Jag kommenderar min dobermann att lägga sig ner, sedan lägger ja ghenne på sidan och klipper. Inget nussegullande alls, hon hatar det verkligen, men hon vet att hon måste. Matte bestämmer att så är det.

Vinner man kampen med klotången varje gång så kommer hunden acceptera det, de behöver ju faktiskt inte tycka om att man gör det, men vissa saker måste göras, som att rensa öron och klippa klor, borsta m.m. 

Min dobbis ääälskar att få klotången av matte när kloklippningen är klar, hon springer runt i lägenheten sååå stolt, det är bot mot grinigheten efteråt som gärna kommer annars.. hehe

Antingen gör Du som #1 skriver. Talar om för hunden att nu ska detta göras. Du får det nödvändiga gjort, men får även på köpet att det påverkar Er relation negativt.

Eller så gör Du som jag föredrar: Låt hunden stå upp om den inte vill lägga sig ner. Ta upp en tass, visa klotången för hunden släpp tassen och belöna med en godis. Utan att ha klippt. Räcker för idag.

Nästa dag, samma sak. Upprepa tills hunden inte längre bryr sig om detta. Då kan Du börja med att klippa en pyttebit av en klo, släppa tassen och belöna. Så fortsätter Du tills det inte är någon reaktion från hunden. Sen utökar du antalet klor allteftersom hunden är lugn.

Hur pass noga man ska vara är ju helt upp till hur rädd hunden är. Du kanske behöver dela upp träningen i ännu fler bitar. Viktiga är att man aldrig ömkar hunden eller talar om att -Åh, nu var Du sååå dutti dutti.. Utan bara göra det Du ska, säga bra och ge godis.

Alternativ 3: Gå till ett trim och få klorna klippta.

Tack för tipsen, ska testa det idag.
När det gäller läggandet, så brukar jag få brottas med henne för att hon ska ligga på sidan, då hon gärna lägger sig "ordentligt" när klotången närmar sig sitt byte.. -_-'

Kloklippning = Domedagen för min hund.. ;) Han ligger och skakar, vi måste håla i honom och han ligger bara där och tycker synd om sig själv.. ;)

våran hund tycker inte att det är så farligt, vi ahr gjort som #1 beskriver- funkar bra för oss

lycka till och god jul

#2, påverkar vår relation negativt? Inte det allra minsta! Min hund är otroligt "tramsig" för har hon bestämt sig för att hon inte vill göra något så gör hon inte det heller, godis eller inte. Försökte först vänja henne så som du beskriver, men det funkade inte alls, hon blev livrädd eftersom jag gjorde så stor sak av kloklippningen. Fungerar mycket bättre att hon får ligga ner, jag klipper, hon får lugnt beröm och sedan busar vi och har jättekul ihop.

#6. Ja, precis ALLT vi gör med våra hundar påverkar vår relation till varann. Gör man något som hunden uppfattar som negativt/jobbigt, så påverkas vår relation negativt. Inget som säger att Ni har en dålig relation för det.

 Gjorde Du rätt, när Du testade "mitt" förslag? Det ska inte bli en "stor grej" av det, då gör man fel.

#0 Man kan också prova att fila klorna.

Klorna får inte vara så långa då man börjar för då tar det tid. men håller man efter så är det inte så mycket mer jobb och fungerar det är det värt det.

Jag har en som liksom Juve skriver kloklippning = domedagen… och jag provade massor av olika saker men det spelade ingen roll, hon tyckte inte om det. Nu filar jag hennes klor o hon ligget o sover under tiden.

Då tror man att ja men nu har hon lärt sig att man pysslar med tarras o klor, håller i osv. Så då kan vi nog klippa - pyttsan … inte … men fila ja det går hur bra som helt.

Viktigt också när man klipper klor på hundar är att ha en bra klotång. Är den inte riktigt vass, gör man hunden illa om man klipper med den. En mindre vass klotång "klämmer" pulpan och hunden får ont.

