Jag skulle då satsa på eng. staff. Båda raserna är mycket trevliga och bra hundar. Det skiljer egentligen inte så jättemycket mellan deras egenskaper. En av de största skillnaderna som jag anser vara är att bullmastiffen är stor, eng.staff är mkt mindre. Sen har Du bullmastiffens alla sjukdomar. Vill Du ha en frisk ras så väljer Du engstaff. Bullmastiffen är ingen frisk ras och de drabbas av både hudproblem, höft och armbågsproblem och cancer. Normal ålder är 8-10 år om Du har tur att få en frisk individ.

Men staffen behöver mycket aktivering, både mentalt och fysiskt om dom ska må bra !Inte som en bruks ras, men näst intill,

När min kompis skulle köpa sin rottis, så träffade hon några  engelska staffar (han födde upp dom också). Och hon hörde lite oväsen på övervåningen och frågade var det var. Hon fck reda på att det var en ung staff på 6 månader som var där upp. Hon ville ju gärna träffa den också så hon fick sig en uppfattning om alla hundarna. Han släppte ut vovve som kom i 190 knyk drog gärnet över hela huset på två röda, för att till slut komma ut i trädgården där den fick tag i en fotboll som den smällde så fort han fick tag i den.

Men detta inlägget vill jag bara säga att det ÄR en väldig skillnad på dessa hundar. Självklart finns det olika individer inom raser också. Men om ni vill gå och mysa i skogen och gå någon kurs (träffat en bulle som körde både spår och sök) då och då så tycker jag att bullen är den perfekta vovven.

Berikning, motion och aktivering behöver ju alla hundar för att må bra. Ingen av dessa raser anser jag behöver på långa vägar så mkt som en brukshund.

Har en bekant som jobbat med sin bullmastiff på sina hundträningar inom polisen så visst finns det arbetstemprament i dem också.

Staffen är aktiv, men gör av med rätt mkt energi när de springer i skogen på promenaderna. Sen behöver ju båda raserna uppfostran och grundlydnad. Så oavsett ras så kommer man ju inte ifrån daglig träning och motionering.

#3 asg! låter som min ena hund ;) (hon är amstaffblandis).. o jag har aldrig träffat en mer krävande hund än henne..

Tack för alla svar. Att hundrana kräver daglig motion är vi med på, det som vi vill undvika är en klassisk bruksras där det verkar ganska utpräglat att den ska få arbeta för att må bra. Och vi är inte helt oaktiva, utan gillar att röa oss i skog och mark. et som vi menar är att vi kanske inte har tänkt oss att köra, spår eller agility med hunden.

Vi har som sagt fastnat för just dessa två raser eftersom de på många ställen beskrivs som dels trevliga hundar men också hundar som huvudsakligen är som sällskap.  Just nu känns det lite som det lutar åt bullmastiffhållet men vi får väl se.

Är det någon annan liknande ras som ni skulle rekommendera

Tack på förhand

/K

Jag har en bullmastiff.
Det är enligt mig den perfekt hunden.

Charmig, Psykiskt stark och anpassningsbar.
Ligger gärna på soffan med oss i 3 dagar om vi är sjuka. Är gärna med mig i stallet flera gånger i veckan. Det brukar räcka bra det som stimulans.

Komma ut och busa i skogen är roligt. Dock ska jag börja träna Rallylydnad eller freestyle för att hon gillar utmaningar och är så "på" allting nytt och roligt :) Har du ungdomar så är det också bra hund då den brukar vara väldigt barnkär och "tålig" för tex mycket folk, dvs allt med främmande osv.

Självklart speglar uppfostran stor roll.

Nackdelarna kan vara: Den testar, ofta,mycket.
Det är en "gladiatorhund" då den är framavlad som skogsvaktare och fälla tjuvskyttar, man får se till så den inte tar fram det för mycket. Enligt min mening ska man inte köpa dom största exemplarna då det är lätt att det förvärrar sjukdomar som är kända för rasen.

Nackedelen med vaktegenskapen kan då bli att om det tar överhand i samband med testning och för lite stimulans kan det som alla andra hundar bli problemhund.

Beslutsamheten kan vara charmig men jobbig, man bör vara envis som person för att skaffa en ;)

Sist men inte minst vet jag att vår uppfödare har haft bra mentalitet och jättetrevliga hundar som jag följer halvsyskon och föräldrar på internet :) Alla verkar supermysiga precis som våran :)

www.comando.se är adressen, dom har valpar på gång dessutom så prata med Marcus, han är supertrevlig, ställer upp under hela hundens liv och följer gärna utveckling och ställer upp på frågor och träffar i efterhand.

Bullen skulle jag kortfattat beskriva som snäppet stabilare, lugnare och charmigare är en rottweiler.

Lycka till :)

Hej

Och tack för ett riktigt bra och givande svar. Just nu lutar det åt att vi skaffar en bullmastiff. En sak som vi funderade på när vi läste ditt inlägg är på vilket sätt de testar, och på vilket som du brukar lösa att de gör det.

Vi vet ju om att den från början är en skogsvaktarhund, på vilket sätt menar du att man ska undvika det beteendet?

Vi är från början bara intresserad av en tik just för att undvika de största exemplaren.

Men som sagt tack för ett riktigt bra svar, det gav oss jättemycket.

Tack än en gång.

/K

Hej igen:)

Skönt att man kan vara till lite hjälp :)
Det jag menar är att dom har mycket av det självständiga som en bulldog har, och även beslutsamheten. Beslutsamheten gör att man har väldigt mycket problem med vissa saker som dom kan, såsom tex sitt :) Dom vet vad sitt betyder men kan testa att slå dövörat till så man behöver älta in att sitt är sitt och inte sitt när hunden vill, eller efter fem minuter tex :P

Vaktbeteendet undviker man nog bäst som hos vilken vakthund som helst, menade mer på att man ska veta om att det i grund och botten är en vakthund och se till att den kan kommandon som "loss", "varsågod" osv så dne inte tar sig friheter i att försöka ha ägare rätt på saker och mat. Just det där att man ser till att låta hunden ha regler och verkligen vara konsekvent är nog det som är viktigast för rasen.

Vi har löst det så att vi vet exakt vilka regler och använder oss av just lätta lösningar, inte klappa om hon hoppar o massa liknande saker så dom vet vad som gäller liksom. Viktigaste om dom testar och inte lyssnar så är det att bara visa vad man vill, inte bli arg eller "hysterisk" eller irriterad utan bara ta de för vad det är, dom nackdelarna är så små att allting annat uppväger, dom är så personliga och charmiga så det är löjligt :)

en helt underbar ras!