Han är väl inte död? Tänk att han har det bra, annars är det väl bara att hålla in, om du nu ska gråta, gråt på morgonen och när du kommer hem, tänk på annat därimellan.

Varför gråter du bara en dag då, om du saknar honom menar jag?
Då har man väl ingen speciell dag..?

Bara undrar..

Undrar också varför du ska gråta och vara extra ledsen just när han varit borta 1 år.

Jag kan bara tala av egna erfarenheter om hur jag ÄR själv.

Jag försöker alltid att se ljust på tillvaron även om jag vet att det är svårt i bland! Förstår att du är ledsen och man FÅR vara ledsen man behöver det i bland.

MEN jag lever med tanken att gräva ned sig i att vara ledsen över en sån här sak bara gör det värre.

Jag tycker du ska försöka gå till skolan (som jag tror jag fattade att du menade) och inte bestämma dig för att det inte går. Gå dit och håll modet uppe, får du något annat att tänka på så kanske det inte blir så farligt, går du och tänker på hunden hela dagen så kommer du garanterat må sämre.

Även om det är 3 år sedna min älskade "stor nos" dog kan jag i bland bli ledsen, då brukar jag vara det och prata om henne kanske titta på e bild, men inte gräva ner mig i sorg hela dagen.

#4 Tråkigt att känna så. Men du hanterar det på ett bra sätt. Att sitta och som du sa, gräva ner sig i sorg är aldrig bra tror jag..

-Men hunden ifråga är omplacerad och inte död..

#5 tråkigt att jag ibland är ledsen och saknar min gamla hund? Jag tror alla som förlorat en kär hund (eller annt djur) känner så.

Hunden denna tråd handlar om kanske inte är död, men han är ju borta för ts, och hon saknar honom..  Det kan vara jobbigt det med.

Tänk på det roliga ni hade i stället, när tiden går blir det lättare, även om man alltid kommer sakna dem man lämnat på vägen..

#6 Ja, det var inte menat som en pik eller så. Ledsen om du uppfattade det så
Har själv förlorat några hundar genom åren så jag vet hur det är.

#7 nej det gör inget jag tog det inte som en pik, tänkte bara att det kunde läsas som att jag satt och var jätte ledsen ofta det var inte så jag menade ville bara förtydliga.

Jag tror säkert du förstår hur jag menar

#8 Hehe, absolut

Men du ha ju skrivit förut att du gråter varje dag så varför skulle det vara annorlunda nu? tror du skulle behöva gå till en kurator eller nått. För det är ju inte så att han är död eller nått och när det gått ett år och du inte kommit över det så behöver du nog hjälp.

Jag är ledsen varje dag. Oftast grinar jag till sömns, men eftersom t.ex dagen när han fyllde år eller ja som nu den här gången tänker jag jun extra på han eftersom det är "hans" dag.

#11, hur gjorde du nu då? :P

#12.. Nja det gick väll ganska bra. Jagg var hos en kompis så jag tänkte inte på det hela tiden. Sen försökte jag tänka: Han vill nog inte att jag ska vara ledsen utan vara glad istället.

#13, var du inte i skolan?

#14 jo jag var tvungen.. Men jag försökte inte tänka så mkt så det gick väll gaanska bra..

#11 att grina sig till sömns varje dag efter ett år är inte normalt, då behöver man hjälp.

#16 Ja men det är som vid sängen tänker jag oftast på han mest då jag har 3 foton på han bredvid sängen.

#17 Tycker i alla fall att du bör prata med någon. Det är inte så hälsosamt att brista i gråt så fort man ser en bild.

Jag har en massa bilder på min avlidna hundar, men klarar av att kolla på dem i alla fall.
Man måste kunna gå vidare, oavsett hur hårt man tog det. Annars kommer man aldrig kunna se framåt.

#18.. Ja vi får väll se. Men jag har börjat komma över det lite mer än hur det var typ första evckorna.

#19 vad bar att du tog dig igenom dagen. Förstår faktiskt att du efter ett år fortfarande är ledsen. Men det stämmer som du skrev att din lilla voffs vill ju inte att du ska vara ledsen, försök att minnas alla fina saker med glädje istället, det går….