Det är bara du som kan ta beslutet!

En del hundar kan leva gott en tid med hjälp av smärtlindrande, medan det för andra kanske det mest blir plågsamt. Och som du säger är hundar utmärkta skådespelare när det kommer till smärta.

Rådgör med din veterinär och se vad h*n tycker, så kanske det blir lättare att besluta sig.

Hoppas det ordnar sig!

Har det inte gjorts en höftröntgen på henne? I så fall tycker jag det ska göras och sen utgå från den vad som är bäst för hunden. Fick själv ta bort min ena hund i sommras som endast var 6 år. Trotts att det gör så ont i själen så har jag ändå en innre frid av att inte behöva oroa mig för honom och hur han mår.

Jodå, hon är röntgad HD ua, AD 1-0. Hon har även haft erlichios.

Och jag vet som sagt att beslutet ligger hos mig… Jag ska självklart rådfråga "min" veterinär.

Jag har alltid tänkt: Att så fort min hund verkar ha ont och inte mår bra så…

Men om hon kan leva gott ett par år till, tex med smärtstillande så måste jag nog få tänka om lite…..

Hon är speciell, världens goaste "omplacering", men med mycket olater… Kan inte vara själv hemma, då ylar hon… Lämnar jag henne i bilen funkar det. Hon är värsta svansen, så fort jag rör på mig för att gå  t köket eller toa så följer hon efter… När hon är hos mitt ex och vår andra hund så kan dom vara ensamma inne eller i hundgården, men är dom inne måste man plocka undan allt som kan tänkas ätas/tuggas på, kattmat, tomma kattmatsburkar, tomma mjölkpaket…sånt som man fint sorterar i påsar för återvinning… och hon lyckas till 99% alltid ta sig ut från vardagsrummet trots kompostgaller och divers hinder.

Ibland tror jag att hennes tuggande på svans och tassar beror på frustration, då hon tydligen alltid är van att vara med, eller rättaresagt att  ligga i en bil. Nu ligger hon och toksover här bredvid mig, min söta lilla Niki.

Jag tycker att det är så skönt att få skriva av sig, få råd, tips och peppning. Tack för en bra sajt! Bifogar bild på Niki och Qaxe (om det funkar!?)

Åh, det där är så svårt… min gubbe är 13 ½ nu och har också börjat bli svag och svajig i bakkroppen, men han har ork att leva många år till… jag tänker liksom du att lider min hund är det dags, men smärtstillande kan ju hjälpa när jag tänker på det nu…

Men bakkroppen brukar ju vara ett av de tidiga tecknen, när annat börjar bli för jobbigt, när synen och hörseln sviker, när kroppens balans inte finns längre och jag ser att han lider/inte orkar mer, då tror jag det är dags. Förhoppningsvis inte än på väldigt länge, men så har jag varit beredd på att det inte är många år kvar i ja…. 5 år nu? Fick hem honom när han var 6 ½, så redan då var han "gammal".

Något jag blev fundersam på, har hon inte ben att tugga på? Sysselsätta hjärnan lite, istället för att tugga på sig själv…

Hej igen!

Jo, dom får nästan alltid tuggben när dom är ute i hundgården, innan dess är det bus med boll i skogen, koppelpromenad och ibland godisletning i trädgården.

Qaxe, hanhunden älskar sin hundgård och sover där ibland när vädret tillåter.

Dom kommer bra överens, så jag tror inte att det är problemet heller. Men på något sätt är det "människosällskap" hon verkar vilja ha. Och ibland går det ju tyvärr inte att ta henne med sig, och de har ju inte funkat att ha henne liggandes i bilen heller då det varit sååååå varmt…

Appropå trötta och stela leder så fick jag tips  från vår kennel om att ge 1 tsk malen ingefära/dag i maten. Eller köpa glukosamin.

Beslutet ligger ju hos dej.

Men tänk på att om du använder dej av smärtstillande så känner ju hunden inte av det onda och sliter då extra mycket på det ömmande stället.

 Lycka till med vovven

Tack!

Jo som sagt jag vet att beslutet ligger hos mig….

Och det är just det med smärtstillande, precis som du säger det tar bort smärtan men kan göra det värre på de ömmande ställena….

Tack alla för svar,uppmuntran och goda råd! Jag lär återkomma!