Ibland onskar jag verkligen att jag var en hund, eller iaf som en hund.

Det finns ingen ondska i en hund.

En hund ar alltid arlig och sann.

En hund visar alltid sina kanslor.

En hund blir alltid overlycklig nar du kommer hem.

Den enda karlek en hund kanner till ar akta karlek.

Du kan raka gora illa en hund; trampa pa den, raka klamma dem eller liknande… och den forstar alltid att du inte menade nagot illa. Forsok gora det med en manniska; du far garanterat en arg kommentar i de flesta fallen.

En hund uppskattar de sma sakerna i livet. Som en riktigt bra pinne!

En hund ar tacksam bara du tar dig tid for honom/henne.

En hund behandlar varje mote, varje promenad, varje godisbit som om det vore en bit av himlen, som om det vore forsta och sista gangen han/hon nagonsin skulle fa den lyxen.

En hund forstar alltid… en hund dommer inte… en hund forlater alltid.

Tank pa det. Kan vi kalla oss sjalva hundmanniskor utan att mota hundarna halvvags och bli mer som dem?