
För och nackdelar med Adopterade hundar!
Hej!
Jag undrar lite om det finns några här som har adopterat hundar från utlandet eller från Sverige och vad ni andra tycker om det? Har ni fått höra fördomar? Själv har jag 2 stycken adopterade hundar, Trude 4 år, kom till oss när hon var 9 månader, via ADA, från Spanien, där hade hon bott med 2 killar som blev arbetslösa och ej kunde ha kvar henne så de lämnade henne till ADA, 6 månader senare så fick hon ett nytt hem från oss. Hon är kastrerad, de gjorde det i Spanien eftersom hon är blandras och de visste ej säkert vilka raser hon hade i sig, men hon är en långbent jackrussel, parson jackrussel…hon är en envis, glad och mysig tik, rädd för lastbilar och bussar, män med grova röster, tycker ej så mycket om småbarn, men barn över 10 år går utmärkt, Sedan har vi Findus, som kommer frå Malta, han blev 1 år i april, vi tog honom förra året, från min sambos kusin som bodde i Malta, dår hennes svärfar tog hand om hemlösa hundar, varav 2 utav hanhundarna ej var kastrerade så då blev det 5 stycken valpar, varav 4 st är i Sverige och 1 är kvar i Malta, vi tog den ena hanen och min sambos morbror tog den andra och de 2 andra fick hem i Farsta och i Linköping. Annars så skulle de ha blivit avlivade, Findus är okasterad hane, mamman är springel spaniel och pappan är en tysk minischäfer, han är snäll, lekfull väldigt social, vill vara med där det händer saker, tycker om de flesta männirskor, älskar att åka bil och båt…det var lite om mina 2 hundar, så mycket fördomar har jag ej upplevt, men några ögonbryn har väl höjts, när man har sagt att de kommer från Spanien och Malta, men annars så har jag ej märkt något,…..Skriv gärna eran historia om era adopterade hundar, och om ni har mött fördomar, och hur det är att äga en adopterad hund. Mvh.Marie
Intressant tråd du skapade. Jag har funderat på det här med karantän och hur mycket det kostar att ta över en hund. Och det här med hög och låg risk land. Info finns ju på jordbruks verket, men det kan vara intressant att ta upp i alla fall.

Jag har f.n. en omplaceringshund från Sverige och dessutom har jag adopterat hundar från Irland och Rumänien. Det började med att jag skulle flytta ut på landet. Jag hade då två svenska små terriers, båda omplaceringar från den uppfödare jag tidigare köpt valp från. Kände att jag både ville och kunde ta emot en större hund också. Förutsättningarna hos mig var de bästa tyckte jag. Avskilt boende på landet. Arbete hemifrån med mkt ledig tid och ett stort hundintresse. Började leta på blocket efter en vuxen hund som behövde ett hem. Tyvärr var de flesta blandningar av brukshundsraser vilket jag kände skulle vara för krävande. Men jag hittade några omplaceringshundar som verkade rätt. Tyvärr visade det sig vara väldigt många som hade hört av sig och ville köpa just dessa. Helt ok tänkte jag det viktigaste är ju att de får hem. Kontaktade istället djurkliniken där jag bor och frågade om de fick in hundar för avlivning som istället skulle kunna omplaceras. Det blev inget napp där heller - det var ytterst sällan att det inträffade. Ett fall kunde de dra sig till minnes och den hunden tog deras egen personal hand om. Började leta på internet och hittade då rescuecenters utomlands med hundar som absolut ingen ville ha. Varför slåss om de svenska hundarna som tydligen hade kö på intressenter när det fanns så många andra friska, trevliga hundar som avlivades helt utan orsak? Tog därför kontakt med personer i Sverige som samarbetar med irländska rescuecenters. Jag fick genomgå de mest noggranna kontroller och lämna referenspersoner för att bli godkänd av den irländska rescuecentret. Fyra personer från stans djurskyddsföreningen gjorde hembesök med rescuecentrets checklista bl.a. Slutligen vart jag godkänd och åkte själv till irland och hämtade min hund. Denna vinthundskorsning (hjorthundxbordercolliex?) är den absolut trevligaste och intelligentaste hund man kan tänka sig. Hon hade givetvis veterinärundesökts och var vaccinerad, avmaskad och kastrerad. Efter detta har jag sen utökat skaran här hemma med fler hundar. Har enbart possitiva erfarenheter från dessa hundar som fungerar så otroligt bra trots sina brokiga förflutna. Har enbart mött possitiva reaktioner från folk jag träffar. Kanske för att mina hundar är väluppfostrade, trevliga och snälla. De skäller aldrig på andra hundar, gillar barn och vuxna, går fint i kopplet och är allmänt lugna och sociala. När jag tänker tillbaka på mitt tidigare hundliv med rashundar så kan jag bara säga att veterinärkostnaden nu bara är en bråkdel mot förr. Jag har låtit operera bort baksporrarna på min rumänske kille det är nog allt. Alla hundar har samma värde för mig oavsett var de är födda.
/nöjd matte