Jag brukar testa klotänger, går det att klippa ett hårstrå med dem så är de OK. Kör nu för tiden med rescos giljotintång. Då kan hundarna stå upp, jag klipper snabbt och enkelt, och de osäkra kan få en godis för varje tass, om det känns bättre.

Vi har ett litet "trimbord" i köket, där hundarna får klor klippta, öron rengjorda, sår tvättade och alla annat obehagligt. Vi brukar ta upp dem på bordet mellan varven, för att bara sitta, vinka och få en godis oxå. Vidar ligger gärna på bordet för att inte vara i vägen när jag lagar mat. Dessutom har de lärt sig att om man står på det bordet när vi kommer hem, så når de att pussas utan att hoppa!

#7, hon är extremt misstänksam mot allt som har med undersökning och vård av tassar och öron att göra, till följd av att hon var en del hos veterinären när hon var liten. Så det bästa för henne verkar vara att göra just som jag gör, och därefter får hon springa runt med klotången i munnen för att hon varit så jätteduktig. Hon är mycket mindre tjafsig med kloklippningen nu när jag gör såhär, nu vet hon att det ska göras varesig hon vill eller inte, men hon ligger snällt stilla och "uthärdar" det eftersom hon blir belönad efteråt.

Gjorde samma med min OES när han var yngre, och det har aldrig varit några problem med honom, vi har världens bästa relation. Bara när det är nya människor med i rummet när han får klorna klippta kan han protestera, som för att visa alla hur elak matte är. ;)

Numer låter jag honom stå upp medan jag klipper en tass i taget, utan problem.

Alla råd du har fått här går ju egentligen ut på en sak: att göra kloklippningen till något roligt ist för något otäckt. Antingen genom att få belöning under tiden eller att vänta tills klippningen är klar och sedan få något roligt efter det.

Jag har gjort som så med min valp att han fick en godis för varje klo jag klippte. Nu får han också godis och beröm, men inte efter varje klo (tar så lång tid då ;)) Men vi har aldrig gjort någon stor sak av det hela, och det har aldrig varit något problem.

Sedan kan det ju också vara så att din hund känner av att du tycker att kloklippningen är jobbig och därför reagerar som den gör…

Jag har träffat på hundar som blivit totalförstörda av husse/matte eftersom de gjort en så stor grej av kloklippningen. En hund skulle jag klippa klorna på i djuraffären där jag jobbade. Husse ömkade "sönder" hunden. Klart som tusan att hunden tycker att det är jättejobbigt med kloklippning om husse också tycker att det är fruktansvärt.

En rottweiler som var på hunddagiset jag praktiserade på högg efter både husse och matte när de försökte klippa hennes klor. De hade försökt och försökt, men gett upp när hon högg. Hos hundtrimmaren hon fick åka till för bad och kloklippning gick det hur bra som helst. Hon tog bara en tass i taget och brydde sig inte om om hunden inte ville. Där hade husse och matte varit så osäkra och rädda för sin hund att kloklippningen blev ett helvete.

Så man får försöka att vara så säker som möjligt, och jag skulle aldrig ge upp om hunden inte ville, för då blir det lätt en ond cirkel (biter/sparkar jag så slipper jag).. Nu pratar jag dock inte om hundar som är livrädda för kloklippning, utan hundar som helt enkelt tycker att de inte alls behöver någon pedikyr… ;)

Tuffa (golden) tycker inte om kloklippning överhuvudtaget, har aldrig gjort det heller. Hon vrider och vände sig och hugger (inte hårt men tar tag). Vi har heller aldrig gjort en stor grej av det.

Vi gör såhär:
Ställer Tuffa med röven mot en vägg och mamma står över henne (detta har vi lärt oss av vår hundinstruktör) och tar upp tassarna på henne för att klippa. Jag sitter framför och berömmer och matar med godis för att avleda uppmärksamheten.

