Jag har visserligen bara haft två hundar samtidigt en enda gång, och jag upplevde inget av det du skriver ovan.

Att få dem att sluta leka tillsammans var inga problem, eftersom den äldre tiken sa ifrån när valpen blev för jobbig.

Tikvalpen vi hade flyttade inte över sin trygghet till den äldre tiken, utan sin trygghet hade hon hos oss. Kanske beroende på att den äldre inte hade ett "mammabeteende" för den yngre.

Att det skulle vara svårare att få kontakt med den nya hunden än vad det var när den äldre var valp, märkte vi absolut inget av. Däremot så fick vi en "mattehund" och en "hussehund".

Att den yngre tog efter den äldres beteenden hade vi heller inga problem med. Däremot kunde valpen trigga igång den äldre med "valpbus" ibland.

Tack för ditt svar kerstinjo :-) Låter ju mkt mer positivt än den uppfattning jag fått från boken..

Sen är det väl från individ till individ.. inte vet jag!

vi har alltid haft två hundar, våran första hund som nu är 12 år(rex), hade vi ensam i ca ett år, sedan köpte vi en till schäfer som kompis,(rick)  och han fick vi avliva för ca 1 år sedan, men  jag  tror aldrig att rick skulle klara sig utan rex, men rex klarar sig utan rick. men rick började gnälla och blev jätte ledsen så fort rex var ute på promenad och han inte fick gå med.
men dom hade kul tillsammans, så en fördel är ju att hundarna kan ha kul med varann och känner sig trygga.
för ca 1 år sedan köpte vi en till hund (gizmo) ungefär efter vi avlivat rick, och rex ska avlivas nu på lovet tyvärr. och jag hoppas verkligen att gizmo klara sig utan honom. gizmo är som rick ungefär. blir ledsen och hängig när rex är någon annastsns.

vi har haft 2 och 3 hundar samtidigt alltid.. och vi har inte märkt av det som du skrivit.
Hundar är flockdjur så jag tycker och tänker att dem egentligen mår bra om dem är mer än en hund.
just nu har vi 4 hundar, en 11 åring en 4 åring och 2 små valpar på 4 månader.. när vi valde att behålla två valpar samtidigt var det jättemånga som tyckte att vi bara skaffa oss problem för dem aldrig skulle vara lugna m.m.. det har funkat hur bra som helst, klart det blir ju lite bus ibland men dem kan endå koppla av och dem är lite lydiga (en clumber blir aldrig mycket, ganska mycket lydiga;))

Jag har två hundar hemma just nu, en som är min egen och en jag ska vara hundvakt åt under sommaren. Och jag tycker Aramis verkar må jättebra av det, de leker en del tillsammans, men de kan ta det lugnt också och ligga och sova i samma rum. Jag har inte fått sämre kontakt med Aramis för det heller, de är jätteduktiga båda två när man är ute och har dom lösa, de kommer när man ropar.

Jo, visst var det mycket negativt där, men samtidigt… allt kan ju inträffa, och det är bra att vara medveten om det. Det är ju en liten skillnad på att ha en hund och att ha flera,de blir ju en liten hundflock i den stora flocken, och jag har sett flera exempel på punkterna som nämndes.

Har inte läst boken än men troligen finns det väl lika mycket negativt om att skaffa första hunden i den? Annars tycker jag att det är en liten miss… Men annars får man ju många varningar redan innan man skaffar första hunden, och jag tycker absolut inte att det är något fel på att visa vad som kan hända med en, två eller flera hundar. Det är ju ett ansvar.

Däremot inte sagt att två eller fler är något negativt, har själv två just nu ;) Den sista punkten anser jag viktigast, jag upplever det som lättare att ta in en valp när yngsta hunden hunnit bli vuxen/mogen av den anledningen att jag lättare kan ja… vad säger man, få det att fungera då. Sen om hunden blir vuxen vid 3 år eller 2 eller 4 är olika :P

Tack för era svar! Det lugnar min oro för det hela, så jag är tacksam att ni ger så bra svar :-)

Jag har 2 hundar killen har en, vi bor ej tillsammans men hundarna brukar oftast vara på samma ställe, så ofta är vi ensamma om 3 hundar.

De med att de är svårt att få dem att sluta leka, är ju inga problem så länge du är flockledaren, de som kan bli farligt med fler än en hund är att de är fler än dej och kan då lätatre ta över flocken så det gäller att ha ett väldligt starkt ledarskap, när mina leker och jag vill att de ska sluta så kallar jag in dem och då är de bra, då vet allla att leken är över och det är dags att vända sig till flockledaren för att se vad nästa sak vi ska göra är.

Det är lätt att den nya hunden tyr sig mer till de andra hundarna men när gäller det att gå emellan och visa att det är jag som är ledaren inte de äldra hundarna. Där visar jag det tydligt med att träna dem var för sig och ta ensamma promenader och lekstunder med dem så ofta det går.

HiHi de där med att de tar efter hyss de kaan jag hålla med om, det är det ända problemet jag har med mina tre, att den sista flockmedlemen gärna följer systrarnas dåliga vanor =)

Min var 1 år när vi tog oss ann en 2 årig omplaceringshund, men som sagt bara ljusglimtar än så länge, e jätte mysigt att ha fler än en hund, de är ju flockdjur så de trivs tillsammans

MVH annelie, laiza, Qlura och Bilbo

#9 Tack för ditt svar :-) Ja det är väl nog så viktigt att veta att jag som matte är flockledaren även när en till hund kommer in, för då blir det en större flock oxå..