Vad intressant att läsa, ja, våra hundar har heller ej kostat så mycket, fast vi har endast ägt våra nuvarande hundar, innan dess så bodde jag hemma och där hade vi endast katter. Trude har haft problem med analsäckarna och därmed så opererade vi bort dem, men det är enda kostnaden med henne. Findus har haft en infektion i ögat, och förhudskatarr, men annars så är de friska som nötkärnor, jag tror också att det beror mycket på hur man är själv och hur man uppfostrar sina hundar, därmed så spelar det ingen roll om det är adopterade, blandraser eller att man har haft dem sedan valp.
Det enda jag kunde känna med Trude var att vi fick henne när hon var 9 månader, och hon hade redan bott i familj, och att vi ej visste så mycket om henne, för om vi hade fått henne som valp så hade vi kunnat uppfostra henne helt på vårat sätt, men vi tränar mycket med henne att ej vara rädd för lastbilar och bussar och det börjar faktist bli bättre och bättre. Findus var 8 veckor när vi fick honom och då har vi haft honom sedan starten och kanske det är så att han har blivit mer social, tillgiven, och anpassar sig direkt till nya saker, jag vet inte, men jag ångrar inte en sekund att vi adopterade våra hundar, de är det bästa som har hänt oss. De ger oss så mycket….

Min mamma köpte en adopterad hund från spanien! han är väldigt snäll förutom att han hatar katter! Gillar heller inte stora mörka karlar! kanske att det va karlar som var elaka mot dom i spanien eller liknande…katter var väl deras mat….vad vet jag…Annars är Ozzy som han heter världens snällaste hund!!!!

Våra hundar accepterar mina föräldrars katter, de har 3 stycken, Findus till och med leker med en utav dem och har stor respekt för den lilla katten, men ute så vill de bara jaga katter….


Har inget emot hundarna, men funderar över varför man väljer en rumänsk hund framför en svensk hund - Det finns ju drösvis med svenska omplacerings-/hittehundar.
Men börja grina då!
http://madlevsan.wordpress.com

#8 Väldigt bra om du läser vad jag skrev i mitt första inlägg i tråden.

Varför vi valde att adoptera från Spanien och Malta var, att jag hade kontakt med hundstallet, och de hade intervju med oss,och de sa att allt såg bra ut och de skulle kontakta oss när de kom en sådan hund som passade in på oss, men efter det så hörde dem aldrig av sig, och tyckte inte om bemötandet jag fick, så därmed så letade vi vidare på blocket och genom det kom vi i kontakt med ADA, och vi fick ett varmt bemötande på en gång, och 6 månader senare fick vi våran Trude. Och Findus kommer från Malta och han var valp och var redan här när vi fick honom så det var helt naturligt att adoptera honom då.Genom ADA så har vi fått många fina kontakter med andra hundägare och personalen som gör ett enormt arbete med alla dessa hundar. Vi har hundträffar varje sommar och man känner sig som en familj och det är skönt att träffa människor som också har adopterat hundar. Jag tycker att alla människor får välja själv om man vill köpa en hund här i Sverige, adoptera en vuxen hund, omplaceringshund, eller adoptera från utlandet, för oss så passade det utmärkt och vi har ej ångrat oss någon gång. och vem vet så kommer vi nog att göra det flera gånger, det är en härlig känsla att få hjälpa en hund eller en katt som har varit hemlös, eller illa behandlad att få komma till ett tryggt och kärleksfullt hem. Våra hundar är ej sämre för att de är adopterade utomlands….men alla får göra som de vill och alla får ha åsikter, annars så skulle världen bli tråkig.