Tuffa har redan börjat koppla ihop det med något positivt och slappnat av. Inte helt men mycket.

min vovve tycker att det är rätt obehagligt när man klipper. det måste vara någon som är väldigt säker på vad han/hon gör. därför går vi till hundsimmet/klippning/butik där de även klipper klor.

Vår shäferkille gillar inte att få klorna klippta, han får ligga i min famn medans jag håller i benet där klorna ska klippas och håller lite i hans huvud, inte för att han hugger annars utan för att han ruskar och försöker få tag i klotången, medans husse klipper. Han är jätte sjåpig och piper och pratar och gnyr och rycker tillbaka tassarna. Kanske ska föröka det där med att vänja honom sakta men säkert.

Finns det ingen som har hund som inte är rädd ?? :) Vår gillar inte heller det. Mamma får göra det för jag e för mesig ;)

Min ena hund njuter när man klipper klorna på honom. Han tycker det är riktigt skönt

Har åtta hundar, men något problem med att klippa klor har vi inte, däremot gillar de det väl inte direkt, men…. De har i alla fall aldrig fått bestämma om detta, utan ska vi klippa klor, så ska vi. Däremot har vi heller inte haft något bråk, utan vi klipper när vi ska. Detta har vi aldrig gjort någon affär av, något ska väl matte och husse få bestämma vad som behövs göras utan en massa krångel..

#17 Har aldrig haft problem med att klippa klorna på mina hundar. De kommer glatt när klotången åker fram, men så klipper jag också 1-2 ggr/v.

Ecko har inga problem med att klippa klorna heller.. han spratlar lite, men de är inte för att det är otäckt.. han bryr sig inte ens om jag tänker efter.. han är duktig med sånt där små ting.

Våran förra hund, en blandiskille som blev 5½ år, var det bara jag som fick klippa klorna på, då min äldsta bror (som jag delade honom med) råkat klippa i pulpan första och sista gången han klippte. Han var jättelugn, och älskade när jag skulle massera honom och klippa klorna och bara ligga och mysa med honom.

Idelma, som jag har nu, är däremot väldigt spattig och ska hålla koll på allt hela tiden, och vägrar ligga still en längre stund om hon inte ska sova. I början röck hon alltid bort tassen jag höll i, och visade tänderna, så satt jag så en stund tills hon la av med det, så förde jag klotången lite närmare, kollade hennes reaktion och lugnade ner henne.
Hur som helst så ska jag ta en liten "myskväll" med henne nu, så får vi väl se hur det går. :P

Låt henne stå i stället då. #22, ibland går det lättare, om man låter hunden stå och man står grensle över och lyfter foten som på en häst, då kan man hålla lite koll på dom med benen, och samtidigt så blir klon klippt i "slitriktningen" lite mer, snyggare än att tvärklippa som det blir när de ligger. Sen är ju detta en grej som måste göras, det får dom lov att finna sig i, faktiskt. Bråkar dom i början så får man ju lov att göra det i alla fall, de ger sig allt så småningom. Allt eftersom så fattar dom att det inte är någon idé att bråka. De behöver väl inte älska det bara de finner sig i det.

Hon skulle krångla till en början när jag gjorde det igårkväll, men ändå tyckte hon att det var spännande, eller något, då hon hela tiden kom tillbaka och lät mig ta tassen. Hur som helst så fick hon stå upp, så satt jag bredvid, jämte henne, så satt jag med huvudet intill hennes för att trycka undan det så jag skulle kunna se, och det gick faktiskt jättebra. Jag fick klippa på båda framtassarna, och hon drog bara undan om det tog för lång tid innan jag klippte.. :P Så det blev en massa beröm till henne då. :D

Ingen av mina hundar bryr sig ett dugg, har klippt klorna på dom en gång i veckan sen dom flyttade hit varken det behövs el inte, men bara för att jag inte vill hamna i tråkiga situationer