Gud vad hemskt, hur kunde det bli så här, när upptäcktes det att hon hade likmask i sin levande kropp

Bodde ute på landet, men pluggade inne i stan, så mina morföräldrar tog hand om henne under veckorna. Men en helg när jag kom hem berättade mormor lite försynt att Eximia vägrat äta en vecka (!?), men att hon inte vågat ringa och berätta för att inte göra mig orolig. När jag sen fick se henne (hunden) och så var hon nästintill borta redan, jätte äcklig syn som fortfarande spökar i huvudet. Jag klämmde o kände på henne, bara ben. Skulle ta tempen och lyfte svansen, men den synen och den lukten! Så det var inte mycket att göra än att krama om hunden och åka till vetrenären.

åh gud vad hemskt att dom inte sa något .

Tänder ett ljus och tänker på er och du matte som blev kvar