#10# Håller med dig! Vi får välja var vi vill köpa/rädda hundarna själva. Utan att bli dömd här på forumet. Eller ska behöva förklara sig om varför man köpte en hund utomlands.
Dom som vill köpa hund utomlands får göra det. Men man får ju passa sig med alla sjukdomar som kan komma hit till landet med dom.
Är det ingen som har koll på införselregler och sånt? Nyfiken bara.
Det är väl jättebra om någon tar sej an vovvarna.

Självklart så följs alla införselregler till punkt och pricka och lite till. Vilka regler som gäller går att läsa på jorbruksverkets hemsida.
Är någon intresserad av föreningen Save the Dogs arbete för gatuhundarna i Rumänien så titta på denna länk http://www.savethedogs.it/ De hjälper också katter, hästar och åsnor som många gånger lever under bedrövliga förhållanden. Man hoppas att Rumänien som nu är ett EU-land ska ta sitt ansvar när det gäller djurskydd också. Save The Dogs arbetar dessutom med information till skolor och med kampanjer i landet för att påverka politiker. Så vill man hjälpa hundar på plats i Rumänien så ge gärna ett bidrag till den organisationen. Deras kastreringskampanjer har sänkt antalet oönskade gatuhundar rejält i de städer de arbetar. Det antal hundar som slipper misären genom adoption till något annat europeiskt land är bara ett fåtal.

Min familj adopterad en hund ifrån spanien 2001 också ifrån ADA.

#13# Usch kollade länken. Men vad hade hänt vovven som var alldeles svart på pälsen. Förstår inte vad som står.

#15 Någon har slängt het tjära på hunden!
den var så skräckslagen att Save the Dogs personal fick lov att söva den för att kunna hjälpa den. Tack och lov vart den inte så allvarligt skadad men har nu förts till ett hundhägn för att bli omskött. Man hoppas att den sen ska adopteras till något hem.
Sådan är tyvärr vardagen i Rumänien. Många betraktar hundar som ohyra och kan vara hur grymma som helst! Hoppas att den stackars hunden får ett bra hem.

Åh fy fasiken vad grymt. Stackars djur. Fast jag har ju sett filmer från Kina där dom slaktar hundar. Det var inte så kul att få se precis. Så det är nog inte på så många ställen i världen där folk är snälla mot djur.
#17 Jag var i Vietnam i slutet av januari-början av februari i år. Både där och i Kina så äter de hundar och katter. Vi såg nästan inga katter alls där.

Jag är tveksam till adoptioner av hundar från andra länder. De kollas noga, men kan bära på sjukdomar/smittor som ligger latent och inte visar sig förrän efter ett par år. Sedan adoptionerna blev vanligare så har det kommit in sjukdomar/maskar i Sverige som inte funnits här tidigare. Förra veckan stod det i tidningen om en adopterad hund som hade en smittsam tumörsjukdom, den smittar när hundarna nosar på varandra.
Jag är också tveksam till att betala ganska mycket ( 4-5000 ) för en blandrashund som du inte vet någonting om.

19# Den engelska setter som hade TVT är både död och begraven så någon ny smitta i landet finns inte. Däremot så älskar journalister att blåsa liv i folks skräck och har verkligen lyckats denna gång. Risker för sjukdomar får vi leva med vare sig vi vill eller inte, nu när gränserna inom EU öppnats. Det gäller både för våra svenska hundar och oss själva som nu reser utomlands mer och därigenom kan dra på oss diverse smittor. Men vem ifrågasätter vårt semesterresande utomlands? Eller att utländska människor semestrar här?
Och latenta sjukdomar - visst finns den risken (även om den är liten) och det bör man vara medveten om, Speciellt om man adopterar hundar från medelhavsländerna. Vilken svensk uppfödare kan å andra sidan garantera att inte hunden bär på latenta sjukdomar?
Jag tycker själv att 4500-4800 kr inte alls är dyrt, tvärt om, med tanke på att man får en kastrerad hund som har EU-pass, är vaccinerad, chipmärkt, avmaskad och veterinärundersökt. För lite äldre hundar (5 år och uppåt) så brukar föreningarna enbart ta 2500-2800 kr. Många av föreningarnas hundar finns i jourhem så du kan mycket väl träffa hunden och skaffa dig en egen uppfattning på samma sätt som du gör med svenska hundar. Men givetvis så har du bättre koll på anfäderna om du köper en valp med stamtavla. Med svenska blandisar vet du oftast inte något heller. Där tas ofta samma pris ut eller ännu mer fast du kanske får en hund som enbart är vaccinerad (och ibland inte ens det).
Det verkar ju otroligt billigt. Inkluderar det även flygresan och karantän? Är dom rabies vaccinerade också?

