Det ser jag ungefär som att Sverige tar lån från andra länder för att ge till andra länder, ist för att först ta hand om våra egna,äldre barn och vården.

Sen blir det ibland så att en hund kommer i ens väg, då tror jag det är lite svårt att tänka på att man inte ska stödja vissa saker :)

Det här med att ta handom hundar från andra länder är nog ganska riskabelt, man vet ju aldrig vad den har varit med om under sin uppväxt. Visst vill man rädda dessa hundar, som har levt under vidriga förhållanden, men det finns såna här i Sverige också, ta dom 146 stycken som finns på hundstallet just nu. Fattar inte att folk kan göra så mot djur.

Jag tror att det är väldigt lätt för dessa länders regeringar att inte ta tag i dessa problem eftersom det kommer  folk ifrån Sverige och andra länder som tar hundarna därifrån och då är dom ju av med problemet och gratis dessutom.

jag tycker det är samma sak som det här med faddergalorna m.m, visst, det är hemskt att se svältande barn som bor i hyddor med jordgolv och utan mat, men samma sak där,,, dom länderna vet att hjälporganisationera kommer springande.
Vi har barn i Sverige som far illa också, ska man som sagt inte ta tag i våra egna problem först och främst?

Som vårt samhäller idag ser ut, och håller på att utvecklas till det är större samhälls klyftor, vi har snart stora skillnader mellan fattiga och rika här och det skrämmer mej fruktansvärt för vem vill efter att ha levat i ett välfärdssamhälle bli satt på gatan? För det är dit vi är på väg, tror jag.

rätta mej om jag har fel i mitt tänkande eller fakta delen,,, är inte politiskt engagerad följer inte allt som händer inom detta men den uppfattning jag har är detta.

Har dom tagit kontakt med föreningen den kom ifrån och bett om hjälp? Skulle nog göra det om situationen blir ohållbar och detta med hundar från utlandet dom är avmaskade vaccinerade och rabiestestade chipmärkta och har hundpass ,men det är som med alla andra hundar tycker jag (du vet vad du vill ha men vet aldrig vad du får). En svensk omplacering kan också vara besvärlig. Jag är både för och emot har själv två hundar från utlandet och med dem både poitiva erfarenheter och negativa kan även bli så när du köper svenska hund du kanske inte alls fick den hund du förväntade dej att få. Och de föreningar som har dessa hundar ,en del av dem tycker jag informerar väldigt bra om vad det är för hundar och att man ej kan veta säkert vad man får hem. Till 95% brukar allt gå bra har jag för mej så det är en liten del som det ej funkar för men jag tycker de ska ta kontakt med föreningen den kom ifrån och be om hjälp  Min ena utländska vovve Tyson renrasig Vorsteh och nästa bild är min Dama

Utländsk också

#4 fina hundar du har,, 

Svenska omplacerings hundar är oftast  s k problem hundar där ägaren många gånger har gett upp pga att dom inte klarat av att fostra hunden från valpstadiet. Sen har vi svenska omplaceringshundar som av olika anledningar omplaceras, matte/husse dör, allergi m.m och det kan vara väldigt bra hundar.

Hundar som kommer från utlandet har oftast levt på gatorna, en del kanske i krigshärjade områden. Deras uppväxt och liv har varit mer dramatiska än dom svenska.
Jag har sett annonser där utländska hundar har kommit till Sverige och bor tillfälligt hemma hos nån, oftast med egen hund sedan tidigare,, och ska den utlänska fytta engång till så blir den ju stressad + att den inte vågar ty sej eller lita på  människor, dels pga sina tidigare upplevelser som gatuhund och dels att ha fått så många nya ägare. Inte konstigt att denna hund skäller och är stressade egentligen.
Nu menar inte jag att alla utländska hundar är eller blir så här. Dina hundar såg väldigt fina och trygga ut :-) det beror ju mycket på vart dom hamnar också här i Sverige. Åldern på hunden kan också spela in hur väl den anpassar sej, liksom deras tidigare upplevelser med människor.

Det är väl lag på att alla hundar ska vara friska, vaccinerad m.m. innan dom tas in i Sverige?
Det här "man vet vad man vill ha men vet inte vad man får", oftast när man skaffar hund och verkligen vill veta vad man får då köper man en valp från en uppfödare. Och blir inte hunden som man har tänkt sej så har man oftast gjort fel själv med uppfostran av hunden. Och där kommer då omplacerings grejen in igen.

Varför ska man låta sig begränsas av gränser som vi människor har hittat på?

När jag skaffade hund handlade det inte om att "rädda" nån, utan att jag hittade en individ jag ville leva med! Det är väldigt få som jag har träffat som har tagit en hund för att de vill rädda den, utan det är snarare något som man hör av folk som inte har en utlänsk hund. De tycks tro att det är ända anledningen till att man vill ha en utlänsk hund.

Att ländernas regeringar inte bryr sig pga att hundar får åka till sverige e ju rent strunt. De bryr sig inte helt enkelt, det är en mycket liten del som placeras om i andra länder. Den största delen av hundarna avlivas eller tvingas leva hela sina liv i shelters, rescue centers etc. 

Som sitationen ser ut idag (iaf i spanien) så är de flesta hundarna inte alls fd gatuhundar, utan de flesta lämnas faktiskt in av familjer som tröttnat, ska flytta, allergiska etc… Inte allt för ovanligt så kommer det en familj (tysk, svensk, engelsk) som bott i spanien nåt år & nu ska flytta tillbaks hem till hemlandet. Då passar hunden inte längre in i livet… De dumpas som våra sommarkatter! Vad som gör mig så förbannad är när man möter en svensk familj som vill lämna in sin hund på centret & de har helt anammat den slappa oansvariga inställningen till hunden som majoriteten av spanjorerna har!  

Så länge  alla regler följs (& gärna ytterligare tester för att skydda så gott det går mot vissa sjukdomar) tycker jag att alla har rätt att välja den hunden man vill ha! Jag klagar inte på folk som köper en renrasvalp bara för att de inte är med & städar framför egen dörr & tar hand om alla omplaceringar som lider här i sverige!

I familjen finns 5 spanska vovvar & en svensk renras m toppstam… Vem är sjukas tro??

Jag har bara träffat en hund från Spanien och hon är underbar :)

Smurfan: Vilket härligt gäng vovvsingar du har!! :)

Jag håller också med om att det handlar om att fastna för en hund som man sedan tar hem. Sedan spelar det ingen roll om hunden kommer från Spanien eller från Småland. På samma sätt som man importerar t.ex. en dobermann från Kroatien som man bara vill ha som sällskap, för att man fastnar för utseendet de kuperade hundarna har.

Jag har själv en jourhund från Spanien som kom hit till ett nytt hem, men som sedan inte gick ihop med nya ägarens tik. Jag har haft henne länge, och vill inte själv ha tre hundar hemma, men för hennes skull så får hon stanna tills hon får ett nytt, bra hem. Det är en helt underbar hund, och jag är överlycklig över att få ha träffat henne. :)