som kan vara (gäller även renrasiga som ligger på max höjd) är ju att man inte riktigt vet hur höga dom kan bli. Även om rasstandarden säger att hunden skall vara si och så hög så finns det ingen garanti där.

Samma gäller höfterna, även om föräldrar paret är fria så finns det ingen garanti att valparna är fria, självklart så har man lite mera koll om det är en kennel som ser till att ALLA avkommorna röntgas.

Själv har jag en schäfer/boxer och båda rsserna är ju väldigt uttsata för både pålagringar och höft/armbågs fel, men han är helt fri (lämnade in plåtarna till skk) så det är ett lotteri även om man verkligen försöker att kolla upp allt. Min nästa hund kommer dock vara renrasig, men det är bara för att jag vill tävla.

Tycker inte man ska blanda in höfter vad gäller ren- och blandras faktiskt.
Det har med föräldrarna att göra och inget annat.

Den enda hunden som jag haft med inte helt 100% på höfterna var en rottweiler.
Bra föräldrar förvisso utan höftfel.

Vet även en rottweilerhane med felfria höfter som har gett måånga avkommor med C- och t.o.m. grad D-höfter..
Trots bra höfter på tikarna också..

Har röntgat två av mina blandraser och de har/hade A/UA på HD/AD-testet.
Det var min dobermann/schäfer samt min retriviermix..

Så att dra den parallelen tycker jag inte funkar
Då det har med föräldrardjuren och linjer att göra, även även där ibland kan man inte vara helt säker..
Men bäst är ju att ta avkomma från A/UA på HD/AD oavsett föräldrar.

Tänk efter vad du vill ha, verkligen tänk.
Fastar du för en blandras så köp den, hittar du en bra renras gå på den.

Du kommer alltid ha folk som säger åt dig att göra si eller så, men glöm inte att tänka själv också

#11 ja du har rätt om jag villha en blandras så kan jag köpa det och om jag vill ha en renrasig så kan ja köpa det istället! Sen vad alla andra säger e bara tips.

#12 Exakt.

Med tanke på att en säger si och en annan så.
Tillslut blir man så förvirrad att man varken vet ut eller in.

Så man ska lära sig att ta till det man tycker låter vettigt och sålla bort sånt som man anser vara någon annans enda och därmed rätta tycke.

Hur du nu än väljer.
Lycka till!

#11 Anledningen till att jag tog upp höftfel är för att det är lättare att kolla upp en renrasig och säkrare att det verkligen är de som säga vara föräldrar som faktiskt också är det.

Har hört om folk som "fejkat" pappa till blandrasvalpar bara för att kunna säga att pappan var mh-testad och HD/AD UA, medan den riktiga pappan var någon helt annan.

Och av den anledningen ser JAG möjligheten att kolla höftfel som en fördel/nackdel. Självklart väljer TS själv, men nu var det ju "våra" för- och nackdelar som efterfrågades ;)

Och jo, visst finns det hundar som är fria på höfter som ändå lämnar dåliga höfter i kommande led (konstigt nog), men det känns för mig lättare att kolla upp en renras där man vet vilka hundar den lämnat efter sig än att kolla upp en blandras som man inte har en aning om hur det sett ut tidigare. Är mor och far däremot renras fast av olika raser går det ju också att kolla upp, men då sätter jag mig emot att de inte satsat på varsitt håll istället för att blanda, det kan ju inte ha varit så att ingen ville få sin hund parad inom rasen och var det så vill inte jag ha en valp av den hunden.

Blablabla, det är mina tycken och så jag tänker om jag vill ha en hund att träna och tävla med i större omfattning :)

#13 tack ;D Blir nog inget hundköp nu men antagligen till sommaren :)