# 21. Ja det inkluderar flygresan till Sverige. Och givetvis rabiesvaccinationer. Någon karantän finns inte mellan EU-länder men det inkluderar den tid de sitter i hägn i väntan på att se att rabiestesterna är ok.
Det är en ekonomisk ekvation som egentligen inte går ihop utan det bygger på dels frivilligt arbete och dels donationer. Jag kan inte alls förstå de som tycker att det är dyrt. Bara en kastrering i Sverige kostar ju massor. Jag tycker att det är en av de stora fördelarna med utlandsadoptioner att man får en kastrerad hund. Jag skulle inte vilja ha en okastrerad eftersom jag inte tänker syssla med avel. Tycker bara att det är jobbigt med löp och hanhundar som stressar upp sej.
Alla hundar som importeras till Sverige via såna där organisationer är inte rabiesvaccinerade. Hundar som importeras ifrån Irland etc är tex inte det, då det i Irland inte är obligatoriskt att rabiesvaccinera. Har för mig att jag läste det på hundarutanhem.se eller på någon annan liknande sida.

#23 Det beror ju på att Irland och England liksom Sverige är rabiesfria. Vi vaccinerar ju inte våra hundar mot heller.
#24 Okej :) Jag bara skrev det eftersom jag läst det. Jag vet inte så mkt om vilka länder som är rabiesfria etc :)
#22 karantän finns visst mellan EU-länder… Frankrike bla har karantän då de upptäckt rabies i landet… detta fick vi veta genom jordbruksverket för någon månad sedan när min syster kollade vad som gällde för att importera en aussievalp därifrån…. hur det är med andra länder vet jag dock inte.
/Ingalill
*Personlig ägodel till 2 söner, 1 katt och 1 hund*
Medarbetare på Singelföräldrar och mobiltelefoner
Intressant, eftersom jag funderar på att importera. Men schweiz räknas som lågriskland. Men där är kravet på rabies vaccination.

#26 Men Frankrike har ju aldrig räknats som ett rabiesfritt land. För att ta hundar därifrån till Sverige har det alltid krävts rabiesvaccination. Det krävs ingen karantän från något EU-land men däremot så tar proceduren med rabiesvaccination och efterkontroller 5½ månad. Så det gäller för den som ska importera vare sej en gatuhund från Rumänien (också lågriskland) eller en rashund från annat EU-land. Med undantag för Irland och Storbrittanien som är rabiesfria. Valpar som enbart bott hos uppfödaren kan få dispens.
#28 Enligt jbv har detta införselförfarandet införst nyligen… när min syster började fundera på att importera från Frankrike för ett par år sedan och var över o besökte några kennlar var det tillåtet att ta hem en valp på 8 v, men inte nu längre. Dispens kollades oxå upp men inte ens att gå kringvägen med köp via mellanhand i Danmark går, vilket det gjorde för ett tag sedan.
Sen om du har rätt vet jag inte men det är vad jbv sagt iaf. Därför kollar min syster nu på andra länder för att hitta en aussie hon vill ha… (vilket inte är så lätt då hon är väldigt bestämd och kräsen med vad för slags linjer etc hon vill ha *e inte så insatt i sånt*)
/Ingalill
*Personlig ägodel till 2 söner, 1 katt och 1 hund*
Medarbetare på Singelföräldrar och mobiltelefoner
Det kan ta mellan 3-6 månader innan hunden har antikroppar mot rabies. Och innan det visas får man inte hem valpen. Tog hem ett par tikar från Tjeckien och dom hann bli 7 månader innan dom kom.
#31 Härlig hund. Ser ut som en blandis mellan labbe och stövare. Vet du vad det är för ras?
#32 nej har ingen aning :P men har fått massa förslag xD

