Ånä, det var bara falskt alarm. Men mögel-letar-hålen är igenspacklade och byrån ser lite antik ut.

Inga nya mögelletar tendenser har märkts. Pust, vad gott att lille skiten har fått lite förstånd i huvudet.

I tisdags inget gnagande allt var frid och fröjd när jag kom hem. Onsdag inget gnagande.

Åh, vad härligt att ha en hund som har vuxit till sig och försöker att vara vuxen flera timmar i sträck.

Så kom torsdagen, oj vad skoj när matte kom hem. Hmmm, men vad ser matte? Mattorna ligger i köket, visserligen hela, men resten av lägenheten är full av små små korgbitar.

Inte en, inte två utan en miljon ungefär, över allt. Så nu är hans korg slaktade för gott.

Sätter mig vid köksbordet för att pusta ut efter att jag fyllt en sopsäck med korgbitar.

Men, vad mitt nymålade köksbord ser underligt ut, ljusdekorationen svajar lite. Fnys, hundhår på bordet.

Äsch, det är väl inte hela världen, men alla spår efter klorna är inte så snyggt. Fina härliga repor på mitt nymålade köksbord. Undrar vad han såg genom fönstret?

Ringde Nicki, men hon ville absolut inte ha en söt labbe, för hon tyckte inte om hundar. Typiskt shafferägare!

Till Quila var han inte välkommen heller.

Konstigt! Mycket konstigt.