Vi betalade 4200 kr för Trude, då var hon vaccinerad, hade eget pass, steriliserad, chipmärkt och att hon var 9 månader, vi tyckte att det var kanon, självklart så försöker man ta reda på så mycket som möjligt innan man adopterar en hund, man tittar ju inte bara på en bild och sedan adopterar, visst att det kan finnas både nackdelar och fördelar, men det är inte alltid att de är blandraser vissa utav de spanska raserna är renrasiga som har bott i fina familjer och blandraser är inte sämre än renrasiga, för Findus betalade vi 4000 kr, för flygresa, vacciner, pass,chipmärkning och han var 8 veckor…..

#34 Jättesöta är de båda två!
En annan fördel med dessa hundar är att de är bra på hundspråk. De har ju oftast levt tillsammans med en grupp hundar i väntan på ett hem. Så därför brukar de fungera väldigt bra med andra hundar. Det är ju ett stort plus. Jag känner mig väldigt trygg när jag promenerar med mina hundar för jag vet att de aldrig skulle få för sig att skälla på någon hund vi möter. Spelar ingen roll om den vi möter vrålskäller.
Väcker upp en intressant tråd.
Funderar själv på att adoptera en hund.
Den jag fastnat för kommer från Portugal.
~ Anneli ~
Sajtvärd för: adopterade.ifokus
Nu har jag reserverat en tik.
~ Anneli ~
Sajtvärd för: adopterade.ifokus

Det finns säkert en massa fördelar med att adoptera hund. Men jag tycker att man borde ta hand om hundarna vi har här i Sverige och hitta hem till dom, för det finns även en hel del ägarlösa hundar i vårat avlånga land.
Ofta så är utländska hittehundar mycket rädda, dom visar rädslor och annat som inte alltid skrivs på sidan. Och även utländska hittehundar hamnar på annonssidor här i Sverige, det är ett minus.
Utländska hundar kan även ta in farliga smittor, för det är ju inte heller alltid att sådant märks vid veterinärundersökning i utlandet.
Jag tycker att utländska hundar är i sig fina, men väljer hellre att ta en omplaceringshund ifrån Sverige för att vara mer säker på att den inte har sjukdomar. Även om den nu kan ha det.

Ja, alla får ju ha sina åsikter och tycka och göra som de vill, men vi tänkte också adoptera en hund från Sverige, och gjorde en intresseanmälan till Hundstallet, de gjorde en kort intervju i telefonen och sedan skulle de återkomma om en sådan hund kom till oss som matchade våra intressen, jag sa att jag till och med vara flexibel med vilken hund jag var intresserad av , de hörde aldrig av sig, därmed så hittade vi ADA, som är en kanon organisation som hjälper hemlösa hundar i Spanien, jag är så otroligt tacksam över att jag hittade dem, och att vi hittade våran UNDERBARA hund Trude, visst hon var också rädd, och det tog ca 6 månader innan hon blev trygg och social, men det var mödan värt, det finns väldigt många hundar här i Sverige som folk omplacerar till höger och vänster, och de hundarna är nog också rädda och litar nog inte heller på människor, eftersom de har blivit svikna så många gånger, och vad gäller smittor och sådant, så tar man rabiesprover innan man skickar hundar hit, man ger hundarna vaccinationer, och kastrerar dem och vi gjorde också en vetrinärbesiktning när vi fick hem trude, så att allt stämde, och vi ångrar inte en sekund, och vi kommer att fortsätta att stödja ADA, och kommer nog i framtiden också att adoptera hundar därifrån, ADA gör alltid en noggrann kontroll över hundarna som ska bli adopterade, och sedan så säger de om det är okej, eller inte. Hundar från andra länder ,är så otroligt vackra och orginella…..HEJA ADA!!!! Men det är ju bara min åsikt…som sagt det är ett fritt land och alla får tycka vad de vill….
#39
Min hund kommer från HundRondellen….
Tycker att de verkar seriösa.
Jag har letat hund under en längre tid och inte hittat något som passat min smak.
Nu hittade jag en tik som kommer bli perfekt (hoppas jag)
~ Anneli ~
Sajtvärd för: adopterade.ifokus
